Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forstväsen - Forstzoologi - Fors ullspinneri ab. - Forsvik - Forsytesagan - Forsyth, Sir Douglas - Forsyth, Andrew Russell - Forsythia - Forsåkers fabriker ab. - Fort, fäste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORSTVÄSEN
Forsythia suspensa var. Fortunei.
Foto Weibulls.
Forstväsen, dets. som skogsförvaltning.
Forstzoologi, se Skogszoologi.
Fors ullspinneri ab., se Nyköping. Jfr Svenska
yllekoncernen ab.
Forsvik, industrisamhälle i Undenäs sn i
Västergötland, vid Göta kanals utträde ur Bottensjön;
616 inv. (1946). Här finnas kvarn, gjuteri och
mekanisk verkstad, tillhörande ab. Forsviks bruk,
bildat 1932 (aktiekapital 250,000 kr, 105
industri-arb., årligt tillverkningsvärde 1,2 mkr); den
mekaniska verkstaden anlades 1869. Firman
Forsviks skogar, bildad 1936, äger sågverk, hyvleri
och kolningsverk (85 arb., årstillverkning 1,500
stds trävaror och 5,000 m3 träkol); ägare och
chef är disponent S. W. Johansson. Till firman
hör egendomen Forsvik med 2,757 ha, därav
272 åker; taxeringsvärde 763,900 kr. I början
av 1400-talet testamenterades egendomen till
Vadstena kloster, som här anlade såg, kvarn och
hammare; ett 1686 grundat stångjärnsbruk är
likaledes nedlagt. P.
Forsytesagan [få’sait-], se Galsworthy.
Forsyth [fåsåi’J>], Sir Thomas Douglas,
ang-lo-indisk ämbetsman (1827—86), inträdde 1848 i
indisk tjänst och gjorde den anglo-indiska
regeringen stora tjänster som dess sändebud till
Indiens n. gränsländer. Efter en beskickning till
Kashmir 1867 utsändes han två gånger (1870
och 1873) som den indiska regeringens sändebud
till Jakub beg i Jarkand i östturkestan och
lyckades 1874 avsluta en förmånlig handelstraktat
med denne; resornas viktiga resultat äro
publicerade i ”Mission to Yarkand” (1871) och ”Report
of a mission to Yarkand 1873” (1875). F:s
”Auto-biography” utkom 1887. C.F.
Forsyth [fåsäi’t>], Andrew Russel 1, skotsk
matematiker (1858—1942), 1895—iQio prof, i
Cambridge, 1910—23 i London. Bland F:s rika
vetenskapliga produktion må framhållas dels hans
stora, berömda arbeten över differentialekvationer,
dels hans lärobok i funktionsteori (1893), vilken
i England införde och i hög grad stimulerade
intresset för den kontinentala funktionsteorien, som
skapats av Cauchy, Riemann, Weierstrass,
Poin-caré, Klein m.fl.
Forsyth’ia, släkte av fam. olivväxter med 4 arter,
varav 3 i Kina och 1, F. europaè’a, i Albanien.
De äro buskar med hela el. 3-fingrade, helbräddade
el. sågade blad och heterostyla blommor. Foder
och krona äro 4-taliga, den senare gul, med
trattlik tub och utbredda, avlånga lober; de 2
ståndarna äro fästade vid blomtubens bas; kapseln
blir vid mognaden hård, nästan förvedad och
innehåller ensidigt vingade frön. Arterna inom
släktet blomma på senvintern el. tidigt om våren på
bar kvist och äro på den grund omtyckta
pryd-nadsbuskar, så F. suspFnsa, hängforsythia,
med långa, bågböjda grenar och ovala, delvis
fingrade blad, dess var. Fortu’nei, som är mera
upprätt och har kronbladen inrullade i kanten,
samt F. intermed’ia (F. suspensaXviridiss^ma), h
y-bridforsythia, vilken har rikare blomning
än föräldrarna. Särsk. omtyckt är en varietet av
den sistn., var. specta’bilis, praktforsythia,
som har ända till 35 mm långa blommor och
under blomningen är helt övertäckt av dessa. W.
Forsåkers fabriker ab., se Mölndal.
Fort (fra., av lat. fortis, stark), krigsv., fäste, en
permanent utförd fast punkt, som getts
betryggande stormfrihet och som genom fullträffsäkra
rum ger besättningen fullt skydd mot
anfalls-artilleriets eld; därutöver har efter i:a
världskriget uppställts fordran på effektivt gasskydd. Man
skiljer på spärrfor t, ensamt liggande f. för
självständigt försvar, vanl. med uppgift att spärra
en defilé, och gördelfort el. detacherade
f., som tillhöra ett system av
befästningsanlägg-ningar och som förutom självständigt försvar ha
till uppgift att i mer el. mindre grad understödja
varandra. Spärrfort kommo redan tidigt till
användning, detacherade f. däremot först p. 1800,
varvid de första utfördes i Tyskland. I början
er-höllo de trapetsform,
sedan övergick man
till trekantig
planform. I Frankrike
anlades de första f.
på 1830-talet, varvid
bastionformen (jfr
Befästningskonst)
bibehölls. Efter 1870
började man bygga
f. för både inf. och
art., s.k.
enhets-fort (fig. 1).
Art.-eldens alltmera
stegrade verkan
medförde emellertid, att
skyddet måste
bättre tillgodoses, vilket
Fig. 1. Tyskt fort (efter
Brial-mont).
a kanontorn, b observationstorn, c
snabbeldskanon. Siffrorna beteckna
avstånd i meter.
— 91 —
— 92 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
