Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYGNING
655 km. i min.; höjd 15,157 m.; längsta
flygtid utan mellanlandning med påfyllning i
luften 553 tim., 41 min.; längsta flygsträckan i
rak linje utan mellanlandning 8,040 km.
Den militära f., spec. de för strids-f. avsedda
jaktflygplanen, har fordrat ett klarläggande av
alla de manövrer och rörelser, som kunna
tänkas komma till utförande i luften, dels med
hänsyn till huru manövrerna utföras, dels med
hänsyn till de belastningar, som vid varje
manöver uppträda. Svårare manövrer och
sådana, som avsevärt belasta flygplanets
konstruk-tionsdelar, hänföras till kategorien
avancerad f. el. kons t-f. — De normalt
förekommande manövrerna äro: start och
landning. h.- och v.-sväng, som, om lutningen i
sidled ligger i området 45—90°, benämnes
verti-kalsväng, looping, spinn och vingglidning (se
fig.) Speciella manövrer, ingående i avancerad
f., äro: halvroll och roll, immelmansväng,
rygg-f., stört-f. med upprättning, framlänges looping,
roll uppåt, ryggspinn, rygglänges looping samt
följ, kombinationer: halv looping uppåt med
vändning å toppen genom halvroll, halv
looping framåt med rättvändning genom halvroll,
halvroll med åtföljande halv rygglänges loopingr
halv looping uppåt åtföljd av halv ryggläges
looping uppåt (vertikalt S uppåt), samt looping
vid nedgående gren följd av ryggläges looping
(vertikalt S nedåt). — Belastningarna
äro: vid vertikalsväng c:a 3%-faldig, vid
looping 3-faldig, vid rygglooping 3%-faldig, vid
spinn 21/2-faldig och vid roll 3^2—4-faldig den
vid normal f. rakt fram uppträdande
belastningen å vingställ och flygkropp. Vid
upprät-ning ur stört-f. kan 15—20-faldig belastning
uppträda, om upprätningen sker på hastigast
möjliga sätt. Då flygplan konstrueras för
maximum c:a 12-faldig belastning, måste alltså
upp-rätning från stört-f. ske med stor försiktighet.
— Vid start och landning, varvid
höjd-rodret är huvudrodret och sido- och
skevnings-roder endast användas för hållande av rätt kurs
och tvärstabilisering, måste iakttagas, att dessa
manövrer ske i s. k. l:a regionen, d. v. s. med
infallsvinklar under en viss gräns,
regiongränsen, vilken är c:a 8°. Vid vinkel under
regiongränsen erfordras mindre effekt för
horisontal-f. med ökning av anfallsvinkeln, men över
regiongränsen, 2:a regionen, erfordras ökad effekt
med ökad anfallsvinkel. Ett flygplan i 2:a
regionen når lätt in i överstegrat tillstånd
(anfallsvinkeln större än den vinkel c:a 12—15°, vid
vilken vingarnas upptrycksmaximum
förefinnes). Start och landning i 2 :a regionen innebära
alltid riskmoment, ävenså start och landning i
medvind, varvid föraren genom
markobservationer lätt misstager sig på flygplanets verkliga
flyghastighet. — Vid alla andra manövrer utom
looping deltaga samtliga roder mer el. mindre
kraftigt till rörelsens utförande. —
Höger-och vänstersväng ansättas medelst
sidoro-der samt stöttas med skevnings- och höjdroder.
Vertikalsväng ansättes medelst sido- och
skevningsroder, varefter höjdrodret reglerar
svängens radie och sidorodret höjdläget.
Looping utföres genom mer el. mindre kraftigt
utslag uppåt av höjdrodret, genom spakens
förande bakåt. Looping en ögla uppåt i vertikalplanet
Looping, roll, spinn och Immelmansväng.
kan utföras från planflykt, men med svag mo
torkraft erfordras viss hastighetsökning vid
loo-pingrörelsens början, genom mer el. mindre
svag dykning nedåt. S p i n n är en i pendlande
form utförd rotering av flygplanet kring i det
närmaste flygplanets längdaxel under lodrätt
fallande nedåt. Spinningång sker från
fartförlust i överstegrat läge genom kraftigt
sidoroder-utslag åt ena el. andra sidan. Sidoroderutslaget
bestämmer rotationsriktningen, höger- el.
vänsterspinn. Vid skevning ”mot”, för att häva
rörelsen, tilltager i allm. rotationen. Skevning
”med” minskar något rotationen. Genom
mass-verkan kan spinnen övergå i flatspinn, varvid
stjärten tenderar att fällas ner mer och mer till
horisontalläge, under det att vid normal spinn
stjärten är riktad c:a 60° uppåt. Spinnen häves
ant. genom höjdrodrets återförande till
normal
— 849 —
— 850 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
