Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forsslund, Karl-Erik - Forssman, 1. August - Forssman, 2. Erik - Forssman, 3. Axel - Forssman, 4. Hilding - Forssman, 1. John - Forssman, 2. Sven - Forssman, Edith - Forssman-antigen - Forssner, 1. Hjalmar - Forssner, 2. Tom - Forssner, 3. Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORSSMAN
minnesskrift utg. av Brunnsvikarnas förbund”
(1942). [J.Ge]E.
Forssman. 1) Carl August F., präst och
sånganförare (1846—1916), var efter teologiska
och humanistiska studier lektor i Nyköping samt
präst i Sala och Huddinge. Han blev 1872 fil. dr
på avh. ”Om Johan Christian Fredrik Hæffners
verksamhet för tonkonstens utveckling i Sverige”.
Under studieåren i Uppsala var F. dirigent för
Allmänna sången 1871—74. Han framträdde även
som tonsättare med romanser.
2) Lars Erik Nikolaus F., den föreg:s
brorson, affärsman (f. 30/s 1875), var tjänsteman i
Livförsäkrings-ab. Nordstjernan, tills han 1917
grundade Sveriges privatanställdas pensionskassa,
vars verkst. dir. han var 1917—40. Kassan är nu
känd som Svenska personal-pensionskassan (SPP)
och har under F:s tid fått stor anslutning bland
svenska företag. F. är sedan 1940 styrelsemedl.
i Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet.
3) Johan Axel F., den föreg:s bror, jurist
(1877—1942), jur. kand. 1899, bemärkt affärsjurist
i Göteborg från 1904 (Lemans advokatbyrå), led.
av styrelserna för ett stort antal industriföretag
i staden, ordf, i styrelsen för Sveriges
advokatsamfund 1933—-37.
4) Per Hilding F., son till F.i), ämbetsman (f.
14/e 1886), jur. kand, i Uppsala 1909, assessor i Svea
hovrätt 1917, hovrättsråd 1923, revisionssekr. 1928,
justitieråd sedan 1931. F. är specialist på
skiftes-och jorddelningsfrågor och har beklätt flera
offentliga uppdrag i dessa ämnen.
Forssman. 1) Magnus John Carl August F.,
läkare (1868—1947), med. dr i Lund 1898, s.å. doc.
i allmän patologi, 1900 e.o. och 1909 ord. prof.
i allmän patologi,
bak-teriologi och allmän
hälsovård vid Lunds
univ.; från 1920
överläkare vid avd. för
veneriskt sjuka vid
Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund;
1916—19 univ:s
prorektor. F. utg. ett stort
antal vetenskapliga
skrifter. Inom
patologien märkas främst
gradualavh., ӆber die
Ursachen, welche die
W achsthumsrichtung
der peripheren Nervenfasern bei der Regeneration
bestimmen” (1898). Inom den rena bakteriologien
falla bl.a. studier över toxin- och
antitoxinbild-ning vid botulism. Störst intresse ägnade F. åt
serologiska spörsmål, varom ett imponerande
antal betydande publikationer bära vittne. Utom
undersökningar berörande hemolysinbildning,
ana-fylaxi, antikropparnas natur m.m. gjorde F.
grundläggande studier över de heterogenetiska
antigenerna, som i den vetenskapliga litteraturen
numera allmänt benämnas F(orssman) antigener.
En sammanfattande framställning av dessa
undersökningar publicerades 1928 i Kolle-Wassermanns
”Handbuch der pathogenen Mikroorganismen”.
Under sina senare levnadsår sysslade F. framför allt
med studier över stafylokokkernas bakteriologi
och serologi. A.Fl.
2) Sven Peter Magnus F., den föreg:s son,
läkare (f. 5/2 1911), med. dr och doc. i
farmako-logi i Lund 1941, prof, och föreståndare för
yr-keshygieniska avd. vid Statens inst. för folkhälsan
1943. F. har utfört arbeten inom biokemi,
farma-kologi och yrkeshygien.
Forssman, Edith Theodora, finländsk
författarinna, pseud. Aina (1856—1928), utg. 1891—
1917 25 saml. religiöst färgade berättelser under
titeln ”Vid aftonlampan” och vann med dem en
stor och trogen läsekrets.
Forssman-antigen (efter den svenske
bakteriolo-gen J. Forssman). Om en vattenuppslamning av
marsvinsnjure sprutas på kanin, bildas antikroppar
(forssmanantikroppar), som ha förmåga att
upplösa röda fårblodkroppar. Denna till synes
bristande korrelation mellan det använda antigenet
och av detta framkallade antikroppar har gett
anledning till benämningen heterogenetiska (= av
främmande ursprung) antikroppar och
heteroge-netiskt antigen. F. finnes i organen från en hel
rad djur, ss. marsvin, häst, katt, höna, sköldpadda,
vissa fiskar och även i vissa växter och bakterier,
saknas däremot hos andra djur, ss. kanin, ko,
svin och råtta. I människans vävnader finnes f.
icke med undantag för de röda blodkropparna av
grupp A (och AB). Alkoholextrakt av f. kan ingå
förbindelse med forssmanantikroppar men saknar
däremot förmåga att själv ge upphov till dylika
antikroppar. Om alkoholextraktet kompletteras
med något äggviteämne, blir blandningen i stånd
att framkalla forssmanantikroppar, ehuru delarna
var för sig sakna denna förmåga. Påvisandet av
forssmanantikroppar i patientens blodserum
användes vid diagnos av mononucleoGis
infectio’-sa (infektiös mononukleos). A.Fl.
Forssner. 1) John Hjalmar F., gynekolog
(1873—1930), med. dr 1906, prof, i obstetrik och
gynekologi i Stockholm 1917. F. utgav utmärkta
arbeten på flera områden av sitt fack. Han var
under många år den ledande kraften i Sveriges
läkareförbund och 1922—-27 rektor vid Karolinska
inst.
2) Tom Hjalmar F., den föreg:s bror,
advokat (f. 21/io 1874), jur. kand, i Uppsala 1900,
advokat i Stockholm från 1901; jur. hedersdr i
Uppsala 1927. F. var 1920—33 ordf, i Sveriges
advokatsamfund och har nedlagt avsevärt arbete
i samfundets angelägenheter. Han har även varit
litterärt verksam och bl.a. utg. skådespelen ”Ester”
(1907, uppf. 1909), ”Den stora donationen” (1919,
uppf. 1921) och ”Skojare” (1940).
3) Gunnar Hjalmar F., den föreg:s bror,
läkare (1876—1915), med. lic. i Lund 1903, doc. i
experimentell patologi i Lund 1904, i allmän
patologi i Stockholm 1905, prof, i pediatrik och
praktisk medicin i Uppsala 1911, i praktisk medicin
1912; från 1908 överläkare vid Ronneby brunn. I
sitt första vetenskapliga arbete tog F. upp den för
hela infektionsläran viktiga frågan om vilken
betydelse bakteriernas anpassning för ett visst
organ kan ha för infektionens lokalisering inom
organismen, och visade, huru streptokokker, odlade
i njurextrakt, efter intravenös injektion på djur
fö
- 83 -
- 84 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
