Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotoneutral - Fotoperiodism - Fotopsier - Fotoptometer - Fotosfären - Fotoskisskarta - Fotostat - Fotoström - Fotosyntes - Fototaxis - Fototelegrafi - Fototerapi - Fototrof - Fototropi - Fototropism, heliotropism - Fototypi - Fotoxylografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOTOXYLOGRAFI
roende av ljustillgången. F o t o f i 1, om en art,
som är konkurrenskraftig el. förekommer blott vid
en rik ljustillgång. F o t o f o b, om en art, som
undviker ljus, d.v.s. endast lever i en starkt
skuggig miljö.
Fotoperiodism, bot., det förhållande, att den
dagliga belysningstidens längd inverkar på blomning
och fruktsättning hos högre växter. Vissa växter,
långdagsväxter, bilda blomknoppar endast
om den dagliga belysningstiden överstiger en viss
gräns, c:a 12 tim; vid kortare dagslängd förlängs
den vegetativa perioden och blomning kan utebli
alldeles. Kortdagsväxter däremot övergå
hastigare till blomning, om dagslängden
understiger 12 tim; vid ökad dagslängd försenas den.
Dagslängdsneutrala växter reagera ej för
belysningstiden. — Ljusstyrkan är av mindre
betydelse än belysningstiden, och förlängning av
dagen med mycket svagt ljus är tillräckligt för att
framkalla fotoperiodisk reaktion. Vilda växter äro
inställda på under sommaren rådande dagslängder,
nordliga arter (i Sverige inhemska) äro i regel
långdagsväxter, sydliga kortdagsväxter, vilket kan
försvåra införandet av kulturväxter på främmande
breddgrader. Kortdagsväxter äro t.ex. majs, ris,
bomull, ananas, vissa sorter potatis och sojaböna,
långdagsväxter t.ex. våra vanliga sädesslag, ärt,
böna, beta, senap, medan t.ex. solros och bland
vanliga vilda växter vitgröe och våtarv äro
dagslängdsneutrala; den sistn. kan blomma nästan året
runt. — F. är en retningsreaktion (se
Retnings-fysiologi); de ljuskänsliga delarna äro bladen, där
man antar, att hormoner, som framkalla blomning,
el. substanser, som hämma denna, bildas och
förstöras under de omväxlande perioderna av ljus
och mörker. Från bladen ledas ämnena till
skottspetsen, där blomknopparna anläggas; mekanismen
är dock icke närmare känd. F., som har stor
praktisk betydelse för växtodlingen, beskrevs 1920
av amerikanerna W. W. Garner och K. A. Allard.
Genom förändring av dagslängden på artificiell väg
har blomning kunnat ernås på andra tider än de
normala. Bm.
Fotopsi’er (till grek, fos, ljus, och opsis, syn),
subjektiva ljusfenomen, som uppträda huvudsaki.
vid sjukdomar i näthinnan samt normalt vid
mekanisk el. elektrisk retning av densamma.
Fotoptome’ter (till grek, fos, ljus, opsis, syn,
och metron, mått), apparat för bestämning av ögats
känslighet för ljus. Den mest använda är F ö r
s-t e r s f., som består av en inuti svartfärgad låda,
i vars ena gavel befinner sig en figur och i den
andra ett par titthål och en belysningsapparat.
Genom att med ett diafragma förändra den i lådan
inströmmande ljusmängden kan man avläsa, när
figuren nätt och jämnt skönjes, och får av
diafragmaöppningens storlek ett mått på ljuskänsligheten.
Gul 1 s t r a n d s f. är en modifikation av den nu
beskrivna, varvid patienten befinner sig i ett
mörkrum och ljus kastas på ett på 1 m avstånd
befintligt papper. Wk.
Fotosfä’ren, solens* lysande yta.
Fotoskisskarta, se Fotokarta.
