Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forst de Battaglia, Otto - Forstena - Forstenasläkten, ätt - Forster, 1. Johann Reinhold - Forster, 2. George - Forster, John - Forster, William Edward - Forster, Henry William - Forster, Edward Morgan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORSTENA
för allt ägnat sig åt genealogiskt och
litteraturhistoriskt författarskap, t.ex. ”Vom Herrenstande”
(2 bd, 1915—16), ”Die französische Literatur der
Gegenwart” (1925, 2 Aufl. 1928), ”Stanislaw August
Poniatowski und der Ausgang des alten
Polenstaa-tes” (1927), ”Karl May” (1930), ”Der Kampf mit dem
Drachen” (1931), en kritik av vissa förfallstecken
inom tysk kultur, ”Das Geheimnis des Blutes”
(1932), ”Johann Nestroy” (s.å.), ”Die katholische
Leistung in der Weltliteratur” (1934), ”Clemens
Brentano” (1945) och ”Jan Sobieski” (1946). F.
inträdde 1940 i polsk diplomatisk tjänst med uppdrag i
Bryssel och Lugano, är sedan 1946 delegerad för
de polsk-schweiziska kulturförbindelserna. [A.Bd]E.
Forstena, egendom i V. Tunhems sn i
Västergötland, strax v. om Hunneberg, omfattar 141 ha,
därav 127 åker; taxeringsvärde 146,600 kr. F. är
en gammal sätesgård, efter reduktionen tillhörig
Kronan, tidigare Forstenasläkten; Lennart
Tors-tenson föddes på F., och en minnessten över
honom restes där 1903. — Namnet är kanske bildat
till prep. fsv. for, framför, och plur. av sten, men
vad som åsyftas härmed, är icke fullt klart (se
”Ortnamnen i Älvsborgs län”, 12, 1906, sid. 46).
Namnet skrevs 1418 Forsteno. P.;Er.
Forstenasläkten, gammal svensk frälseätt, under
detta namn (av sätesgården Forstena)
introducerad på svenska riddarhuset 1625, utslocknad i
början av 1700-talet. Till ätten hörde bl.a. bröderna
Anders (d. 1605) och Torsten Lennart
s-s o n (1561—1631). Den förre deltog förtjänstfullt
på hertig Karls sida i slaget vid Stångebro 1598,
blev 1599 ståthållare på Älvsborg och över
Ny-Lö-döse stad, 1600 riksmarsk, var 1602—03
befälhavare i Livland och stupade 1605 vid Kirkholm.
Den senare, far till Lennart Torstenson*, deltog
även i slaget vid Stångebro men på Sigismunds sida,
följde efter nederlaget sin herre till Polen, fick
genom broderns bemedling 1599 tillåtelse att
komma hem men övergick efter några år åter till
Sigismund för att slutl. (1624?) återvända till
Sverige, där han avled. C.
Forster [fåPstor]. 1) Johann Reinhold F.,
tysk naturforskare (1729—98), urspr. präst, bereste
1765 på ryskt uppdrag trakterna kring nedre Volga,
vistades 1766—72 i England och åtföljde därpå J.
Cook på hans 2:a världsomsegling 1772—75; prof,
i Halle 1780. F. skrev bl.a. ”Observations made
during a voyage round the world” (1778), ”Beiträge
zur Völker- und Länderkunde” (3 bd, 1781—85)
och utgav ”Magazin von merkwürdigen neuen
Reisebeschreibungen” (10 bd, 1790—98).
2) Johann George Adam F., den föreg:s son,
naturforskare, skriftställare (1754—94), följde
fadern på dennes resor i England, Ryssland och på
världsomseglingen, blev 1778 prof, i
naturvetenskap i Kassel, 1784 i Vilna, 1788 bibliotekarie hos
kurfursten av Mainz men slöt sig 1792
entusiastiskt till revolutionens sak. F. översatte
”Qakun-tala” och utgav ett flertal mästerligt skrivna i sht
geografiska arbeten, ss. ”A voyage round the
world” (2 bd, 1777; ty. övers. 1778—80). F:s
”Sämt-liche Schriften”, 9 bd, utgåvos 1843—44. — Litt.:
W. Langewiesche, ”G. F.” (1923); P. Zincke, ”G.
F:s Bildnis” (1925). C.P.J.
