Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotografi - Fotografisk - Fotografiska föreningen - Fotografiska himmelskartan - Fotografiska objektiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOTOGRAFISK
nen L. Ducos Du Hauron, som 1867 framlade
principerna för flera olika färgfotografiska
metoder. Ett viktigt framsteg gjordes av
fransmännen bröderna A. och L. Lumière, som 1904
framlade sin autokrommetod. Det egentliga
genombrottet kom med de subtraktiva metoderna
Kodachrome 1935 och Agfacolor 1936. Den
senare av dessa ligger till grund för de flesta
färgfilmer, som numera tillverkas av de stora
filmfabrikerna. Se Färgfotografi.
I Sverige finnas 4 fotografiska
rikssammanslut-ningar, de ideellt arbetande Fotografiska
föreningen i Stockholm och Riksförbundet Svensk
fotografi, en sammanslutning av landets o. 100
fotografiska amatörklubbar, samt
yrkesorganisa-tionerna Svenska fotografernas förbund och
Fotohandlarnas riksförbund. — Litt.: ”Handbuch der
wissenschaftlichen und angewandten Photographie”,
utg. av A. Hay (1—8, 1929—33; Erg.-Werk, 1,
1943); K. Henney & B. Dudley, ”Handbook of
photography” (1939); ”Fotografisk handbok”, utg.
av H. Bäckström (1—2, 1942); C. E. K. Mees,
”The theory of the photographie process” (s.å.);
C. B. Neblette, ”Photography” (4 ed. 1942); A.
Boström, ”Fotografiska filter” (ny uppl. 1946);
L.-P. Clerc, ”La technique photographique” (2
bd, 4 éd. 1947; även eng. övers.); K. O.
Sjöström, ”Amatörfotografen” (6 uppl. 1948). Bland
svenska tidskr. märkas ”Nordisk tidskr. för f.”
(1917 ff.) med tekniskt och konstnärligt innehåll
och ”Foto” (1939 ff.) med mera populärt lagt
innehåll. KS.
Fotografisk, som avser fotografi.
Fotografiska föreningen, Stockholm, ideell
sammanslutning av för fotografiens utveckling
intresserade amatör- och yrkesfotografer med medl.
över hela landet. Den bildades 1888 under namnet
Svenska fotografi-amatörföreningen, vilket namn
följ, år ändrades till F., samtidigt som även
yrkesfotografer fingo bli medl. F. har
sammanträden 3—4 ggr i mån. och anordnar tävlingar,
utställningar och utbildningskurser samt utdelar
Adelsköldska medaljen för vetenskapliga och
konstnärliga förtjänster inom fotografien.
Föreningen äger Skandinaviens största fotografiska
bibi., deponerat i Tekniska högsk:s bibi., och
utger ”Nordisk tidskr. för fotografi”, som blev
föreningsorgan 1917. F. har (1948) o. 1,600 medl. —
Betr, övriga fotoklubbar se Riksförbundet Svensk
fotografi. KS.
Fotografiska himmelskartan, vanl. kallad ”Carte
du ciel”, planlades i Paris 1887—88 och avser att
genom fotografiska plåtar, tagna på
observato-rier fördelade över hela jorden, erhålla dels en
stjärnkarta i stor skala, omfattande ung. 10,000
enkla kartor, på vilka alla stjärnor till ung. 14:6
magnituden beräknas vara reproducerade, dels en
katalog över alla ned till ung. u:e magnituden.
De senare plåtarna böra, för att kunna upptaga
alla stjärnor till denna magnitud, exponeras endast
3 till 5 min, under det att den I4:e magnituden
med de använda instrumenten först kan uppnås
efter minst 40 min:s exponering. Den samlade tid,
som erfordras för alla dessa plåtar, är emellertid
relativt kort, och dess exponeringar äro i själva
verket för länge sedan utförda. Vad som
emellertid är tidsödande, är dels plåtarnas reproduktion
på papper och dels plåtarnas uppmätning för
att erhålla koordinaterna för alla stjärnor till n:e
magnituden. Dessa mätningar äro utförda endast
för en mycket ringa del av plåtarna, och frågan är,
om denna stora stjärnkatalog över huvud någon
gång kommer att föreligga i avslutat skick. — En
f. i mindre skala, men sträckande sig i magnitud
ännu längre än ”Carte du ciel” samt omfattande
likaledes hela himlen (på 206 kartor), utfördes
1905—12 av amatörastronomen Franklin-Adams
genom fotografiska exponeringar i England och
Kap. Av dessa plåtar finnas också
reproduktioner på papper utförda, och dessa bilda f.n. de
fullständigaste och noggrannaste stjärnkartor, som
stå till astronomernas förfogande. — En tredje
f., likaledes över hela himlen, utfördes 1903 på
Harvard-observatoriet i USA. Den täcker hela
himlen med 55 plåtar och visar stjärnor till o.
I2:e magnituden. Ch.
Fotografiska objektiv bestå av enkla linser el.
linssystem, som vid fotograferingen* avbilda
föremålet på det ljuskänsliga skiktet. Linserna sitta
monterade i en metallfattning (se fig. 1), vilken
även innehåller en bländare* för reglering av
ljusstyrka och skärpedjup* och ofta även s 1
u-t a r e* (fig. 2). Kännetecknande för f. är dess
brännvidd (/; se Lins), b i 1 d v i n k e 1*,
verksamma öppning (d), d.v.s. diametern hos ett
parallellt ljusknippe, som passerar objektivet, samt
dess relativa öppning. Den relativa
öppningen, som är ett mått på objektivets geometriska
ljusstyrka och uttryckes genom kvoten d:f, där
täljaren alltid är 1, t.ex. 1:2 el. 1:4, anges framtill
på objektivfattningen tills, med brännvidden, t.ex.
f=5 cm, och objektivets namn. Ljusstyrkan är
proportionell mot kvadraten på relativa öppningen.
Objektiv med särsk. höga ljusstyrkor, t.ex. 1:1,5,
tillverkas för småbildskameror. För att erhålla
tillräckligt skärpedjup minskas ofta ljusstyrkan
med bländaren, som även är graderad i relativ
öppning (se Kamera). Hos enklare f. ökas härvid
även detaljskärpan, som dock åter minskas vid
mycket små bländare på gr. av i bländaröppningen
uppträdande böjningsfenomen (se Diffraktion).
Den optimala skärpan erhålles vanl. med
medelstora bländare, o. 1:5,6 å 1:8. Vid konstant
foto-graferingsavstånd är objektivets avbildningsskala
proportionell mot f. — Hos f. förekomma olika
linsfel (se Aberration), ss. kromatisk (se
Färgspridning) och sfärisk aberration, astigmatism*,
koma*, bildfältskrökning, ljusfläckar och reflexer
genom inre reflexion samt distorsion*. Vid
försöken att upphäva allt flera av dessa fel ha
objektiven utvecklats från enkla till alltmera
sammansatta och komplicerade konstruktioner. Till de
Fig. 1—2. Objektiv monterat i normalfattning,
innehållande irisbländare men ej slutare, och (t.h.) objektiv
monterat i compurslutare.
— 167 —
— 168 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
