Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fortbildningskurser - Fort Collins - Fort-de-France, Fort-Royal - Fort Dodge - Forte - Fortel - Fortepiano - Fortescue, ätt - Fortescue River - Fortes fortuna juvat - Fortezza - Fortfarighetstillstånd - Forth, Firth of Forth, Forthviken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORT COLLINS
Forthbron.
pendier för studieresor. Dessa liksom statsbidrag
till pedagogiska kurser av olika slag fördelas av
Skolöverstyrelsen. E.Bng.
Fort Collins [få’t kålFinz], stad i Colorado i
USA, 90 km n. om Denver, vid foten av Rocky
Mountains och vid Cache la Poudre River 1,500
m ö.h.; 12,251 inv. (1940). Lantbruks- och teknisk
högsk. Cement-, tegel- och sockerindustri. N. om
staden rika naturgas- och oljefyndigheter;
omfattande konstbevattning.
Fort-de-France [få’r-da-fraD’s], förr F o r
t-Royal, huvudstad på Martinique i Västindien,
på öns västkust; 66,006 inv. (1946). Utmärkt hamn
med omfattande trafik. Juridisk läroanstalt.
Fort Dodge [få’t dåj’], stad i lowa i USA, vid
Des Moines River no km n.n.v. om staden Des
Moines; 22,904 inv. (1940). Viktig järnvägsknut;
rika fyndigheter av i sht gips samt lera och kol.
Forte [-å-] (förk. f) (ital.), mus., starkt kraftigt;
fortissimo (//), mycket starkt; mezzoforte (mf),
medel- el. halvstarkt; fortepiano (fp), forteaccent,
följd av plötsligt inträdande svag nyans; poco forte
(pf), något starkt men svagare än mezzoforte.
Fortel (av ty. Porteil), boktr., större el. mindre
del av redan tryckt stilsats, ss. titlar, rubriker o.d.,
som senare åter kan användas och som för detta
ändamål sparas i ett s.k. fortelskepp.
Fortepiano (ital.), mus. 1) äldre namn på
pianofortet (se Piano); 2) se Forte.
Fortescue [få’tiskjo], engelsk adlig ätt. Bland
dess fnedl. märkes överdomaren John F. (d.
efter 1476), som på huset Lancasters sida deltog i
rosornas krig och författade ett flertal politiska
och statsrättsliga skrifter, bl.a. ”De laudibus legum
Angliae” (tr. 1616) samt ”The governance of
England” (utg. 1885 av C. Plummer). Andra medl.
av ätten äro Hugh F. (1783—1861), som 1839
—41 var lordlöjtnant på Irland, Chichester
Samuel F., Baron Carlingford (1823—98),
liberal politiker och medl. av olika liberala ministärer,
och Sir J o h n F. (1859—1933), 1905—26
bibliotekarie i Windsor Castle, bekant genom sina
krigshistoriska arbeten, främst ”A history of the
Bri-tish army” (13 bd, 1899—1930), ”Wellington” (1925)
och ”Marlborough” (1932). B.
Fortescue River [få’tiskjo rivv’9], flod i n.v.
Väst-australien, utfaller i Indiska oceanen s.v. om Kap
Preston. F. är nära 400 km lång, under torrtiden
nästan vattenlös.
Fortes fortu’na juv’at (lat.), ”lyckan står de
djärve bi”, bevingat ord hämtat från Terentius’
”Phor-mio” (v. 203), förekommer även i andra
variationer (jfr Audaces fortuna juvat).
Fortezza [-et’sa], sedan 1919 italiensk, förut,
under namnet Franzensfeste, österrikisk
gränsfästning i Sydtyrolen i Eisackdalen. F., anlagd
1833—38 och sedan flera gånger moderniserad,
utgjorde skydd för den viktiga knutpunkten vid
Verona—Brennerbanan, där förbindelserna från
Kärnten genom Pusterdalen förena sig med denna.
Fortfarighetstillstånd kallas i allm. ett tillstånd
av en (fysisk, kemisk etc.) process, då denna
förlöper kontinuerligt och med konstant hastighet till
skillnad mot förhållandena vid processens
startande el. dess avslutande.
Forth, F i r t h of F. [fa’[> avv f å’J>], F o r t h v
i-ken, trattformig vik på Skottlands östkust, o. 75
km lång, 25 km bred i mynningen, blott 1,5 km vid
Queensferry; större fartyg kunna gå in till
Grange-mouth. Vid Alloa i innersta delen mynnar R
i-ver Forth, som upprinner på Ben Lomond.
Den är 105 km lång och farbar för mindre fartyg
endast till Stirling. Järnvägsbron, Forthbron,
över F. vid Queensferry, en stålkonstruktion av
J. Fowler och B. Baker från 1883—90, är 1,628
m lång (med viadukterna vid ändarna 2,528 m)
— 95 —
— 96 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
