Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forster, Edward Morgan - Forster, Rudolf - Forster, Albert - Forsterit - Forstinstitut - Forstlig - Forstliga försöksanstalten - Forstman - Forstmästare - Forststyrelsen - Forstvetenskapliga försöksanstalten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORSTVETENSKAPLIGA FÖRSÖKSANSTALTEN
India” (1924; sv. övers. 1925), en komparativ
studie över engelskt och indiskt väsen, F:s mest
betydande arbete. 1927 utgav han ”Aspects of
the novel”, en intressant undersökning av
romankonsten, som vittnar om hans förbindelse med
den engelska romantraditionen men också om
hans förståelse för förnyare av romantekniken
som Marcel Proust och Virginia Woolf. 1928
kom novellsaml. ”The eternal moment and other
stories”. ”Abinger harvest” (1936) är ett urval
av hans essäistik, där han med kvickhet och
livserfarenhet behandlar skilda ämnen. I skriften
”What I believe” (1939; sv. övers, tills, med fyra
essäer ur ”Abinger harvest” under titeln ”Credo”,
s.å.) utvecklade han under polemik mot de
kontinentala totalitära riktningarna sin demokratiska
och liberala individualism, uppställande Montaigne
och Erasmus som mönster. Polemiken mot de
frihetsfientliga makterna i tiden fortsatte F. i
broschyren ”Nordic twilight” (1940), en jämförelse
mellan engelskt och nazityskt väsen. 1941 gav
han ut en studie över Virginia Woolf och 1945
föreläsningen ”The development of English prose
between 1918 and 1939”. F., som under
mellankrigstiden var uppskattad som en av sitt lands
främsta romanförf. och även beaktades
utomlands, har på 1940-talet börjat bli föremål för
snäv kritik, bl.a. från marxistiskt håll. — Litt.:
Rose Macauley, ”The writings of E. M. F.”
(1938), ”E. M. F.” (i ”Living writers”, utg. av
G. Phelps, 1947); L. Trilling, ”E. M. F.” (1944);
D. S. Savage, ”E. M. F.” (i ”Writers of to-day”,
utg. av D. V. Baker, 1946); H. V. Routh,
”English literature and ideas in the twentieth century”
(s.å.); R. Liddell, ”A treatise on the novel” (1947);
B. I. Evans, ”English literature between the wars”
(1948). E.
Forster [fåBstar], Rudolf, tysk-österrikisk
skådespelare och filmskådespelare (f. 1884). Efter
turnéengagemang i landsorten genomgick F. den
statliga skådespelarakad. i Wien och slog efter
några år fullst. igenom i ledande roller i bl.a.
skådespel av Strindberg och Ibsen, t.ex.
titelrollerna i ”Gustaf III” och ”Gustaf IV Adolf” samt
i ”Vildanden”. Efter engagemang vid andra
teatrar i Wien kom F. till Berlin, där han arbetade
under Reinhardt och Jessner. Under senare år
har F. nästan uteslutande ägnat sig åt filmen,
där han börjat redan 1922, och har bl.a. gjort
sig känd som motspelare till Elisabeth Bergner.
Bland hans filmroller kunna nämnas ”De stora
dårskaperna”, ”Trånande läppar”, ”Höga skolan”
och ”Endast en komediant”. F. turnerade i USA
1938 med ”Tovaritch” och var ett år engagerad
i Hollywood men återvände 1941 till Tyskland,
där han sedan dess varit engagerad vid bl.a. UFA
i Berlin. Bland hans senare filmer kunna nämnas
”Brinnande hjärtan” (1945). B.Hgn.
Forster [får’star], Albert, tysk
nationalsocialistisk politiker (1902—48), född i Bayern, urspr.
bankman, anslöt sig 1923 till nationalsocialisterna
och anställdes i deras partiorganisation,
avancerade inom denna och kom att tillhöra den trängre
kretsen kring Hitler. Han invaldes 1930 i tyska
riksdagen och sändes s.å. som partiledare till
Danzig. Han lyckades snabbt övervinna de inre
motsättningarna inom Danzigs nazistparti och
gjorde det till ett tjänligt redskap för Hitlers
östpolitik. Sedan det 1933 vunnit majoritet i
Danzigs representation, fortsatte F. oförtrutet arbetet
med att befästa dess maktställning; till följd av
motståndet från folkförbundskommissarie S.
Les-ter och de tysknationella dröjde det dock till
1936, innan det totalitära nazistiska statsskicket
helt kunde genomföras av F., som nu fullständigt
bestämde fristadens politik. F. var Hitler blint
tillgiven; han var övertygad nationalsocialist av
radikal läggning och tvekade icke att tillgripa
varje medel, som kunde föra rörelsen framåt el.
som anbefalldes av Hitler. Han har av sin
motståndare, Danzigs moderate senatspresident H.
Rauschning, karakteriserats som 100 °/o-nazisten
framför andra. Under sommaren 1939, då
Dan-zigfrågan blev akut, trädde F:s namn i
förgrunden; de åtgärder, som han vid denna vidtog el.
som han lät Danzigs myndigheter vidtaga, voro
— trots att detta ej stod fullt klart för samtiden
— alltid inspirerade av den tyska riksledningen.
Kort före 2:a världskriget utnämndes F. 23/s 1939
till Danzigs statsöverhuvud; i denna egenskap
kungjorde han på krigets första dag fristatens
anslutning till Tyskland. Kort därefter blev han
Gauleiter över Danzig-Westpreussen. Efter det
tyska sammanbrottet ställdes F. inför en polsk
domstol, dömdes till döden för brott mot
humaniteten och freden samt avrättades 1948. B.
Forsteri’t, miner., rombiskt magnesiumsilikat
Mg2SiO4, tillhörande olivingruppen (se Olivin).
Forstinstitut, skogsinstitut, högre
undervisningsanstalt för skogstjänstemän.
Forstlig, se Forst-.
Forstliga försöksanstalten, se Statens
skogsforsk-ningsinstitut.
Forstman, se Forst-.
Forstmästare, titel på från Skogshögskolans
lägre kurs utexaminerad skogsman. Denna lägre
kurs (forstmästarkurs) är numera nedlagd.
Antagning till elever vid kursen skedde sista gången
1937. I Finland betecknar f. förvaltande
skogs-tjänsteman med högre utbildning, motsv.
jägmästare.
Forststyrelsen i Finland handhar enl.
organisation av 1921 i likhet med svenska Domänstyrelsen
förvaltningen av statens skogar. Dessutom har
den överinseende över efterlevnaden av de privata
skogslagarna, bevakar allmänna flottledsintressen
och leder den lägre skogsundervisningen.
Arealen statsjordar under dess förvaltning utgjorde
enl. 1947 års statistik 10,858,774 ha, till
övervägande del belägna i nordligaste Finland. F. är
organiserad på två sektioner, vardera uppdelade på
flera avd. och byråer. Chef är en generaldir. med
biträde av en överdir. F. arbetar i huvudsak
kollegialt. Under F. lyda 4 distriktsförvaltningar
med inalles 82 revir. F.A.Bn.
Forstvetenskapliga försöksanstalten i Finland
inrättades 1917 men kunde på gr. av upproret
vintern 1918 ej börja sin verksamhet förrän i juli
1918. Den utgör en från den skogsvetenskapliga
undervisningen fristående forskningsakad. med
uppgift att utreda grunderna för en rationell
skogshushållning. Vid F. finnas professurer i
skogshushållning, skogstaxation och
skogsjord-månslära. Från F. utgives ”Meddelanden”.
- 89 -
— 90 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
