Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotografiska objektiv - Fotografisk bild - Fotografisk industri - Fotografiskt papper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOTOGRAFISK BILD
Okittad dubbelanastigmat.
Triplet anastigmat.
o b j e k t i v*, som
kännetecknas av stor
ljusstyrka och liten
bildvinkel, kvarstå
vissa sfäriska och
ev. kromatiska fel,
varigenom de ge
bilder med
överstrålning, s.k. s o f t f
o-kuseffekt. Liknande resultat kan
man erhålla även
genom att sätta en
diffusionsskiva, som
sprider ljuset,
framför ett
skarptecknande objektiv. Många
objektiv
antireflex-behandlas, s.k.
AR-optik, T-optik, eng.
coated, varvid de
göras praktiskt taget
spegelfläckfria och
med ökad ljusstyrka
genom att de fria
linsytoma förses med
en ytterst tunn
beläggning, i vilken
det reflekterade lju-
set utsläckes genom interferens. Man kan inom
vissa gränser förändra f:s brännvidder med
tillhjälp av positiva el. negativa försättslinser*. K.S.
Fotografisk bild, jur. Den, som framställt f., äger
enl. svensk lag 30/s 1919 uteslutande rätt att genom
fotografi mångfaldiga och genom kinematograf
offentligen förevisa bilden intill utgången av is:e
året, efter det bilden först utgavs. För sitt enskilda
bruk må dock envar mångfaldiga f., likaså må man
i vetenskaplig framställning el. för
undervisnings-bruk till förklaring av texten mångfaldiga f., som
varit utgiven el. offentligen utställd, men
fotografens namn och hemvist böra då angivas. — Ang.
rätten till kinematografiska verk se
För-fattarrätt. K.
Fotografisk industri. Världens största
fotografiska företag för allsidig tillverkning och
försäljning av fotografiska produkter är Eastman Kodak
Company*. En betydande amerikansk fabrik är
Ansco i Binghamton, USA, tidigare dotterbolag
till den tyska Agfa-fabriken men under 2:a
världskriget införlivad med en amerikansk färgfabrik
till General Aniline & Film Corp. Fabrikationen
omfattar utom färger fotografiskt papper och film,
färgfilm, kameror och ljuskopieringspapper
(märket Ozalid). I England är Ilford Ltd, London,
vid sidan om Kodak, det ledande företaget.
II-ford-koncernen, som bildades 1929 genom
sammanslagning av ett flertal fabriker, har allsidig
tillverkning av fotografiskt negativ- och
positivmaterial. Ung. samma produktion har firman L.
Gevaert i Oude God, Belgien. Till Gevaert höra
bl.a. en amerikansk fabrik, The Gevaert Co. of
America i Williamstown, Mass., och en fransk
fabrik, Gevaert France i Pont-å-Marq. Italiens
ledande fabrik för tillverkning av negativ- och
positivmaterial är Ferrania S.A. med fabriker i
Milano och Ferrania. — Före 2:a världskriget var
Tyskland det ledande landet med ett mycket stort
antal fotografiska fabriker. Koncernen Zeiss Ikon
A.G. med säte i Dresden dominerade
kamerafabrikationen genom sina många kamerafabriker i olika
delar av landet och den optiska fabrikationen
genom firma Carl Zeiss och glashyttan Schott &
Genossen, båda i Jena. Det dominerande
företaget för tillverkning av positiv- och negativmaterial
var Agfa, som ingick i det nu avvecklade I. G.
Farbenindustrie A.G. och bl.a. hade världens
största filmfabrik i Wolfen och en stor
pappers-fabrik i Leverkusen. Båda dessa äro oskadade
och i fullt arbete efter kriget. Stora
kamerafabriker voro Ihagee-Kamerawerke, Dresden,
Voigt-länder & Sohn A.G. och Franke & Heidecke,
båda i Braunschweig, Ernst Leitz, Wetzlar, och
betydande optiska fabriker Jos. Schneider & Co.,
Kreuznach, och Hugo Meyer & Co., Görlitz. —
F.n. (1948) saknas tillförlitliga uppgifter om
förhållandena inom den tyska fotografiska
industrien. K.S.
Fotografiskt papper, ljuskänsligt papper,
innehållande silversalt som ljuskänsligt ämne. F.
användas huvudsaki. för kopiering och förstoring
och kunna indelas i två huvudgrupper,
framkall-ningspapper och utkopieringspapper. Numera
användes praktiskt taget endast
framkallningspap-per. Framkallningspapper kännetecknas
av att de vid belysning genom ett negativ ge en
latent bild, som först vid en efterföljande
framkallning* övergår i en synlig silverbild. För
framställningen användes synnerligen rent papper, som
först förses med ett undre ljusreflekterande skikt,
bestående av gelatin och bariumsulfat (s.k.
baryte-ring; se Barytpapper). Ovanpå detta gjutes ett
ljuskänsligt gelatinskikt, innehållande silversalter.
Alltefter de ingående silversalterna skiljer man
på klorsilver-, bromsilver- och
klorbromsilverpap-per. Klorsilverpapper el.
gasljuspapper innehåller silverklorid, ofta tillsatt med
silver-bromid. Det är relativt lågkänsligt och användes
huvudsaki. för kontaktkopiering, t.ex. av
amatörbilder. Bromsilverpapper el. b rom i
d-papper innehåller silverbromid, är betydligt
känsligare och användes för förstoring. K1 o
r-bromsilverpapper, ofta kallat
porträttpapper, innehåller klor- och bromsilver i
varierande proportioner. Det intar en mellanställning
mellan de föregående och användes för
kontaktkopiering, särsk. av porträttbilder, men även för
förstoring. För att kunna avpassas efter negativ
med olika kontrast (se Gradation) tillverkas
framkallningspapper i olika hårdhetsgrader,
bromsilver-och klorsilverpapper vanl. i 6 å 7 hårdhetsgrader,
med beteckningar som ”mjukt”, ”normalt”, ”hårt”.
Man skiljer även på framkallningspapper med
blanka, halvmatta, matta m.fl. ytor, tillverkade på
tunt el. tjockare pappersunderlag i olika färgton,
ss. vitt, gulvitt och med rödaktig gräddfärg, s.k.
chamoispapper. En speciell grupp bland
framkall-ningspapperen intaga dokumentpapperen,
d.v.s. för arkivfotografering, reproduktion o.d.
avsedda bromidpapper, som sakna barytskikt och
därför äro mycket mjuka, så att de kunna böjas
och rullas utan att brytas. Efter framkallningen,
som sker i orangeröd el. gulgrön belysning, fixeras
och sköljas framkallningspapperen ung. som det
— 171 —
— 172 —
Biperiskop.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
