Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forssa (Tavastehus län) - Forss ab. - Forssander, John-Elof - Forssberg, Rudolf - Forssberg, Petrus - Forssblad, Nils - Forsse - Forsseforsen - Forssell och Forsell - Forssell (Forsell), släkt - Forssell, 1. Christian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORSS AB.
151,1 km2, 8,408 inv. (1947), finsktalande. Forss a
fabriker ha sitt ursprung i det spinneri, som
grundades i Tammela sn 1847 av den framstående
industriidkaren Axel Wilhelm Wahren, och innehas
numera av ab. Finlayson-Forssa. Fabrikerna i F.
utgöras av spinneri, väveri, garnfärgeri, tegelbruk,
elektricitetsverk m.m. Antalet arb. i bolagets tjänst
utgör c:a 3,000.
Forss ab. i Köpmanholmen, Ångermanland,
grundat 1877, driver sågverk, sulfat- och sulfitfabrik i
Köpmanholmen samt vattenkraftstationer om tills.
5,000 hk vid Fors och Brynge (Nätra sn).
Årsproduktion 20,000 stds sågade och 3,000 stds
hyvlade trävaror, 18,000 t sulfit- samt 30,000 t
sulfatmassa jämte viskosmassa och sulfitsprit.
Aktiekapital 3,6 mkr; arbetarantal o. 800. Företaget
äger Sävenäs nya ab. som i sin ordning
kontrollerar öhrvikens ab., tills, representerande en
produktion av 20,000 stds trävaror och 35,000 t stark
sulfitcellulosa. A.Lg.
Forssander, J o h n-E 1 o f, arkeolog (1904—44),
fil. dr 1933, doc. vid Lunds univ. s.å., prof, i
förhistorisk och medeltidsarkeologi 1938, behandlade i
sin vetenskapliga
produktion alla forntidens
perioder men gjorde
sina främsta insatser
inom den äldre
metalltidens samt inom
yngre järnålderns område.
Det ledande draget i
F:s forskning är
kombinerandet av nordiskt
och
kontinentaleuro-peiskt material, och
tack vare ett
skickligt användande av [-fyndkombinationsmetoden-]
{+fyndkombinationsmeto-
den+} synes F. ha
kun
nat lösa en rad centrala problem i den
nordeuropeiska fornforskningen. Bland F:s skrifter
märkas ”Die schwedische Bootaxtkultur” (1933;
dr-avh.) och ”Der ostskandinavische Norden
wäh-rend der ältesten Metallzeit Europas” (1936),
”Pro-vinzialrömisches und Germanisches” (i ”Human,
ve-tenskaps-samfundets i Lund årsberättelse”, 1936/37),
”Sveriges förhistoriska bebyggelse” (i ”Svenska
folket genom tiderna”, 1, 1938), ”Europäische
Bronze-zeit” (i ”Human, vetenskaps-samfundets i Lund
årsberättelse”, 1938/39) och ”Irland—Oseberg” (därst.,
1942/43). — Litt.: C. A. Althin, ”F.” (i
”Fornvän-nen”, 1944). C.A.A.
Forssberg, Johan Rudolf Ferdinand,
skådespelare (1818—79). F- var 1833—35 elev vid och
1835—38 anställd i baletten vid Kungl. teatern, där
han 1838—44 var skådespelare, ledde 1844—48
Djurströmska sällskapet och var från 1850 anställd vid
Elfforsska sällskapet med avbrott för engagemang
hos Oscar Andersson 1861—62 och vid Nya teatern
i Helsingfors 1862—63. Med naturlig värme och
klarhet skapade F. en rad levande gestalter, särsk.
inom det stora skådespelet, bl.a. Karl Moor i
”Rövarbandet”, Engelbrekt i ”Engelbrekt och hans
dalkarlar”, örnulf i ”Kämparna på Helgeland”,
Birger Jarl i ”Bröllopet på Ulfåsa”, Narcisse
Ra-meau, Lucidor Benvenuto Cellini, Edmond Kean.
