Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Framkallning - Framkallningsfärger - Framkallningspapper - Framladdning - Frammakningsugn - Framnjure, förnjure - Frams förlag - Framskjutna ställningar - Framskjutna utanverk, beroende förverk - Framstam - Framstegspartiet - Framtid (finlandssvensk tidskrift) - Framtiden, tidskrift för fosterländsk odling - Framtiden, Tryckeri-ab. - Framtiden, Livförsäkringsbolaget - Framtidens bokförlag - Franc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANC
tillsatt med i vatten lättlösliga silversalter, vanl.
silvernitrat, varvid således det silver, som utfälles
på framkallningsgroddarna, tillföres utifrån. Inom
kollodiumförfarandet* användes rent fysikalisk f.
Den fysikaliska f. ger ytterst finkorniga negativ
och har därför fått användning för
finkorn-framkallning av småbildsnegativ. Många
fin-kornframkallare innehållande speciella
framkall-ningsämnen som para- el. ortofenylendiamin el.
speciella silverlösande tillsatser som sulfit i
överskott el. rodankalium arbeta delvis fysikaliskt. De
silverlösande tillsatserna påverka även
kornstorleken genom att de direkt fräta silverkornen och
hindra uppkomsten av kornanhopningar. De
medföra dock risk för dikroitisk slöja*. Framkallarens
alkalitet (koncentration) och temp. ha stor
inverkan på dess verkningssätt. Hög alkalitet och hög
temp. ge snabb f., vilket medför y t f r a m k a
11-n i n g, varvid huvudsaki. den mera ytligt belägna
delen av den latenta bilden framkallas. För
under-exponerade och knappt normalexponerade negativ,
där hela latenta bilden ligger ytligt, ger detta goda
resultat. Rikligt exponerade el. överexponerade
negativ fordra däremot en mera långsam d j u
p-framkallning. Den åstadkommes bäst
genom att nedsätta framkallarens alkalitet men även
genom utspädning, avkylning el. tillsats av
brom-kalium. Djupframkallningen ger negativ med rikare
gradation*. Ett för kort framkallat
(underfram-kallat) negativ kan förbättras genom
förstärkning* och ett för länge framkallat
(överframkallat) el. i övrigt för kontrastrikt negativ genom
försvagning*. Jfr Fotografi och Sensitometri. KS.
Framkallningsfärger, textil., organiska
färgämnen, vilka äro olösliga i vatten och framkallas på
själva textilfibern genom dess indränkning först
med den ena, sedan med den andra
reaktionskom-ponenten, varvid det bildade färgämnet utfälles på
fibern (se Isfärger). Även kypfärgämnen* äro
ett slags f. Härvid doppas fibermaterialet först i
färgbadet, kypen, och därefter bildas färgämnet
genom materialets oxidation i luften. Indigo är ett
dylikt färgämne.
Framkallningspapper, se Fotografiskt papper.
Framladdning, laddning av eldvapen genom
krutets och projektilens införande från mynningen (jfr
Bakladdning). Ännu efter mitten av 1800-talet voro
de flesta eldvapen konstruerade för f., f r a
m-laddningspjäser, framladdare, m y
n-ningsladdare. Vid moderna eldvapen
förekommer f. endast vid vissa granatkastare.
Frammakningsugn, metall., ugn för fortlöpande
upphettning av massgods, i vilken detta gods
medelst en inmatningsanordning el. med skrapor
successivt frammakas genom en förvärmningszon
till ugnens varmaste del och ev. vidare genom
en svalningszon. Ugnar av detta slag användas
bl.a. vid blyframställning, för upphettning av
stålgöt och -ämnen vid valsning etc.
Framnjure, f ö r n j u r e, se Exkretionsorgan.
Frams förlag, grundat 1903 i Malmö, hade till
uppgift att utge tidskr. ”Fram”* men utgav
också en rad broschyrer och böcker, främst med
politiskt innehåll, genomgående bestämda av
socialistisk grundåskådning, samt arbeten av
filosofiskt och skönlitterärt innehåll. 1909 flyttades
förlaget till Stockholm, chef blev Fredrik Ström.
