Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkökning - Folla - Follikel - Follingbo - Folos - Foltz, Philipp von - Fomalhaut - Fombona, Rufino Blanco (Blanco-Fombona)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLLA
Ur S.T.F.s bildarkiv.
Folkärna kyrka.
av den vid årets början förhandenvarande
folkmängden (r e 1 a t i v f.) För längre perioder
beräknas f. i stället ss. den årliga räntesats, enl.
vilken ett kapital med ränta på ränta skulle
växa lika hastigt som folkmängden. — Med
naturlig f. menas den del av f., som härrör
från födelseöverskottet (se d. o.). S.D.W.
Folla. 1) Kustvattnet s. om ögruppen Vikna
i Nord-Tröndelag fylke, Norge; fortsättes mot
n. ö. av en bred fjord med samma namn. Från
fjordens inre del går mot ö. en smal bågformigt
böjd fjord, I ndr e F o Ila. 2) Fjord i
Nordland fylke. F., som är en av Vestfjordens
sido-armar, är Norges mest förgrenade fjord. S.
Follikel, en benämning, som de äldre
ana-tomerna använde för rundade, blås- el.
säck-formade bildningar, vilka de ansågo vara av i
stort sett likartad byggnad. Senare forskningar
ha visat betydande skillnader i dessa bildningars
struktur; det gamla namnet har dock
bibehållits. Man talar således om f. i ovariet, i
mjälten, i tarmen, om hår-f., om f.-cystor o. s. v.
T.H-n.
Follingbo, s:n i Gotlands n. hd, s. ö. om
Visby; 36,85 kvkm., allt land; 540 inv. (1931;
Follingbo kyrka.
15 inv. pr kvkm.); 11,36 kvkm. åker (1927;
30,8 % av arealen), 20,02 kvkm. skogsmark.
Egendom: Rosendal. — Kyrkan, från
1200-talet, visar den äldre gotländska övergångsstilen;
sydportalen är rundbågig; koret, något högre
än långhuset, har gotisk prägel. Rester av
medeltidsmålningar ha upptäckts; ett par målade
glasrutor äro bevarade. Långhuset har platt
trätak med målningar i barockstil. Även de
många inventarierna i rikt träarbete (bänkar,
orgelbröstning, altarverk, predikstol) äro från
1600- och 1700-talen. — Pastorat: Roma,
Björ-ke, F. och Akebäck, Medelkontraktet, Visby
stift. J.C.;E.W.
Folos, grek, myt., en kentaur, som
undfägnade Herakles med vin ur ett fat, som han erhållit
av Dionysos, på villkor att han bevarade det
orört, tills Herakles kom. Då de andra
ken-taurerna kommo tillstädes för att deltaga i
undfägnaden, uppstod en kamp mellan
Herakles och kentaurerna, vilken slutade med dessas
nederlag och F:s’ död. C.F.
Foltz [fålts], Philipp von, tysk målare
(1805—77), studerade hos Cornelius vid
Münch-ens akad. och utförde efter dennes utkast
freskerna i glyptoteket, 1835—38 vistades han i
Rom, 1865 chef för pinakoteket. I F:s
produktion kan man se en utveckling från klassicism
till romantik. K.E.S.
Fomalhaut (arab, fam al-hüt, fiskens mun),
stjärnan a i stjärnbilden Piscis austri’nus (den
södra fisken). Den har magnituden 1,29 och
tillhör den Pickeringska spektraltypen A 3.
Dess parallax är 0",i4, och den rör sig ifrån
oss med en hastighet av 6,7 km. i sek. Ch.
Fombo’na, Rufino Blanco (skrives även
B 1 a n c o-F ombona), venezuelansk förf. (f.
1874). Efter officersexamen sändes F. som
konsul till U. S. A. och Holland. Där liksom
hemma och på resor förde F. ett stormigt liv,
som tre gånger bragte honom i fängelse och
ådrog honom landsförvisning. 1910 bosatte han
sig i Madrid, där han sedan ostört ägnat sig
åt författarskap. F. är skald, romanförf.,
kritiker och historiker. Hans lyrik föreligger i t. ex
”Pequena opera lirica” (1904), ”Cantos de la
prisiön” (”Sånger från fängelset”, 1911),
”Can-cionero del amor infeliz” (1918; minnen av ett
kärleksförhållande med en ovärdig judisk
flicka). Bland F:s romaner märkas ”El hombre
de hierro” (”Mannen av järn”, 1907) och ”El
hombre de oro” (1915; sv. övers.” Guldmannen”
1930). Litteraturkritiska verk äro t. ex. ”Letras
y letrados de Hispano-América” (1908) och
”Grandes escritores de América” (1917).
Kåserier om allt möjligt och reseskildringar
innehålla ”La låmpara de Aladino” (1915) och ”Por
los caminos del mundo” (”På världens vägar”
— 1011 —
— 1012 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