Fotosta’t (till grek, fos, ljus, och statos’,
stående), fabrikatnamn på amerikansk,
halvautoma-tisk kamera för reproduktion av ritningar,
trycksaker o.d. direkt på bromsilverpapper. Då
fo
tograferingen sker genom omvändningsprisma,
erhålles direkt en rättvänd, negativ bild med vita
linjer mot svart botten, vilken genom
omfotografering kan göras positiv. Framkallningen sker i
kameran.
Fotoström, fys., se Fotocell.
Fotosyntes, kemiska föreningars uppbyggande
genom ljusets förmedling. Den viktigaste f. är
växternas kolsyreassimilation (se Assimilation och
Fotokemi).
Fototaxis (till grek, fos, ljus, och taxis, ställning),
f o t o t a x i’, fritt levande organismers rörelse mot
(positiv f.) el. från (negativ f.) en ljuskälla.
Hos växterna uppträder f. hos purpurbakterier,
som infångas av ljus genom fobiska rörelser (se
Taxis), samt svärmsporer och könsceller av alger,
vilka reagera topiskt, positivt el. negativt; ofta
ändra de reaktionssätt under utvecklingen. Genom
f. ha organismerna möjlighet att samlas på ställen,
som erbjuda gynnsamma livsvillkor. — F.
förekommer även hos bladens klorofyllkorn, som ändra
läge i cellerna alltefter belysningen, i allm. så, att
de undvika det starkaste solljuset. Bm.
Fototelegrafi, se Bildtelegrafering.
Fototerapi, med., se Ljusbehandling.
Fototrof [-å’f], biol., se Autotrof.
Fototropi’ (till grek, fos, ljus, och trope’,
vändning), se Fotokemi.
Fototropism (till grek, fos, ljus, och trop’os;
vändning), heliotropism, av ljus framkallade
rörelser hos växterna, varvid rörelsernas riktning
bestäms av ljusriktningen. Med hänsyn till
rörelseriktningen skiljes mellan positiv f., då
organen vända sig mot ljuskällan, negativ f.,
då de vända sig från denna, och transversal
f., då de ställa in sig i viss vinkel mot
ljusriktningen. Positiv f. förekommer som det normala
reaktionssättet hos ovanjordiska stammar, särsk.
av groddplantor. Dessa växa dock entydigt mot
ljuset endast vid låga ljusstyrkor, vid höga kunna
de reagera negativt fototropiskt och kröka sig bort
från ljuset. Negativ f. förekommer f.ö. täml. sällan,
t.ex. hos rötter av vissa växter, ss. senap.
Transversal f. förekommer hos blad, då genom krökning
och vridning av bladskaften bladskivorna ställa
in sig i vinkel mot ljuset. F. beror på skillnader
i tillväxthastighet hos olika sidor av organen och
kan därför förekomma endast i växande delar;
utvuxna organ få fixerat läge i förh. till ljuset;
särsk. framträdande är detta hos s.k.
kompassväxter, som ställa sig i riktning nord—syd.
Betydelsen av f. ligger i att växternas gröna,
assimilerande delar inrikta sig på lämpligt sätt mot ljuset.
— F. är en retningsrörelse (se Retningsfysiologi);
retningen anses uppfångas genom ljusabsorption
i karotin, starkast verksamt är blått ljus, medan
rött är fototropiskt nästan overksamt. Skillnaderna
i tillväxthastighet anses närmast framkallade av
olika fördelning av auxin mellan belysta och
beskuggade sidor av växten, dels förskjutes auxin
från den belysta till den beskuggade sidan, dels
inaktiveras det i ljus. Bm.
Fototypi’ (till grek, fos, ljus, och typ’os, avtryck,
bild), reproduktionstekn., se Kliché.
Fotoxylografi, träsnitt, vid vars framställande
fotografien tages i anspråk i så måtto, att den för
reproducering avsedda bilden fotograferas i
öns
— 185 —
— 186 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
