Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fombona, Rufino Blanco (Blanco-Fombona) - Foment - Fonasteni - Foncé - Fonck, René - Fond - Fondaco - Fondamento - Fondavdelning - Fondbörs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FONDBÖRS
1926) . Ett viktigt historiskt arbete av F. är
”El conquistador espanol del siglo XVI” (1919).
I alla sina verk är F. ytterst personlig och
passionerad samt i de flesta en stark hävdare
av den latin-amerikanska nationalismen (se
Criollismo). En ganska rik litteratur har
behandlat F :s intressanta och egendomliga
personlighet. — Litt.: F. Carmona Nenclares, ”Vida
y literatura de R. B. F.” (1928). J.V.
Fome’nt, värmande omslag.
Fonasteni’ (till grek, fone’, ljud, och
asthe’-neia, svaghet), funktionell röstförsvagning,
sjukdom, uppträdande hos människor, som ständigt
använda rösten för ett bestämt ändamål,
sångare, skådespelare, lärare, präster, officerare
o. s. v. F. nedsätter röstens prestationsförmåga
och kan åtföljas av många obehagliga symtom:
torrhet, känsla av sammansnörning, smärtor
o. d. Vid behandlingen är en rationell
utbildning av tal-, resp, sångrösten det viktigaste. V.F.
Foncé [fåse’] (fra.), mörk-, djup-, om färger.
Fonck [fåk], René, fransk stridsflygare (f.
1894). Flygare sedan 1912, var F. den mest
framgångsrike stridsflygaren under
världskriget; han nedsköt ej mindre än 75 tyska
flygplan. Efter kriget har F. företagit en rad
uppmärksammade flygningar;1919—24 var han led.
av deputeradekammaren. Han har skrivit bl. a.
”Mes combats” (1920). F.Az.
Fond [i sv. uttalat fåpd] (fra. fond, eg. botten,
grund) Jfr nedan. — I bildlig betydelse: förråd,
tillgång. 1) Bakgrund; del av teaterscen, som
är längst avlägsen från åskådarna; fondvägg,
fonddekoration; del av teatersalong, som ligger
längst borta från och mittför scenen.
2) I ekonomisk betydelse: jordagods, kapital,
varulager, stundom statspapper.
a) De tillgångar, som förvaltas av statens
affärsdrivande verk, benämnas Statens
produktiva fonder.
b) För något särsk. ändamål avsatt el.
bestämt kapital. Ofta betecknar f. penningsumma,
som är avsedd att tjäna till grundval för ett
företag el. till bestridande av vissa utgifter men
av vilken endast den årliga avkastningen får
användas. Exempel på sådana f. äro
donations-, pensions- och s t i p e n d i e-f. —
Inom näringslivet äger en ofta genom
lagstiftning reglerad f.-bildning rum. Enl. 1910 års lag
om a.-b. skall av a.-b:s vinst minst 10%
avsättas till reser v-f., tills reserv-f. uppgår till
10 % av aktiekapitalet. Nedsättning av denna f.
får endast beslutas till täckande av förlust, som
uppstått å rörelsen och som icke kan ersättas
av andra befintliga till framtida disposition
avsatta medel. Enl. samma lag skall f ö r n
y-e 1 s e-f. avsättas, om icke avskrivning sker å
sådana tillgångar, vilka äro avsedda till
stadig
varande bruk för bolaget, men vilkas värde år
från år minskas. När en sådan tillgång blir
förbrukad och måste nyanskaffas, minskas
för-nyelse-f. med motsvarande belopp. Ang.
bankers g r u n d-f. och reser v-f., se B a n
k-1 a g. En solidarisk banks k o m m a n d i t-f.
har bildats genom försäljning av banklotter,
vilka för lottägaren icke medföra högre
ansvarighet, än det belopp, han insatt i bolaget.
Sådan kommandit-f. får icke uppgå till mer än
hälften av grund-f. Ang. försäkringsbolags
f.-bildning se Försäkringslagstiftning.
Jämte denna i lag bestämda f.-bildning sker
sådan i de flesta företag för mötande av
speciella behov. I de flesta fall anger namnet f:s
syfte. I sv. bolag vanliga f. äro följ.:
brand-skade-, byggnads-, delcredere-, dispositions-,
fartygsassurans-, garanti-, skatte- och
vinst-reglerings-f.
c) I plur.: räntebärande obligationer,
statspapper. T.E-r.
Fondaco [få’ndakå] (ital., butik, varulager),
benämning på t. ex. de tyska köpmännens
varuhus i Venedig, F. dei tedeschi, känt redan från
1100-talet. — Litt.: H. Simonsfeld, ”Der F. dei
Tedeschi in Venedig und die
deutsch-veneti-anischen Handelsbeziehungen” (2 bd, 1887).
H.Bg.
Fondamento [fåndamä’ntå] (ital., grundval),
mus., grundstämma el. bas (se d. o.).
Fondavdelning, den avd. av en banks el.
bankirs rörelse, som förmedlar överlåtelse av
fondpapper.
Fondbörs kallas börs, som handlar med
obligationer, aktier, banklotter o. a. dylika
värdepapper. Genom att regelbundet sammanföra
representanter för köpare och säljare
möjliggör börsen icke blott handel i stor skala med
börsföremålen utan även kurssättning, d. v. s.
från dag till dag förda anteckningar om prisen
å dessa. En av börsens viktigaste uppgifter är
just att oupphörligt forma de pris, som hålla
tillgång och efterfrågan i jämvikt. Med
hänsyn till denna prisbildande verksamhet plägar
börsen gemenligen benämnas en ekonomisk
barometer, som registrerar läget för dagen, sådant
den börsintresserade allmänheten uppfattar
detsamma. Börsbarometern, som är ett
utomordentligt känsligt instrument, har emellertid
den egenheten, att den snarare inregistrerar
börspublikens uppfattning om de ekonomiska
framtidsutsikterna än om nutidsläget. Icke
minst gäller detta om f. En akties värde
beror ju icke blott på bolagets ställning för
dagen, på den utdelning, som har givits, utan
långt mera på företagets framtida utsikter, på
den kommande utdelningen, på möjligheten för
nedpressade produktionskostnader och ökad
— 1013 —
— 1014 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
