Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotografiska objektiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOTOGRAFISKA OBJEKTIV
Fig. 3. Olika slag av fotografiska objektiv.
i monokel, 2 akromat, 3 periskop, 4 aplanat, 5 Petzval-objektiv, 6 Zeiss Protar, 7 Goerz Dagor, S Celor, 9 Meyer
dubbelplasmat, 10 Cooke-objektiv, 11 Zeiss Tessar.
enkla objektiven hör monokeln (/ i
fig. 3), en konkavkonvex lins (menisk), behäftad
med alla linsfel, och den i enkla lådkameror under
benämningen landskapslins vanliga a k
roma t e n* (2 i fig. 3). Hos akromaten, som har stor
distorsion och kan användas endast i förening
med liten bländare, äro det kromatiska felet och en
del av de sfäriska korrigerade. För att komma
till rätta med övriga linsfel måste man bygga
sammansatta objektiv. Distorsionen
korrigerade redan A. v. Steinheil i sitt 1865
konstruerade periskop (3), ett icke färgkorrigerat
dubbelobjektiv, bestående av två menisker med de
konkava ytorna mot varandra och bländaren i
mitten. Året därpå konstruerade Steinheil ett nytt
symmetriskt dubbelobjektiv kallat aplanat (4),
sammansatt av två akromater och korrigerat för
distorsion, färgspridning och sfärisk aberration
men behäftat med obetydlig koma. Ett
porträttobjektiv av liknande byggnad, Petzval-objektivet
(5), som alltjämt användes, bl.a. för
projektions-ändamål, konstruerades redan 1840 av J. Petzval.
Det består av en kittad akromat framtill och en
okittad med luftlins baktill, har stor ljusstyrka,
1:3,2, god mittskärpa inom liten bildvinkel (200—
300) men är stort och otympligt. Alla dessa
objektiv ha stor astigmatism. Först sedan firman Schott
und Genossen i Jena 1886 framställt glas med helt
nya egenskaper, lyckades tysken P. Rudolph hos
firma Carl Zeiss beräkna den första a n a s
tigmat e n, ett osymmetriskt objektiv, ”Zeiss
Protar” (6), korrigerat, utom för tidigare upphävda
linsfel, även för astigmatism och
bildfältskrök-ning och med ljusstyrka 1:7,7, som snart ökades
till 1:4,5. Redan 1892 utsläppte firman Goerz
”Da-gor”-objektivet (7), ett helt symmetriskt
anastig-matobjektiv, s.k. dubbelanastigmat, med
ljusstyrkan 1:6,8, och en bildvinkel på över 700.
Detta objektiv har alltjämt stort anseende för sin
stora skärpa. Varje objektivhalva, som bestod av
tre hopkittade linser, hade ung. dubbelt så lång
brännvidd som hela objektivet och kunde
användas ensamt för fotografering efter avbländning.
Olika firmor konstruerade därefter ett flertal
liknande dubbelanastigmater under namn som
”Pantar”, ”Linear”, ”Ortostigmat”, ”Collinear”. Nästa
steg i utvecklingen, de okittade
dubbelanastigma-terna el. d i a 1 y t e r n a, som bestå av fyra från
varandra fristående linser, symmetriskt ordnade
kring bländaren, tillverkades först av
Goerz-ver-ken, som 1900 släppte ut ”Celor” (8) och ”Syntor”.
Dialyterna ha något större ljusstyrka än de kittade
dubbelanastigmaterna men mindre bildvinkel (400).
Kända objektiv av denna typ äro ”Dogmar”,
”Aris-tostigmat” och ”Unofokal”. Om dialyterna
påminna även de av Rudolph beräknade ”Zeiss
Planar” och ”Meyer dubbelplasmat” (9), i vilka den
ena linsen i varje linshalva ersatts av två
sammankittade linselement. Det ljusstarka Zeiss Biotar,
som har 3 sammansatta linser, kan sägas inta en
mellanställning mellan dialyterna och nästa grupp.
Flertalet moderna anastigmater kunna hänföras
till de helt osymmetriska tripletterna, av
vilka det första, ”Cooke”-objektivet (10),
konstruerades redan 1894 av H. D. Taylor. Tripletterna,
som ha synnerligen god korrektion och hög
ljusstyrka, minst 1:4,5, bestodo från början endast av
tre enkla, fristående linser, en positiv framtill,
därefter en negativ och baktill åter en positiv lins
med bländaren placerad framför el. bakom den
negativa linsen. Genom att sedan ersätta en el.
flera av de enkla linserna med av olika
glassorter hopkittade linselement kunde korrektionen
ytterligare förbättras. Sådana objektiv äro
”Voigt-länder Heliar” och det av Rudolph beräknade
”Zeiss Tessar” (11), vilka utsläpptes 1902. Sedan
patentet på ”Tessar” utgick 1921, tillverka ett
flertal firmor f. av ”Tessar”-typ under olika namn
som ”Anticomar”, ”Apotar”, ”Biotessar”, ”Ektar”,
”Elmar”, ”Novar”, ”Nettar”, ”Skopar”, ”Triotar”
och ”Xenar”. — F. med kort byggnad och stor
bildvinkel användas som
vidvinkelobjek-t i v*, särsk. för fotografering av arkitektur och
interiörer. Teleobjektiv* förena lång
brännvidd med kort kamerautdrag och användas bl.a.
för djurfotografering. Hos flertalet porträt t-
— 169 —
— 170 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
