Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotvalv - Foucart, Paul François - Foucault, Jean Bernhard Léon - Foucaults pendelförsök - Foucaults strömmar - Fouché, Joseph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOUCART
muskulaturen, å andra sidan av ett ökat
be-lastningsmoment, ss. långvarig ansträngning
av foten, t. ex. hos militärer el. sjuksköterskor,
vidare vid betydlig ökning av kroppsvikten el.
bärande av tunga bördor, slutl. efter
uppstigandet efter långvarigt sängläge, då f. är oövat.
En ändamålsenlig fotbeklädnad är i hög grad
ägnad att stödja valvet; särsk. är det av vikt,
att skorna sluta väl till om hälen och, från
sidorna, om det transversella valvets två
under-stödspunkter (skorna böra sålunda visserligen
vara rymliga för tårna men därovanför icke
för breda). A.-U.
Foucart [foka’r], Paul Fran^ois, fransk
arkeolog (1836—1926), prof, vid Collège de
France 1877, direktör för franska
arkeologskolan i Aten 1878—90, har utg. ett 15-tal verk
i grekisk epigrafik, politik och religionshistoria
samt en mängd art. i vetenskapliga tidskr. S.Ss
Foucault [fokå’], Jean Bernhard
L é o n, fransk fysiker (1819—68), blev 1855
fysikalisk assistent vid observatoriet i Paris.
Ss. sådan fullkomnade han flera astronomiska
instrument, framförallt spegelteleskopet. F:s
arbeten äro karakteriserade av stor originalitet.
Jämte Arago och i sht Fizeau utförde F. en
mängd viktiga undersökningar inom optiken.
1854 uppfann han en ny metod att bestämma
ljusets hastighet, varigenom det för första
gången blev möjligt att bestämma
ljushastigheten i genomskinliga, materiella kroppar vilka
som helst. Mycket berömt blev det försök, F.
utförde i Panthéon (1851) för att påvisa
jordrotationen (se Foucaults
pendelförsök). F. upptäckte även de efter honom
uppkallade virvelströmmarna (se Foucaults
strömmar). N.R-e.
Foucaults pendelförsök [fokå’s], som
föreslogs av Foucault och av honom första gången
utfördes 1851, utgör det första direkta
beviset för jordens rotation. — Låt oss antaga,
att en observatör befinner sig vid jordens n.
pol P, och låt C vara jordens medelpunkt. I
en punkt A, belägen på förlängningen av
polaxeln CP, upphänges med en tråd en kula B.
Om kulan släppes utan begynnelsehastighet i
punkten B, kommer kulan att beskriva en
cirkellinje, liggande i planet BPA. Vi ha då, vad
man kallar en enkel pendel. Låt oss antaga,
att en bestämd stjärna, t. ex. Aldebaran,
befinner sig, då kulan börjar svänga, i planet
BPA och att ett på jorden fast märke, t. ex.
ett träd T, ävenledes befinner sig i samma plan,
så kommer enl. Galileis tröghetslag kulan att
ständigt röra sig i ett och samma fasta plan.
Om jorden icke roterade utan vore
stillastående, skulle alltså såväl Aldebaran som
trädet T ständigt förbli i pendelns svängnings-
plan. Om åter jorden roterar i direkt led
(från v. mot ö.), kommer visserligen stjärnan
Aldebaran ständigt att förbli i pendelns
sväng-ningsplan men icke
så trädet, som synes
förflytta sig mot
öster. Då
observatören och trädet
följa med jordens
vridning, förefaller
det, som om det
vore Aldebaran och
pendelns
sväng-ningsplan, som
ändra sin riktning mot
väster. Om pendeln
får fortsätta att
svänga, kommer
svängningsplanet
på 1 dygn
(stjärn-tidsdygn) att svänga
runt åt v. 360°. —
Detta är innehållet
i Foucaults bevis
för jordens
ro
tation, och på detta sätt ung. skulle det ha
utförts, om Foucault och hans åskådare hade
kunnat förlägga experimentet till jordens pol.
— Om observatören befinner sig icke vid
polen utan på en ort med en bredd = cp, blir
pendelplanets vridning, ss. genom en
matematisk beräkning kan uppvisas, icke 15° pr tim.
utan 15° . sin cp på samma tid. Foucault
utförde sitt första pendelförsök % 1851 i
Paris-akad. medelst en pendel av den form, som
framgår av vidstående fig. Pendelns längd
var 2 m. Liknande försök ha sedermera gjorts
med pendlar av en längd ända till 50 m., och
överensstämmelse har erhållits mellan
observationernas resultat och teorien. — Ang. den
invändning, som gjorts emot detta bevis av
Ein-steins relativitetsteori, se d. o. Ch.
Foucaults strömmar [fokå’s], kallas de
elektriska virvelströmmar, som genom
induktion uppkomma i en metallmassa, vilken
utsättes för inverkan av föränderliga
magnetiska fält. Röres metallen i förhållande till
magnetfältet, söka de inducerade strömmarna
(enl. Lenz’ lag) hämma rörelsen och alstra i
metallen strömvärme. N.R-e.
Fouché [fofe’], Jo s e p h, hertig av Otrante,
fransk politiker (1759—1820), f. i Nantes, var
uppfostrad i och därefter själv flera år lärare
i Oratorianordens läroanstalter; medl. av
konventet, röstade han för Ludvig XVI:s
avrättning, en handling, som återverkade på hela
hans liv. Som konventets kommissarie till
Nantes och Lyon undertryckte F. blodigt re-
— 1203 —
— 1204 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>