FOTOMONTAGE Fig. 3 a. Lummer och Brodhuns fotometer. Schematisk bild. tion kan fotometern ant. användas för inställning på olika ljusintryck el. på lika kontrast. I förra fallet beröra prismornas hypote-nusaytor varandra endast längs deras mellersta del (fig. 3b). I ögats synfält härrör då det mellersta partiet från det från v. (p i fig. 3 a) kommande ljuset, medan randpartierna bely sas av den h. ljuskällan (q). Man inställer på likmässigt belyst synfält. Kontrastfoto-meterns kub har på den enas av prismorna hypotenusayta inskärningar (n i fig. 3 c). Vid ab och cd äro glasplattor anbragta, vilka reflektera en bråkdel av det infallande ljuset, varigenom detta något försvagas. Med denna anordning fås de noggrannaste resultaten Fig. 3 b. Likhetsf otom eterns kub och synfält. Bland fotometrar grundade på andra principer märkas interferens- och polarisationsfotomet-rar. — För att bestämma en ljuskällas totala ljusstrålning användes Ulbrichts kulfotometer (fig. 4), spm utgöres av en stor ihålig sfär av Vs—3 m. diam. Denna är invändigt beklädd med ett matt, vitt material och har vid a en liten öppning, varigenom strålningen från ljuskällan / inuti sfären kan betraktas. Det di rekta ljuset från l avskärmas med skärmen b. — I det föregående har antagits, att ljuskällorna utstrålat ”vitt” ljus. En jämförelse av olikfärgade, heterokroma, ljuskällor erbjuder större svårigheter, och härför krävas fotomet- Fig. 3 c. Kontrastfotometerus kub och synfält. rar av särskild konstruktion. En sådan är Roods flimmerfotometer, i vilken ljuset från de båda olikfärgade ljuskällorna periodiskt får inverka på samma ställe av näthinnan. Vid snabb växling får man en blandningsförnim-melse endast, om ljusintensiteten är lika stor: i annat fall uppträder ett flimmerfenomen. Roods anordning påminner f. ö. om Ritchies fotometer. Liksom i denna finnes en kil, vars kant betraktas genom en cylinderlins, som med en elektrisk motor försättes i en fram-och återgående rörelse, så att bilderna av kilsidorna omväxlande falla på samma plats i synfältet. En stereoskopisk metod har angivits av Pulfrich (se S t e r e o f o torn e t r i). Beträffande fotometrering av homogent ljus se Spektralfotometri. För mätning av stjärnornas ljusstyrka se S t j ä r n f o torn e t r i. — Litt.: E. Liebenthal, ”Praktische Photometrie” (1907). Utförlig förteckning över den modernare litt. i J. H. J. Müller & C. S. J. Pouillet, ”Lehrbuch der Physik” (11 Aufl., 2, 1929). N.R-e. Ett slags fotometrar äro de exponeringsmä-tare, som användas vid fotografering. Dessa äro ant. utrustade med ett ljuskänsligt bromid-papper, då man mäter den tid, som åtgår, tills Fig. 4. Ulbrichts kulfotometer. Schematisk bild, c fotometerkub, n normallampa. Fotometer med känsligt papper och standar dfärgton. Fotometer med gråkil. detta svärtats till en standardton, el. också med en öppning, genom vilken man ser på det föremål, som skall fotograferas, medan en gråkil framskjutes, tills detaljerna ej längre synas och avläsning sker på en skala. Ur de så erhållna värdena på ljusintensiteten beräknas sedan ex-poneringstiden med hjälp av på instrumentet anbragta skalor. Szl. Fotomontage [-måijta'J], en på senaste år framkommen metod att ernå effektivitet i kom- — 1197 — — 1198 —