Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkomröstning - Folkpark - Folkpartiet - Folkpensionering - Folkpsykologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKPSYKOLOGI
i allm. icke om något bestämt förslag utan
mestadels för ställningstagande ur rent prin
cipiell synpunkt. — I anseende till vad f. avser,
kan man indela den i
författningsrefe-r e n d u m och lagrefe rendu m. Det förra,
som innebär, att en författnings totala el.
partiella revision, för vilket i allm. gives olika
bestämmelser, göres till föremål för en allmän f.,
är det till tiden först och oftast förekommande.
Senare har lågreferendum slagit igenom, och
även det på sina håll nått en vid utbredning. 1
Schweiz har f.-inst. utbyggts att även omfatta
finans- och traktatreferendum med resp,
skattelagar och statsfördrag som innehåll. — Gives i
en författning bestämmelsen, att f. alltid och
under alla förhållanden skall ske före
avgörandet av en viss fråga, är den obligatorisk.
Skall den förekomma blott under förutsättning
att särskild begäran därom framställes, kallas
den fakultativ (villkorlig). Sådan begäran
kan komma från viss del av de röstberättigade,
vilket är det vanligaste, el. också från ant.
statschefen el. representationen och då i allm. viss
del därav. Författningsreferendum är mestadels
obligatoriskt, om det gäller en totalrevision av
författningen. Lagreferendum förekommer
oftast som fakultativt. Det konsultativa
referendum är naturligtvis i allm. fakultativt. Nära
samband med f. har f o 1 k i n i t i a t i v e t (se
d. o.) som en vidare utbyggnad av f.-inst.
Referendum har tjänat som en sorts utjämnande
faktor mellan statschef och representation.
Folkets valda representanter kunna hänskjuta en
fråga till sina mandatgivare, och statschefen har
möjlighet att vända sig till folket och få skydd
mot en övermäktig representation. Så vitt man
har kunnat utröna, har f.-inst. verkat närmast
i konservativ riktning.
Med avseende på f.-inst :s upptagande i de
olika ländernas författningar kan man särskilja
författningar, tillkomna före och efter
världskrigets slut. Schweiz och U. S. A. ha länge haft
bestämmelser om f. inskrivna i sina resp,
författningar. I Schweiz finnes referendum såväl
i förbunds- som kantonalförfattningarna, i
U. S. A. däremot endast i
delstatsförfattningarna. Den franska revolutionsförfattningen av
1793 intog bestämmelser om f., men dessa
kom-mo aldrig till användning. (Om p 1 e b i s c i t se
ovan.) Den moderna franska författningen har
inga bestämmelser om f. Australiska
statsförbundet införlivade f.-inst. med den 1900
antagna förbundskonstitutionen, och i Danmark
infördes obligatoriskt författningsreferendum
1915. I många av de nya författningar, som
tillkommit efter världskriget, har f.-inst.
erhållit plats. Tyskland och dess delstater, Österrike,
Tjeckoslovakien, Lettland, Estland och Irland
ha i sina författningar upptagit referendum i
någon form. I Sverige infördes f. i dess
konsultativa form 1922 (RF § 49 mom. 2) och kom till
användning vid förbudsomröstningen 27/s s. å.
Ang. f.-inst:s förekomst i de olika ländernas
författningar se resp, länder. A.ö-n.
Folkpark, se Folkets park.
Folkpartiet i A. k. bildades under loppet av
1895 års riksdag som en direkt följd av och
protest emot de båda lantmannapartiernas
återförening i jan. Åtskilliga bonderiksdagsmän,
som tillhört det frihandelsvänliga och mer
liberalt sinnade Gamla lantmannapartiet, voro
näml, förbittrade över denna sammanslagning
och över den konservativa prägel,
lantmannapartiet erhöll. De förenade sig därför gärna
med ett antal radikala stadsrepresentanter,
bland vilka D. Bergström var den
organisatoriskt ledande kraften. En opinion uppbådades
ute i landet för det nya partiet, och efter att ha
förberetts inom en liberal diskussionsklubb
konstituerades F. 29/4 1895. Enl. sitt därvid
antagna, ganska vagt formulerade program
yrkade partiet på rösträttsreform, öppen omröstning
i riksdagen, begränsning av den kommunala
rösträtten, minskade militärutgifter, större
kontroll över utrikespolitiken, mer norskvänlig
unionspolitik, folkskolans utveckling till
bottenskola, rättvisare skattefördelning,
livsmedels-tullarnas avskaffande,
arbetarskyddslagstift-ning etc., allt klara och tydliga vänsterkrav.
Partiet räknade vid sin begynnelse 32 medl.
ung. lika många från stad och land. Det ökade
småningom sin numerär till 46. Vid Liberala
samlingspartiets bildande i jan. 1900 ingick F.
i sin helhet i det nya partiet, där det kom att
utgöra den radikalare gruppen, som snart blev
den dominerande, F:s ordf, var J. Bromée i
Billsta. De egentliga drivande krafterna voro
D. Bergström och några andra
stadsrepresentanter, bland dem stockholmarna M. Höjer och
F. Berg samt A. Hahn från Örebro. E.Ths.
Folkpensionering [-paijfone’rig], ofta använt
namn på sådan socialförsäkring, som avser att
bereda försörjning vid varaktig oförmåga till
arbete, förorsakad av ålder el. invaliditet.
Tidigare brukades namnet
ålderdomsför-säkring, men då f.-frågan 1913 löstes i vårt
land, infördes det nu officiella namnet
pensionsförsäkring (se d. o.). T.E-r.
Folkpsykologi’, psykologisk term, tagen i ett
flertal betydelser, numera vanl. i den av Wundt
(se nedan) angivna. Själva termen går knappast
längre tillbaka än till mitten av 1800-talet.
Tidigast uppträda studier över olika länders och
folks nationella andliga egenart (t. ex. hos
Montesquieu, i ”L’esprit des lois”), som följts
— 973 —
— 974 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