Bland förf., som utgåvo böcker på förlaget,
märkas Aug. Strindberg (”Tal till svenska nationen”
m.fl.), Pär Lagerkvist, Ragnar Jändel, K. E.
Forsslund, Erik Hedén och T. Nerman. 1917
övertogs förlaget av Sveriges socialdemokratiska
vänsterparti och, när detta 1921 blev Sveriges
kommunistiska parti, av detta och utgav sedan
radikalt marxistisk litteratur. Efter
partisplittringen 1929 leddes förlaget av Kilbomsriktningen.
1930 ändrades dess namn till Boklagret, som
efter en tid upphörde. På förlaget utkom 1915
—30 ”Folkkalendern”. E.
Framskjutna ställningar, framför en fästnings
huvudställning utförda befästningsanläggningar
med uppgift att fördröja den anfallandes
besittningstagande av förterrängen (se Fästningsstrid).
— Framskjutna stridsställningar, se
Försvar.
Framskjutna utanverk, beroende förverk,
för ett successivt försvar omedelbart utanför
fältvallen vid äldre fästningar anlagda verk, ss. yttre
betäckt väg, hornverk och kronverk.
Framstam, äldre benämning på förskepp, förstäv.
Framstegspartiet, se Nationella framstegspartiet.
Framtid, finlandssvensk radikal veckotidskr.,
utgavs 1905—08 av H. Gummerus och 1909—10 av
J. Gummerus. Gentemot den mechelinska senaten
förfäktade F. en mera aktiv hållning i
motståndet mot förryskningspolitiken.
Framtiden, tidskrift för fosterländsk
odling, utgavs av C. v. Bergen 1868—71, ny
följd 1877. I en inledande art. förklarar utg. tidskr:s
program vara att i aktuella tidsfrågor på ett
all-mänfattligt sätt framlägga den fria forskningens
resultat.
Framtiden. Trycker i-a b. Framtiden,
Malmö, grundat 1887, utger tidn. ”Arbetet”.
Aktiemajoriteten innehas av fackföreningar o.a.
arbetarorganisationer i Skåne. 1908 började
bolaget bedriva förlagsverksamhet, vilken 1912
övertogs av a b. Framtidens bokförlag. Bland
förf., som varit knutna till förlaget, märkas B.
Lidforss, Ola Hansson, V. Ekelund och M.
An-dersen Nexö.
Framtiden, Livförsäkringsbolaget F.,
se Livförsäkringsbolaget Framtiden.
Framtidens bokförlag, se Framtiden.
Franc [frau] (plur. francs; efter myntets
ursprungliga inskrift, Franco’rum re’x, lat., frankernas
konung), mynt. 1) I Frankrike a) guldmynt,
slaget under konungarna Johan II och Karl V
med en finvikt av 3,89—3,83 g, b) silvermynt,
slaget 1575—1641 med en finvikt av 11,82 g, c)
myntenhet sedan 1795, ung. = 1 livre, indelad i 10
décimes (ej nu brukligt) = 100 centimes och till
1928 nominellt motsv. 0,20032 g guld och 4,5 g
silver. Av guld ha präglats 100, 50, 40, 20, 10 och
5, av silver 20, 10, 5, 2, 1, 3/4, V2 och V4, av nickel
5, av aluminium 2 och 1 samt av aluminiumbrons
2 och 1 f. Betr. f:s utbredning under eget el.
annat namn se Latinska myntunionen. Efter
stabiliseringen 1928 motsvarade 1 f. o,os895 g guld
= o,i4ø kr. Sedan Frankrike 1937 lämnade
guldmyntfoten, har f. stegvis devalverats. 1 f. f.n.
(dec. 1948) = 0,01375 kr. Numera präglas 20 och
10 f. av nickel, 5 f. av aluminium. — I Monaco
är sedan 1927 den franska f. myntenhet. Av
— 217 —
— 218 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