Med F. försvann från svenska skådebanan den
siste bäraren av den monvelska traditionen. G.Kg.
Forssberg, Gustaf Petrus, konstsmed och
mönsterritare (f. 9/s 1880), fick sin utbildning vid
Tekniska skolan i Stockholm samt studerade i
Tyskland och Österrike. F. har sedan 1905 egen
konstsmidesverkstad i Stockholm. Han har
lämnat vackra prov på sin förmåga i skyltar och
lyktor samt är representerad i Nationalmuseum.
Vidare har F. för Stockholms stadsmuseum gjort
teckningar av stadens äldre bebyggelse.
Forssblad, Nils Richard, elektroingenjör (1888
—1937), examen vid Tekniska högsk. 1909,
anställd hos Vattenfallsstyrelsen 1915, bl.a. som
driftschef vid dess ångkraftcentral i Västerås. Efter
att några år ha varit överingenjör vid Stockholms
elektricitetsverk blev F. 1930 verkst. dir. för
Krångede ab., i vilken egenskap han nedlade ett
betydande arbete på utbyggnad av
Krångedefal-len i Indalsälven och på överföringen av elektrisk
energi från Norrland till mell. och s. Sverige.
Forsse, samhälle i Långsele* sn i Ångermanland.
Forsseforsen, se Forseforsen.
Forssell’ och Forsell’. Dessa uppslagsord ha
sammanförts till en artikelserie. Jfr Forshæll.
Forssell (Forsell), släkt, stammande från Fors
sn, Västergötland. Kyrkoherden i Romeled Jonas
Larsson (1611—89) antog efter hemsocknen
namnet Forsselius, vilket av sönerna ändrades till F.
Släkten fortlever på två grenar; till den yngre
grenen hörde nedannämnde F.i), till den äldre
samtliga övriga; åtskilliga av båda grenarnas medl.
skriva sig Forsell (jfr nedan). F.2) blev 1817
adlad af Forsell; hans dotter Marie Louise
a f F. (1823—52), 1847 g-m- expeditionssekr.,
sedermera prof. B. O. Nycander (1811—69), har
efterlämnat dagboksanteckningar (utgivna i 4 bd 1914
—17 av Syster Heijkenskjöld); den adliga ätten
utslocknade 1910. En syster till F.6) är
ärkebiskop-innan Anna Olivia Söderblom (f. 24/o 1870). C.
1) Christian Didrik F., kopparstickare (1777
—1852). F. inskrevs som student i Lund 1790. I
Amsterdam lärde han guldsmedsyrket, och 1806
kom han till Paris, där han studerade
kopparsticks-konsten hos Bervic. Redan efter ett par år avlade
F. sitt mästerprov med en komposition ”Dantes
inferno” (1808) och ett porträtt av Fénelon (s.å.).
Småningom etablerade F. sig som lärare och
övertog ledningen av egyptiska kommissionens stora
planschverk ”Description de 1’Égypte” (1809—13).
Med porträtten av Ducis, Pestalozzi och Ludvig
XVIII (alla 1814) nådde F. höjdpunkten i sin
franska produktion. Efter 25 års bortovaro återvände
F. hem 1816 och blev 1817 v. prof, vid Konstakad.
Bland F:s arbeten här märkas främst porträtt av
Karl XIV Johan (efter Gérard 1823), Tégner (efter
Maria Röhl, 1830), L. De Geer (efter Sandberg,
1838) och Rosenstein (efter Sergel, s.å.), ävensom
talrika illustrationer, titelblad och figurstick. 1823
påbörjade F. sitt berömda planschverk ”Ett år i
Sverige” efter teckningar av bl.a. J. G. Sandberg
och med text av A. Grafström (1827—35; fra. uppl.
1836; ny sv. uppl. i litografiskt övertryck 1864).
Fram på 1830-talet undanträngdes kopparsticket
av litografien; de flesta av F:s många elever gingo
över till den nya konstarten, och snart stod F.
som den siste representanten för en döende konst.
— 7i —
— 72 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
