FLYGFOTOGRAFERING flygförbands flygplan inbördes intaga. De vanligaste f. äro V-formering, kolonn och flankfor-mering. F.Az. Flankformering höger. Flygfotografering, luftfotografering, innebär tagande av fotografier från luftfarkoster, avseende att utnyttja den bättre översikten och de stora möjligheter, som ligga i att man ej behöver beträda ev. otillgängligt område. Ur båda dessa synpunkter har f. stor användning i fred som krig; det förra dels i reklam- o. a. avbildningssyften, dels för framställning av kartor; det senare dessutom för utspaning av fientliga ställningar och rörelser m. m. — Man skiljer mellan v å g b i 1 d e r, som närmast likna vanliga markbilder men som kunna avbilda större område, 1 o d b i 1 d e r, vilka äro tagna med lodrätt nedåt riktad kamera, och de mellan dessa typer liggande snedbilderna. Alla dessa kunna, två och två, sammansättas till stereopar (se S t e r e o s k o p i), flera vågbilder till en panoramabild, flera lodbilder, om de äro tagna från samma höjd och således i lika skala, till en bildskiss el. bildkarta. Den förra tillåter mindre avvikelser från lodriktningen och ändringar i skalan; den senare icke. Man kan dock medelst omfotografering (restitution) återföra även snedbilder till exakt lika skala och lodrikt-ni^g och får då av plan terräng en exakt karta; finnas höjdskillnader, orsakas därav fel i planläget. Ur stereopar kunna även höjder bestämmas (se Kartframställning och F o t o-g r a m m e t r i). F. utföres i regel med särskilda kameror med längre brännvidd för erhållande av tillräckligt stor bildskala, kraftigt byggda och okänsliga mot stötar, vind och kyla. Man har handkameror och inbyggda kameror, för plåtar och film; det senare synes bli alltmera förhärskande. Vanl. användas formaten 13X18 och 18X24 el. 12X12 och 18X18 cm. Till handkamerorna (16,5—25 cm. brännvidd) har man sexplåts växelkassetter el. filmkassetter för 50— 120 bilder. De inbyggda kamerorna, med brännvidder upp till 120 cm., ha oftast större filmkassetter, 100—500 bilder, och äro halv- el. helautomatiska. I båda fallen växlas filmen och spännes shitaren genom ett mekaniskt (vridkraft) el elektriskt drivverk; i det förra bestäm mer man själv det ögonblick, då varje bild ta-ges, i det senare blott huru tätt detta skall ske. Man väljer då en viss bildfrekvens, med 30— 70 °/o övertäckning, och bestämmer därav, genom räkning el. automatiskt, huru ofta exponering skall göras. — Mätkameror äro exakt byggda kameror, i vilka negativet vid exponeringen ligger an mot en ram el. platta och därigenom får ett fullt bestämt läge, som medger noggranna mätningar (se Fotogrammetri); objektiv-, ej ridåslutare måste användas. — F. fordrar klart och kraftigt arbetande negativmaterial av hög allmän och färgkänslighet, gärna pankromatiskt, emedan luften sällan är fullt klar och luftdiset måste bortarbetas med användning av större våglängder (gul- el. rödfiltra). — F. under krig innebär systematiskt övervakande av fiendens ställningar och rörelser, kontroll av transportleder och anläggningar i hemlandet, kartläggning för egna trupprörelser samt kontroll av art.- och flygbombardemang. Den fordrar snabbt och exakt arbete samt väl utbildade bearbetare av resultaten. — Man skiljer, på bildläsning, vilken avgör, vad bilden innehåller, och bildmätning (se Fot o-grammetri), som därjämte bestämmer det seddas läge. Odts. Flygfält, öppen, jämn plats av permanent el. tillfällig art, lämplig för landflygplans start och landning. Storleken är beroende på för vilka flygplan den skall användas. För nuv. spanings- och jaktflygplan erfordras, om inga intill liggande hinder finnas, en yta med c:a 400 m:s sidor. F.Az. Flygförarcertifikat, förarcertifikat för flygare, äro av två slag, privatförarcertifi-k a t, vilket endast gäller för den flygplantyp, å vilken proven avläggas, och trafikförar-certifikat, gällande för yrkesmässig luftfart. Proven för det senare äro avsevärt mera krävande än för det förra; bl. a. skall föraren inneha en sammanlagd flygtid av 50 tim. F.Az. Flygförare, förare av luftfarkost. Se A e r o-n a u t och A v i a t ö r. Flygförband, krigsv., eg. detsamma som flygformation (se d. o.). I inskränkt bemärkelse den flygande styrkan av en flygformation; benämnes i likhet med denna alltefter de flygplan, som ingå i f. F.Az. Fliigge, Carl, tysk hygieniker (1847—1923), e. o. prof, i Göttingen 1883, ord. prof. 1885 med det första självständiga inst. för hygien i Preussen, 1887 prof, i Breslau och 1909 i Berlin. F:s och hans lärjungars arbeten äro huvudsaki. publicerade i ”Zeitschrift für Hygiene und In-fektionskrankheiten”, utg. av F. och R. Koch 1885—99. F. har dessutom utg.: ”Lehrbuch der hygienischen Untersuchungsmethoden" (1881), — 843 — — 844 —