Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygformering - Flygfotografering, luftfotografering - Flygfält - Flygförarcertifikat - Flygförare - Flygförband - Flügge, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYGFOTOGRAFERING
flygförbands flygplan inbördes intaga. De
vanligaste f. äro V-formering, kolonn och
flankfor-mering. F.Az.
Flankformering höger.
Flygfotografering, luftfotografering,
innebär tagande av fotografier från
luftfarkoster, avseende att utnyttja den bättre översikten
och de stora möjligheter, som ligga i att man ej
behöver beträda ev. otillgängligt område. Ur
båda dessa synpunkter har f. stor användning
i fred som krig; det förra dels i reklam- o. a.
avbildningssyften, dels för framställning av
kartor; det senare dessutom för utspaning av
fientliga ställningar och rörelser m. m. — Man
skiljer mellan v å g b i 1 d e r, som närmast likna
vanliga markbilder men som kunna avbilda
större område, 1 o d b i 1 d e r, vilka äro tagna med
lodrätt nedåt riktad kamera, och de mellan
dessa typer liggande snedbilderna. Alla
dessa kunna, två och två, sammansättas till
stereopar (se S t e r e o s k o p i), flera vågbilder till
en panoramabild, flera lodbilder, om de äro
tagna från samma höjd och således i lika skala,
till en bildskiss el. bildkarta. Den förra tillåter
mindre avvikelser från lodriktningen och
ändringar i skalan; den senare icke. Man kan dock
medelst omfotografering (restitution) återföra
även snedbilder till exakt lika skala och
lodrikt-ni^g och får då av plan terräng en exakt karta;
finnas höjdskillnader, orsakas därav fel i
planläget. Ur stereopar kunna även höjder
bestämmas (se Kartframställning och F o t
o-g r a m m e t r i). F. utföres i regel med
särskilda kameror med längre brännvidd för
erhållande av tillräckligt stor bildskala, kraftigt byggda
och okänsliga mot stötar, vind och kyla. Man
har handkameror och inbyggda kameror, för
plåtar och film; det senare synes bli alltmera
förhärskande. Vanl. användas formaten 13X18
och 18X24 el. 12X12 och 18X18 cm. Till
handkamerorna (16,5—25 cm. brännvidd) har man
sexplåts växelkassetter el. filmkassetter för 50—
120 bilder. De inbyggda kamerorna, med
brännvidder upp till 120 cm., ha oftast större
filmkassetter, 100—500 bilder, och äro halv- el.
helautomatiska. I båda fallen växlas filmen och
spännes shitaren genom ett mekaniskt
(vridkraft) el elektriskt drivverk; i det förra
bestäm
mer man själv det ögonblick, då varje bild
ta-ges, i det senare blott huru tätt detta skall ske.
Man väljer då en viss bildfrekvens, med 30—
70 °/o övertäckning, och bestämmer därav,
genom räkning el. automatiskt, huru ofta
exponering skall göras. — Mätkameror äro exakt
byggda kameror, i vilka negativet vid exponeringen
ligger an mot en ram el. platta och därigenom
får ett fullt bestämt läge, som medger
noggranna mätningar (se Fotogrammetri);
objektiv-, ej ridåslutare måste användas. — F.
fordrar klart och kraftigt arbetande
negativmaterial av hög allmän och färgkänslighet, gärna
pankromatiskt, emedan luften sällan är fullt
klar och luftdiset måste bortarbetas med
användning av större våglängder (gul- el.
rödfiltra). — F. under krig innebär systematiskt
övervakande av fiendens ställningar och
rörelser, kontroll av transportleder och anläggningar
i hemlandet, kartläggning för egna
trupprörelser samt kontroll av art.- och
flygbombardemang. Den fordrar snabbt och exakt arbete
samt väl utbildade bearbetare av resultaten. —
Man skiljer, på bildläsning, vilken avgör, vad
bilden innehåller, och bildmätning (se Fot
o-grammetri), som därjämte bestämmer det
seddas läge. Odts.
Flygfält, öppen, jämn plats av permanent el.
tillfällig art, lämplig för landflygplans start och
landning. Storleken är beroende på för vilka
flygplan den skall användas. För nuv.
spanings- och jaktflygplan erfordras, om inga
intill liggande hinder finnas, en yta med c:a 400
m:s sidor. F.Az.
Flygförarcertifikat, förarcertifikat för
flygare, äro av två slag,
privatförarcertifi-k a t, vilket endast gäller för den flygplantyp, å
vilken proven avläggas, och
trafikförar-certifikat, gällande för yrkesmässig
luftfart. Proven för det senare äro avsevärt mera
krävande än för det förra; bl. a. skall föraren
inneha en sammanlagd flygtid av 50 tim. F.Az.
Flygförare, förare av luftfarkost. Se A e r
o-n a u t och A v i a t ö r.
Flygförband, krigsv., eg. detsamma som
flygformation (se d. o.). I inskränkt bemärkelse
den flygande styrkan av en flygformation;
benämnes i likhet med denna alltefter de flygplan,
som ingå i f. F.Az.
Fliigge, Carl, tysk hygieniker (1847—1923),
e. o. prof, i Göttingen 1883, ord. prof. 1885 med
det första självständiga inst. för hygien i
Preussen, 1887 prof, i Breslau och 1909 i Berlin. F:s
och hans lärjungars arbeten äro huvudsaki.
publicerade i ”Zeitschrift für Hygiene und
In-fektionskrankheiten”, utg. av F. och R. Koch
1885—99. F. har dessutom utg.: ”Lehrbuch der
hygienischen Untersuchungsmethoden" (1881),
— 843 —
— 844 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
