Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotometri - Fotomontage - Fotomotstånd - Foton - Fotonasti - Fotoneutral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOTOMONTAGE
Fig. 3 c. Kontrastfotometerns
kub och synfält.
Fig. 4. Ulbrichts
kulfotometer.
Schematisk bild.
c fotometerkub, n
normallampa.
Fotomontage.
rens- och p o 1
a-r i s a t i o n s f o t
o-metrar. — För
att bestämma en
ljuskällas totala
ljusstrålning
användes U 1 b r i c h t s
kulfotometer
(fig. 4), som
utgö-res av en stor
ihålig sfär av V2—3
m diam. Denna är invändigt beklädd med ett
matt, vitt material och har vid a en liten
öppning, varigenom strålningen från ljuskällan l
inuti sfären kan betraktas. Det direkta ljuset
från l avskärmas med skärmen b. — I det
föregående har antagits, att ljuskällorna utstrålat
”vitt” ljus. En jämförelse av
olikfärgade, heterokroma,
ljuskällor erbjuder större
svårigheter, och härför krävas
fotometrar av särskild
konstruktion. En sådan är R o o d s
flimmerfotometer, i
vilken ljuset från de båda
olikfärgade ljuskällorna
periodiskt får inverka på samma
ställe av näthinnan. Vid snabb
växling får man en
bland-ningsförnimmelse endast om
ljusintensiteten är lika stor; i annat fall
uppträder ett flimmerfenomen. Roods anordning
påminner f.ö. om Ritchies fotometer. Liksom i
denna finns en kil, vars kant betraktas genom en
cylinderlins, som med en elektrisk motor
försättes i en fram- och återgående rörelse, så att
bilderna av kilsidorna omväxlande falla på samma
plats i synfältet. På senare tid har man för
fotometriska arbeten i alltmera växande
omfattning börjat använda fotoceller*. För dessa
gäller, att den elektriska strömmen genom
fotocellen är proportionell mot ljusströmmen, som
träffar cellen. Då förhållandet mellan
strömstyrkan och ljusströmmen är starkt beroende av
ljusets färgsammansättning, kunna fotocellerna
ej utan vidare användas för att jämföra
ljuskällor av olika färgsammansättning.
Fotocellerna ha särskilt fått användning som
belysningsmä-tare (se Luxmeter). En stereoskopisk metod har
angivits av P u 1 f r i c h (se Stereofotometri). Betr,
fotometrering av homogent ljus och jämförelse
av homogena ljuskällor se Spektralfotometri.
För mätning av stjärnornas ljusstyrka se
Stjärn-fotometri. Betr, fotometrar för mätning av
ex-poneringstid se Exponeringsmätare och för
mätning av svärtning hos negativ- och
positivmaterial se Sensitometri. — Litt.: E. Liebenthal,
”Praktische Photometrie” (1907); R. Sewig,
”Objektive Photometrie” (1935); W. E. Barrows,
”Light, photometry and illuminating engineering”
(2 ed. 1938); utförlig litt.-fört. i J. H. J. Müller
& C. S. J. Pouillet, ”Lehrbuch der Physik” (11
Aufl., 2, 1926—29). Re.
Fotomontage [-månta’/] (till fra. montage,
uppsättning, montering), en särsk. för reklamändamål
gjord sammanställning av ett antal fotografiska
bilder från ett visst motivområde, t.ex. av en
in
dustriell tillverkning. Sammanställningen, som är
avsedd att ge viss helhetsverkan, att framhålla vissa
försäljningsargument m.m., göres på enklaste sätt
genom att klippa ut karakteristiska partier av de
olika bilderna och klistra dem tillsammans på
kartong. Omsorgsfullare gjorda f. i mindre format
framställas genom förstoring på ett och samma
papper av de olika bilderna, varvid utsparningar
göras med tillhjälp av schabloner. K.S.
Fotomotstånd, fys., se Fotocell.
Foton [-å’n] (av grek, fos, ljus), fys., ett av
G. N. Lewis (1926) föreslaget, numera allmänt
använt namn på ett ljus- (el. mera generellt ett
strålnings-) kvantum, en strålningsatom. Talrika
experimentella undersökningar ha entydigt givit
vid handen, att strålningsatomerna äro att
tillmäta en individuell existens i lika hög grad som
elektroner el. protoner, varför namnet f. bildats
i analogi med dessa. Sålunda tillkommer varje
f. bestämd massa och impuls. Se Kvantumteorien.
Fotonasti (till grek, fos, ljus, och nastos’,
hoptryckt), av ljus framkallade nastiska rörelser hos
blad och blommor (jfr Växtrörelser). F. yttrar
sig främst som sömnrörelser (n y k t i n a s t i), d.v.s.
organen intaga olika ställning under dag och natt.
Detta förekommer bl.a. hos harsyra, klöver,
mimosa, vilkas blad sänkas under natten och höjas
om dagen, samt blommor av näckros, nejlikväxter,
maskros, haverrot m.fl., vilkas blommor el.
blomkorgar sluta sig om natten el. redan vid mulet
väder. F. äro ant. tillväxtrörelser el. turgorrörelser,
det senare då de utföras i bladkuddar hos
småblad. I nyktinasti ingå möjl. även autonoma
rörelser, detta är dock omtvistat, och i första hand
framkallas rörelserna genom f. Bm.
Fotoneutral, om en organism, som är täml.
obe
— 183 —
— 184 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
