Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forsman, 2. Jaakko - Forsman, Lotten - Forsmark - Forsmo - Forsnacke - Forsnäs - Forsnäs, Veikko - Forspjallsljod - Forss, Harald - Forssa (Forsa, Södermanland) - Forssa (Tavastehus län)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORSSA
1879 prof, i kriminallagfarenhet och rättshistoria
vid univ. i Helsingfors. F. anslöt sig, liksom
brodern, till den fennomanska rörelsen och var en av
detta partis ledare. Särsk. framträdde han i
pressen. Förutom finskspråkiga avh. utgav F.
”Grunderna för läran om delaktighet i brott” (1879) och
”Bidrag till läran om skadestånd i brottmål enl.
finsk rätt” (1893).
Forsman, Lotten, skådespelerska, se
Winter-hjelm.
Forsmark. 1) Socken i Frösåkers hd i Uppland,
Stockholms län, och församling i Valö och
Forsmarks pastorat i Olands och Frösåkers kontrakt
av Uppsala ärkestift, innanför öregrundsgrepen,
v.n.v. om öregrund; 96,84 km2, därav 86,39 land;
545 inv. (1948). Socknen består av jämna
skogsmarker med mossar kring S. Åssjön,
Bruksdam-men och Forsmarksströmmen, som mynnar i
Kallrigafjärden. Kusten är starkt sönderskuren.
Åkern utgör endast 5 % av landarealen,
skogsmarken 75%. S. om kyrkbyn ligger det gamla
brukssamhället Forsmark (232 inv. 1946) vid
egendomen F.2), varunder nästan hela socknen
lyder; nu finns här en kemisk-teknisk fabrik.
Cellulosafabriken i Johannisfors nära
Kallrigafjärden är numera nedlagd; här fanns ännu i
slutet av 1800-talet ett järnbruk, anlagt 1753.
Berkinge likaledes nedlagda järnbruk stammade
från 1630-talet. Järnmalm bröts i socknen ännu
på 1800-talet. Kyrkan av sten byggdes 1794—
1800 i sengustaviansk stil efter ritningar av O.
Tempelman. — Socknen har namn av Forsmarks
bruk, uppkallat efter intilliggande forsar. P.;Er.
2) Gods i F.i), vid sjön Bruksdammen 16 km
v. om Öregrund, omfattar med underlydande i
Forsmarks, Börstils, Gräsö och Valö socknar
7,965 ha, därav 296 åker; taxeringsvärde 991,800
kr (med kvarn och kraftverk). På F. fanns
redan 1570 järnverk med tre masugnar, nedlagt
sedan 1890-talet. En cellulosafabrik, anlagd 1893
—95, nedlades 1932. Slottet är av sten i tre
våningar, byggt 1767—74; det inrymmer rika
konst-saml. och omges av parker i fransk och engelsk
stil. 1659—1735 ägdes F. av släkten de Besche
och skövlades av ryssarna 1719. Sedan 1782
tillhör godset ätten af Ugglas; nuv. ägare är
friherre G. af Ugglas. P.
Forsmo, järnvägsknut i Eds sn i Ångermanland,
vid Ångermanälven 12 km n.n.v. om Sollefteå.
Statsbanan från Hoting förenas här med n.
stambanan. över älven leder Forsmobron. Vid
järnvägens byggande uppfördes 1887—88 en bro
i kantileverkonstruktion med 40,5 m höjd över
vattenytan, en längd av 248 m och ett största
spann av 76 m. På gr. av trafikens krav på
tyngre rullande materiel uppfördes 1910—12 en
ny bro 30 m v. om den äldre, byggd för 20 t
axeltryck och med en längd av 264 m i 4 spann,
varav spännet över strömfåran är 104 m;
brobanans höjd är 49 m över vattenytan. Den äldre
bron underhålles som reserv på försvarets
bekostnad (se bild 4 på pl. vid Bro). Forsmo
kraftverk, i Ångermanälven nedanför
Forsmobron, byggdes 1943—48 av Staten med två
turbiner på tillsammans 70,000 kW och utnyttjar
en fallhöjd på 35 m. Kraftverket dämmer upp
älven på en sträcka av 16 km. P.;E.R.S.
Forsmark.
Forsnacke, se Forshuvud.
Forsnäs, egendom i Sunds sn i s. Östergötland,
vid n. stranden av ö. Lägern, omfattar med
underlydande 1,500 ha, därav 71 åker;
taxeringsvärde 324,500 kr. Huvudbyggnaden, en envånings
trälänga med två flyglar, uppfördes i slutet av
1700-talet. Gården är känd sedan 1300-talet; dess
mest bemärkte ägare är L. F. Rääf,
”Ydredrot-ten”, som vid sin död 1872 begravdes i F:s park.
Nuv. ägare är ett familjebolag inom släkten Rääf.
— Namnet, efter läget på ett näs och nära forsar
i en å, skrevs 1392 (in) forsnæs. P.;Er.
Forsnäs, V e i k k o Antero, förf., se Koskenniemi.
Forspjallsljod, se Edda, sp. 1200.
Forss, Harald, författare (f. 3/io 1911). F.,
som är född och bosatt i Örebro, har utg.
dikt-saml. ”Trött pupill” (1939), ”Mossa” (s.å.), ”Handen
drömmer” (1940), ”Violetta skuggor” (s.å.),
”Portalen” (1941), ”Jag är nyansernas älskare” (1943),
”Bort över havets långa smärta” (1945),
”Rannsakan” (1946) samt ”Den vittnesgille vaganten” (1947).
”Valda dikter” utkom 1943. F. är en typisk
romantiker, till sin livssyn närmast mystiker.
Forssa (före 1927 Forsa), socken i
Villåt-tinge hd i Södermanland och församling i Årdala
och Forssa pastorat i Villåttinge kontrakt av
Strängnäs stift, s.ö. om Flen; 47,39 km2, därav
40,49 land; 424 inv. (1948; 10 inv. pr km2). F.
ligger kring n. delen av sjön Uren och vid
Hel-gestaviken av Båven. Det är i allm. en
småku-perad bergs- och skogstrakt med åkern utgörande
24% av landarealen, skogsmarken 63%. Vid Uren
ligga kyrkbyn samt egendomarna Malstanäs*,
So-fielund och Forsnäs, vid Båven Skedevi* och
västerut Sätra. Kring Uren ligga de flesta
forn-lämningarna, järnåldersgravar öch rester av tre
bygdeborgar. Kyrkan är uppförd av gråsten,
skeppet antagl. på 1300-talet; dess valv liksom
vapenhuset äro från o. 1500, koret med gravvalv under
tillkom 1708. Kyrkan restaurerades i nygotisk stil
1871; nuv. interiör är från 1926. Träskulpturer
finnas från 1200—1400-talen, dopfunt av kalksten från
1595 och en praktfull vinkanna av förgyllt silver
från 1662. Klockstapel. — Namnet syftar på den
lilla å, genom vilken sjön Uren faller ut i Båven.
Det skrevs 1257 in parrochia Fors, i Fors socken
(avskrift). 3 \ P.;Er.
Forssa, köpingskommun i Tammela hd,
Ta-vastehus län, Finland, mellan Åbo och Tavastehus;
— 69 —
— 70 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
