Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotomontage - Foton - Fotonasti - Fotopsier - Fotoptometer - Fotorelieftryck - Fotosfär - Fotostat - Fotosyntes - Fototaxis, fototaxi - Fototelegrafi - Fototerapi - Fototropi - Fototropism - Fototypi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOTON
Fotomontage-omslag till en bok om svensk
funk-tionalism, utförd av Malmö grafiska anstalt.
mersiell illustrering, bestående i att man ur en
serie fotografier, t. ex. från en industriell
tillverkning, klipper ut för denna typiska exempel
el. situationer, klistrar dem tillsammans på
varandra till en enhet, som sålunda liksom i
blixtbelysning kan ge en överblick av en
utvecklings olika faser. Som en av f:s
föregångsmän nämnes den ryske konstnären
Vja-lov. J.K.
Foton [-å’n], fys., ett av G. N. Lewis (1926)
föreslaget, numera allmänt använt namn på
ett ljus- (el. mera generellt ett strålnings-)
kvantum, en strålningsatom. Talrika
experimentella undersökningar ha entydigt givit vid
handen, att strålningsatomerna äro att tillmäta
en individuell existens i lika hög grad som
elektroner el. protoner (se d. o.), varför
namnet f. bildats i analogi med dessa. Sålunda
tillkommer varje f. bestämd massa och
impuls samt (enl. nyare experimentella resultat
av Raman och Bhagavantam) egenrotation el.
s. k. ”spin”. Den senare bestämmer ljusets
polarisation. Se Ljus och Kvantateori. N.R-e.
Fotonasti’, genom ljusretning utlösta
rörelser hos växtdelar, varvid rörelsens riktning ej
bestämmes av ljuskällans läge. F.
förekommer hos blad, ävensom hos blommor av
näckros, blomkorgar av maskros m. fl., vilka vid
olika belysningsförhållanden intaga olika läge
och ställning, resp, öppna och sluta sig. Jfr
Nyktinasti. O.Gz.
Fotopsi’er, subjektiva ljusfenomen, som
hu-vudsakl. uppträda vid sjukdomar i näthinnan
samt normalt vid mekanisk el. elektrisk
retning av densamma. Wk.
Fotoptome’ter, apparat för bestämning av
ögats känslighet för ljus. Den mest använda
är Försters f., som består av en inuti
svartfärgad låda, i vars ena gavel befinner sig en
figur och i den andra ett par titthål och en
belysningsapparat. Genom att med ett
diafragma förändra den i lådan inströmmande
ljusmängden kan man avläsa, när figuren nätt
och jämnt skönjes, och får av
diafragmaöppningens storlek ett mått på ljuskänsligheten.
Gullstrands f. är en modifikation av den nu
beskrivna, varvid patienten befinner sig i ett
mörkrum och ljus kastas på ett på 1 m:s
avstånd befintligt papper. Wk.
Fotorelie’f tryck, se Woodbur y-t ryck.
Fotosfär kallar man solens lysande yta. Se
Sol.
Fotosta’t, halvautomatisk anordning för
avfotografering på bromidpapper och det
erhållna negativets färdigställande. F. användes för
snabb och billig reproduktion av ritningar,
trycksaker o. d., varvid den erhållna kopian
visar vit teckning på svart botten. Szl.
Fotosynte’s, kemiska föreningars
uppbyggande genom ljusets förmedling. Den
viktigaste f. är växternas kolsyreassimilation (se
Assimilation och Fotokemi). Wk.
Fotota’xis, f o t o t a x i’, fritt levande
organismers rörelse mot (positiv f.) el. från (n
e-g a t i v f.) en ljuskälla. Se Taxis.
Fototelegrafi’, detsamma som
bildtelegrafe-ring (se d. o.).
Fototerapi’, med., se L j u s b e ha n d 1 i n g.
Fototropi’, se Fotokemi.
Fototropi’sm, fastsittande organismers
böjning mot (positiv f.) el. från (negativ f.)
en ljuskälla. Se T r o p i s m.
Fototypi’, fotomekanisk reproduktionsmetod
för framställning av klichéer efter
streckteckningar; även benämning på efter denna metod
framställd kliché. — Förfaringssättet är följ.:
Efter originalet framställes ett negativ i önskad
storlek, detta kopieras på en med en tunn,
ljuskänslig hinna av äggvita och
ammoniumbi-kromat överdragen metallplåt (vanl. zink el.
mässing). På de ställen, där ljuset genom
negativets klara partier (= teckningens svarta
linjer) träffar denna hinna, blir den härdad
och olöslig i vatten. Efter belysningen
inval-sas plåten med färg och lägges i vatten,
varvid hinnan å de obelysta ställena småningom
upplöses och färgbeläggningen, som icke häf-
— 1199 —
— 1200 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
