FLYGKONST "Die Mikroorganismen” (1886), ”Grundriss für Hygiene” (1889) samt ”Die Verbreitungsweise und Bekämpfung der Tuberculose” (1908) ang. ”droppinfektionen” (se d. o.). Å.Ch. Flyggrodor, Rhaco'phorus, ett släkte av fam. äkta grodor, med o. 70 arter, vilka förekomma i s. och ö. Asien samt på Madagaskar. De leva i träd och ha tårna försedda med sugskivor liksom lövgrodorna. På bakfötterna äro tårna långa och förenade med simhud, vilken tjänstgör som fallskärm, då djuren hoppa i träden el. från dessa ned till marken. Se F a Ilskär m 1). H.W. Flyggrupp, minsta stridsenhet, består av 3, undantagsvis 2—5 flygplan. Flyghamn, flygplats för sjöflygplan; jfr Aeroport. Flyghavre, landhavre, Ave'na fa'tua, ett inom vissa områden vanligt ogräs i havre, som f. i storlek och utseende mycket liknar. F. skiljer sig dock från havren (Ave'na sati'va) genom att den har två skärmfjäll i blomman försedda med borst, kraftig hårpensel vid blommans bas samt därigenom att fröna vid mognaden, som inträffar något tidigare än den odlade havrens, lossna och falla av. På gr. av sistn. egenskap kan den hålla sig kvar i jorden och bli mycket svår att utrota. J-R- Flyghjälm, se S t ö r t h j ä 1 m. Flyghud, benämning på hudveck, som äro utspända mellan fingrarna, extremiteterna och kroppens sidor hos t. ex. fladdermössen el. mellan extremiteterna och kroppens sidor hos t. ex. flygekorren. Se Fallskärm 1) och Flyga n d e d j u r. H.W. Flyghund, en art fladdermöss, se d. o. Flygindustri, A.-b., Limhamn, 1925 grundat industriföretag, som huvudsaki. tillverkar hel-metallflygplan av Junkers konstruktion. F. har levererat de flesta av de trafikmaskiner, som användas av A.-B. Aerotransport och av Sv. Flygplan under byggnad vid A.-b. Flygindustri. Fallskärm tecknad av Lionardo da Vinci. Röda korsets flygambulanser i Norrland. Även militärmaskiner tillverkas för åtskilliga staters räkning. Aktiekapital 450,000 kr.; årligt tillverkningsvärde c:a 800,000 kr. T.E-r. Flygknorrhanar, fisksläkte, se F 1 y g s i m-p o r. Flygkonst, människans strävan att med mekaniska hjälpmedel söka kunna hålla sig svävande i och förflytta sig i luften. — De första, bevarade, skisserna av en mekanisk flyganordning härröra från Lionardo da Vinci, men redan tidigare har i Ikarossagan drömmen om lufthavets besegrande funnit uttryck. Bröderna Montgolfier (se dessa) lyckades 1783 få en ballong, fylld med uppvärmd luft, att höja sig 500 m. Fysikern Charles konstruerade s. å. den första vätgasballongen. Ballongerna voro först kulformiga, mjuka ballonger, men småningom provades en mera långsträckt form, och samtidigt gled konstruktionen över till det halvstela systemet genom att den långsträckta ballongen försågs med en fastare kölkonstruktion. Den fullkomligt stela typen, luftskeppet av Zeppelintyp, med en tygklädd fast ytterstomme och inuti placerade gasbehållare utexperimenterades av greve Z e p p e 1 i n (se denne) 1898—1910. Samtidigt med övergången från den kulformiga friballongen infördes särskild drivanordning (motor och propeller) samt effektiva styranordningar. Jämsides med dessa människans försök att medelst anordningar lättare än luft kunna göra sig till herre över lufthavet pågingo försök enl. systemet tyngre än luften. De rena skruv- och slagflygarna nådde därvid inga så praktiska resultat som glidflygarna. Banbrytande var härvid Lilienthal (se denne), som 1891—94 gjorde lyckade glidförsök. Hans efterföljare, bröderna W r i g h t i Amerika samt Santos D u m o n t och bröderna F a r m a n i Europa, framkonstruerade 1903—08 flygplan, som med motorkraft kunde hålla sig uppe i luften och som av föraren voro fullt styrbara. Under världskriget nådde flygplanen en oerhörd utveckling och förbättrades avsevärt för att f. n. — 845 — — 846 —