Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forssner, 3. Gunnar - Forsstedt, James - Forsstrand, Carl - Forsström, Edvard - Forsså bruk - Forst- - Forst (stad) - Forst, Willy - Forstbotanik - Forst de Battaglia, Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORST DE BATTAGLIA
reträdesvis lokaliserade sig just till njurarna. F:s
senare arbeten röra huvudsaki.
ämnesomsättningens kemi; särsk. hans acidosforskningar äro av
stor betydelse. F. var en person med stor och
ovanlig begåvning, och hans tidiga bortgång
innebar en verklig förlust för vetenskapen. T.Hn.
Forsstedt, Jakob (J a m e s), ingenjör (1851—
1929), examinerades som bergsmekanist från
Teknologiska inst. 1875. Efter examen var F.
verksam vid byggandet av Domnarvets järnverk 1875
—79, varpå han utvandrade till USA och där
arbetade inom järnindustrien till 1898, då han på
anmodan återvände till Sverige för att vara med
om att planera och organisera Nordiska
metall-ab. (sedermera ab. Svenska metallverken). 1908
blev F. teknisk chef vid Skultuna och Granefors,
1913 flyttade han till Finspång för att
omorganisera Stens bruks järnverk till ett fullständigt
metallverk, Finspongs metallverks-ab. Från 1916
bedrev F. konsulterande verksamhet i Västerås.
Han var en av grundarna av Sveriges
metallindustri och införde moderna amerikanska
arbetsmetoder i denna industri. S.G.
Forsstrand, Carl Wilhelm, skriftställare (1854
—1928), fil. dr i Uppsala 1886 på en zoologisk avh.,
tjänstgjorde vid Uppsala univ.-bibl. 1884—86 och
vid Kungl. bibi. 1886—92, deltog i A. E.
Nordenskiölds exp. till Spetsbergen och Grönland 1883,
företog som vegastipendiat en forskningsfärd till
Bermudaöarna, USA och Canada 1889 och var
anställd i ”Sv. dagbladet” 1898—1925 samt
redigerade ”Sv. Linné-sällskapets årsskrift” 1920—28. F.
utgav ett 20-tal av kunnighet och
omsorgsfullhet utmärkta arbeten, bl.a. ”A. E. Nordenskiöld
och hans forskningsfärder” (1901), ”Sophie
Hagman” (1911), ”De tre gracerna” (1912),
”Skeppsbroadeln” (1916) m.fl. person- och kulturhistoriska
skildringar från 1700—1800-talens Stockholm samt
de självbiografiska ”Mina uppsalaminnen” (1922),
”Vid sjuttio år” (1924) och ”Mina
herrgårdsmin-nen” (1928). C.V.J.
Forsström, Edvard August, tecknare (1854—
1934), studerade vid Konsthögsk. 1876—83,
framträdde som skämttecknare, 1880—91 i
”Söndags-Nisse” och senare i ”Puck”. F., som var sin tids
främste svenske politiske skämttecknare, utgav 1900
ett häfte karikatyrer, ”Boströms bilderbok. En
statsministers saga”.
Forsså bruk i Näsviken i Hälsingland drev före
1868 huvudsaki. tegeltillverkning. D.å. anlade
konsul E. Rasch där ett av Sveriges första
träsliperier, och 1870 uppfördes en pappfabrik
för massans förädling. Bruket, vars tillverkning
1947 uppgick till 16,000 t våt mekanisk trämassa,
10,000 t kartong och papp samt 800 stds sågade
och hyvlade trävaror, äges av Forsså bruks ab.,
grundat 1911; aktiekapital 1 mkr sedan 1936.
Forst- [-å-] (ty. Forst, skog, som ägnas särskild
tillsyn och skötsel, fra. forèt, eng. forest, av mlat.
fores’tis, skog, som förbehållits regenten), som har
avseende på skogshushållning o.d., i en del
sammansättningar och avledningar, ss. f o r s t b o t
a-nik, forstzoologi, forstman, f o r s t m ä
s-tare och f o r s 11 i g, skogs-, skoglig; i Sverige
(men icke i samma utsträckning i Finland) nu
ofta ersatt med skogs-.
Edvard Forsström: En framtidsfantasi. ”Puck” 1902.
Forst [-å-], po. Zasieki, stad i Niederlausitz i
östligaste Tyskland, vid Oders biflod Neisse; 37,868
inv. (1939). F. nämnes som stad 1350, har
omfattande textilindustri jämte metall- och kemisk
industri samt i omgivningarna talrika brunkolsgruvor.
Forst [-å-], W i 11 y, tysk-österrikisk filmregissör
och skådespelare (f. 1905), framträdde 1925 på
Metropol-Theater i Berlin, där han vann
uppmärksammade framgångar bl.a. under Reinhardt, och
kom därefter till Wien. F. började filma 1922 men
uppmärksammades först 1929 i ”Atlantis”, där han
hade en mindre karaktärsroll, var några år
engagerad hos UFA i Berlin och utförde huvudroller
i operettfilmer. 1933 regisserade han sin första
film, ”På sångens vingar” (Schubertfilmen), där
han banade väg för den musikbiografiska filmen.
Sedan följde ”Maskerad” med Paula Wessely,
”Mazurka” med Pola Negri, ”Burgtheater”,
”Allo-tria”, ”Serenade”, ”Bel ami”, ”Operett”,
”Wiener-blut”, ”Kvinnor är inga änglar” m.fl. 1937 ingick F.
i det tyska filmbolaget Tobis som medl. i dess
”konstnärliga driftsråd”. De senaste åren har F.
varit engagerad hos Superfilm och Wienfilm.
Efter 2:a världskriget har han (till 1948) endast
regisserat en film: om Rädda barnen. — F.
utmärker sig som regissör särsk. för formsäkerhet och
stilkänsla. B.Hgn.
Forstbotanik, se Skogsbotanik.
Forst de Battaglia [fårst’... bata’lia], Otto,
polsk författare och diplomat (f. 1889). F., som
är född och länge var bosatt i Wien, har
fram
- 85 -
— 86 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