Forster [få’sto], John, engelsk skriftställare
(1812—76), blev litterär och dramatisk kritiker i
”The Examiner” 1833, dess utgivare 1847—56.
Hans ”The life of Charles Dickens” (3 bd, 1872
—74; förk. sv. övers. 1928) betraktas som ett
av den engelska biografiska litteraturens främsta
verk. Bland hans övriga arbeten märkas ”Lives
of eminent British statesmen” (7 bd, 1831—39, tills,
med Th. P. Courtenay) och ”W. S. Landor” (2 bd,
1869). — Litt.: R. Renton, ”J. F. and his
friend-ships” (1912). E.
Forster [få’sto], William Edward,
engelsk politiker (1818—86), urspr. textilfabrikör, blev
1861 liberal medl. av underhuset, 1865 understatssekr.
för kolonierna i Russells ministär. Hans kamp för
rösträttens och folkundervisningens utsträckning
gav honom en uppmärksammad ställning, och 1868
erhöll han en post i Gladstones kabinett, närmast
med uppgift att reformera skolväsendet. F:s
skolreformförslag 1870 genomdrevs i något reviderat
skick men framkallade stark opposition. När
Glad-stone 1875 drog sig tillbaka från ledningen av
liberala partiet, var F. starkt ifrågasatt att bli hans
efterträdare. I Gladstones 2:a ministär var F. 1880
—82 minister för Irland men lämnade sin post och
ministären på gr. av meningsskiljaktigheter med
Gladstone i irländska frågan. — Litt.: T. W. Reid,
”Life of W. E. F.” (1888). Gg A.
Forster [få’sta], Henry William, 1919 i:e
baron F. of Lepe, engelsk politiker (1866—1936),
konservativ medl. av underhuset 1892—1919,
skatt-kammarlord 1902—05, finanssekreterare i
krigs-dep. och medl. av krigsrådet 1915—19, medl. av
Privy Council 1917, generalguvernör i Australiska
statsförbundet 1920—25.
Forster [få’sta], Edward Morgan, engelsk
författare (f. 1879). F. studerade från 1898 i
Cambridge, där han tog starka intryck särsk. av
G. L. Dickinson, om vilken F. med tiden skrev
en större biografi (1934). I början av 1900-talet
uppehöll sig F. en längre tid i Italien men
återvände 1907 till England. F. blev i litterära
kretsar livligt uppmärksammad för fyra, i snabb följd
utgivna romaner, ”Where angeis fear to tread”
(1905), vars handling utspelas i Italien, ”The
longest journey” (1907), där han utnyttjat
minnen från sm studiestad, ”A room with a view”
(1908), som återigen handlar om engelsmän i
Italien, och ”Howard’s end” (1910), där han ställer
mot varandra konstintresserade människor och
affärsfolk, samt berättelsesaml. ”The celestial
om-nibus and other stories” (1911). De fyra stora
skildringarna ur engelskt medelklassliv äro gjorda
av en förf., som på en gång är psykolog,
moralfilosof och artist, en klok och klarsynt iakttagare
av livets gång, som icke sällan ser sina gestalter
och deras konflikter ur humorns synvinkel och
gärna kommenterar sin berättelse spirituellt. 1912
gjorde F. en resa till Indien, och under i:a
världskriget hade han ett uppdrag i Alexandria,
som gav honom material för böckerna
”Alexandria: a history and guide” (1922) och ”Pharos
and Pharillon” (1923). Efter kriget återvände F.
till London, där han, mer och mer
uppmärksammad, verkade som kritiker och essäist i ”The
New Statesman” och ”The Spectator”; en kort
tid redigerade han den litterära avd. i ”Daily
Herald”. 1921 gjorde han ett nytt besök i
Indien, som avspeglas i romanen ”A passage to
- 87 -
— 88 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
