Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flügge, Carl - Flyggrodor - Flyggrupp - Flyghamn - Flyghavre, landhavre - Flyghjälm - Flyghud - Flyghund - Flygindustri, A.-b. - Flygknorrhanar - Flygkonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYGKONST
"Die Mikroorganismen” (1886), ”Grundriss für
Hygiene” (1889) samt ”Die Verbreitungsweise
und Bekämpfung der Tuberculose” (1908) ang.
”droppinfektionen” (se d. o.). Å.Ch.
Flyggrodor, Rhaco’phorus, ett släkte av fam.
äkta grodor, med o. 70 arter, vilka förekomma
i s. och ö. Asien samt på Madagaskar. De leva
i träd och ha tårna försedda med sugskivor
liksom lövgrodorna. På bakfötterna äro tårna
långa och förenade med simhud, vilken
tjänstgör som fallskärm, då djuren hoppa i träden
el. från dessa ned till marken. Se F a
Ilskär m 1). H.W.
Flyggrupp, minsta stridsenhet, består av 3,
undantagsvis 2—5 flygplan.
Flyghamn, flygplats för sjöflygplan; jfr
Aeroport.
Flyghavre, landhavre, Ave’na fa’tua, ett
inom vissa områden vanligt ogräs i havre, som
f. i storlek och utseende mycket liknar. F.
skiljer sig dock från havren (Ave’na sati’va) genom
att den har två skärmfjäll i blomman försedda
med borst, kraftig hårpensel vid blommans bas
samt därigenom att fröna vid mognaden, som
inträffar något tidigare än den odlade havrens,
lossna och falla av. På gr. av sistn. egenskap
kan den hålla sig kvar i jorden och bli mycket
svår att utrota. J-R-
Flyghjälm, se S t ö r t h j ä 1 m.
Flyghud, benämning på hudveck, som äro
utspända mellan fingrarna, extremiteterna och
kroppens sidor hos t. ex. fladdermössen el.
mellan extremiteterna och kroppens sidor hos t. ex.
flygekorren. Se Fallskärm 1) och
Flyga n d e d j u r. H.W.
Flyghund, en art fladdermöss, se d. o.
Flygindustri, A.-b., Limhamn, 1925 grundat
industriföretag, som huvudsaki. tillverkar
hel-metallflygplan av Junkers konstruktion. F. har
levererat de flesta av de trafikmaskiner, som
användas av A.-B. Aerotransport och av Sv.
Flygplan under byggnad vid A.-b. Flygindustri.
Fallskärm tecknad av
Lionardo da Vinci.
Röda korsets flygambulanser i Norrland. Även
militärmaskiner tillverkas för åtskilliga staters
räkning. Aktiekapital 450,000 kr.; årligt
tillverkningsvärde c:a 800,000 kr. T.E-r.
Flygknorrhanar, fisksläkte, se F 1 y g s i
m-p o r.
Flygkonst, människans strävan att med
mekaniska hjälpmedel söka kunna hålla sig
svävande i och förflytta sig i luften. — De första,
bevarade, skisserna
av en mekanisk
flyganordning
härröra från Lionardo
da Vinci, men
redan tidigare har i
Ikarossagan
drömmen om lufthavets
besegrande funnit
uttryck. Bröderna
Montgolfier
(se dessa) lyckades
1783 få en ballong,
fylld med uppvärmd
luft, att höja sig
500 m. Fysikern
Charles
konstruerade s. å. den
första vätgasballongen.
Ballongerna voro
först kulformiga,
mjuka ballonger, men småningom provades
en mera långsträckt form, och samtidigt
gled konstruktionen över till det halvstela
systemet genom att den långsträckta
ballongen försågs med en fastare
kölkonstruktion. Den fullkomligt stela typen,
luftskeppet av Zeppelintyp, med en tygklädd fast
ytterstomme och inuti placerade gasbehållare
utexperimenterades av greve Z e p p e 1 i n (se
denne) 1898—1910. Samtidigt med övergången
från den kulformiga friballongen infördes
särskild drivanordning (motor och propeller) samt
effektiva styranordningar. Jämsides med
dessa människans försök att medelst anordningar
lättare än luft kunna göra sig till herre
över lufthavet pågingo försök enl. systemet
tyngre än luften. De rena skruv- och
slagflygarna nådde därvid inga så praktiska
resultat som glidflygarna. Banbrytande var
härvid Lilienthal (se denne), som 1891—94
gjorde lyckade glidförsök. Hans efterföljare,
bröderna W r i g h t i Amerika samt Santos
D u m o n t och bröderna F a r m a n i Europa,
framkonstruerade 1903—08 flygplan, som med
motorkraft kunde hålla sig uppe i luften och
som av föraren voro fullt styrbara. Under
världskriget nådde flygplanen en oerhörd
utveckling och förbättrades avsevärt för att f. n.
— 845 —
— 846 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
