- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 10. Fonologi - Förmak /
249-250

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frank, Leonhard - Frank, Bruno - Frank, Einar Utzon - Frank, Waldo - Frank, Karl - Frank, Hans - Frank, Walter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRANK

protest mot den traditionella uppfostran och mot
dödsstraffet. Under i:a världskriget uppehöll sig
F. i Schweiz, där han skrev den pacifistiska
antimi-litaristiska novellsaml. ”Der Mensch ist gut” (1917;
sv. övers. 1918), där han siade om ett
kommande broderskapsrike. Romanen ”Der Bürger” (1924)
är rent socialistisk med skarp samhällskritik.
Romanerna ”Karl und Anna” (1927,
dramatiserad 1929; sv. övers. 1930) och ”Bruder und
Schwester” (1929; sv. övers. 1930) äro inträngande
psykologiska studier av egenartade erotiska
upplevelser. Besläktade ämnen hade han behandlat i
novellsaml. ”Im letzten Wagen” (1925). I
romanen ”Von drei Millionen drei” (1932) tog F. åter
upp ett socialt ämne, arbetslösheten. Efter
nationalsocialistiska partiets övertagande av makten
1933, varvid F:s böcker förbjödos, lämnade han
Tyskland och levde i Paris, England och Schweiz.
Han utgav 1936 romanen ”Die Traumgefährten”
och 1937 treaktskomedien ”Der Aussenseiter”. 1940
lyckades han komma över till USA. E.

Frank, Bruno, tysk författare (1887—1945), fil.
dr 1912 (”Gustav Pfizers Dichtungen”). F. blev
beaktad för noveller och romaner, kännetecknade
av säker psykologi och fin stilkonst, t.ex. ”Die
Fürstin” (1915), ”Tage des Königs” (1924), ”Trenck”
(1926), ”Politische Novelle” (1928), ”Der Magier”
(1929) och ”Ein Mann namens Cervantes” (1934;
sv. övers. 1935), samt en rad populära skådespel
t.ex. ”Zwölftausend” (1927), ”Die Perlenkomödie
(1928), ”Sturm im Wasserglas” (1930) och ”Nina”
(1931). Biografiskt intresse hade ”Wie man
Dramatiker wird” (1931). Efter nationalsocialistiska
partiets övertagande av makten 1933 lämnade F.
Tyskland och levde först i Schweiz, Frankrike
och England men överflyttade 1937 till USA, där
han till sin död var knuten till olika filmföretag
i Hollywood. I romanen ”Der Reisepass” (1937)
återgav F. en kärlekshistoria ur emigrantkretsar
med antinazistisk tendens. ”Die Tochter” (1943;
sv. övers, s.å.) är en underhållningsroman med
kosmopolitisk grundsyn, som ger bilder ur livet
i Österrike under 1 :a världskriget med en judinna
som huvudperson. [A.Bd]E.

Frank, Einar Utzon, skulptör, se
Utzon-Frank.

Frank [fräqk], W a 1 d o David, amerikansk
författare (f. 1889). F. studerade vid Yale, besökte
1913—14 Frankrike och Tyskland och gjorde efter
i:a världskriget resor till skilda länder i Gamla
och Nya världen. F. har skrivit en rad
modernistiska storstadsskildringar (”The unwelcome man”,
1917, ”The dark mother”, 1920, ”Rahab”, 1922,
”City block”, s.å., ”Holiday”, 1923, ”Chalk face”,
1924, ”The death and birth of David Markland”,
1934), reseskildringar (”Virgin Spain”, 1926,
”America Hispana”, 1931, ”Dawn in Russia”, 1932) och
analyser av nutida amerikanskt kulturliv (”Our
America”, 1919, ”The rediscovery of America”,
1929). — Litt.: G. B. Munson, ”W. F.” (1923). E.

Frank, Karl Hermann, sudettysk politiker
(1898—1946). F., som efter akademiska studier bl.a.
var bokförläggare, knöt tidigt förbindelser med de
tyska nationalsocialisterna, inträdde i det
sudet-tyska enhetspartiet vid dess bildande och blev
partiledaren K. Henleins högra hand. 1935 blev han
ledare för sudettyskarnas parlamentsgrupp och

1937 officiellt Henleins ställföreträdare. F. spelade
en viktig roll i samband med sudetkrisen 1938,
och då partiet efter de sudettyska områdenas
införlivande med Tyskland sammanslogs med det
tyska nationalsocialistiska partiet, utnämndes han
till stf. Gauleiter. Följ, år blev han statssekr. hos
riksprotektorn i Böhmen-Mähren, och då ett tyskt
ministerium 1943 upprättades i Prag, blev han chef
för detta med rang av tysk riksminister. F. var
en av de främst ansvariga för terrorn mot
tjeckerna, bl.a. för de blodiga repressalierna med
anledning av attentatet mot riksprotektorn R.
Heyd-rich 1942. Efter Tysklands sammanbrott 1945
utlämnades han genast av de allierade till
Tjeckoslovakien, dömdes till döden som krigsförbrytare
och avrättades genom hängning 22A 1946. S.Br.

Frank, Hans, tysk jurist och politiker (1900—
46). F. deltog aktivt i de nationella frikårerna
1918—20 och anslöt sig tidigt till den
nationalsocialistiska rörelsen. Han deltog i Hitlers
misslyckade kuppförsök 1923 i München och levde
därefter någon tid i landsflykt, ägnade sig sedan
vid sidan av sin verksamhet som S.A.-ledare åt
juridiska studier och blev 1927 advokat i München.
S.å. blev han medl. av nazistpartiets riksledning
som chef för dess juridiska avd. Han tillhörde
riksdagen sedan 1930. 1933—34 var F. bayersk
justitieminister. Vid samma tid blev han
rikskom-missarie för ”rättsväsendets förnyande”, d.v.s. för
dess omstöpning i nazistisk anda. I aug. 1934
utnämndes F. till president för Akademie für
deut-sches Recht och i dec. s.å. till minister utan
portfölj. Han utgav tidskr. ”Deutsches Recht” och
”Jahrbuch für deutsches Recht” samt skrev bl.a.
”Nationalsozialistisches Handbuch für Recht und
Gesetzgebung” (1935). F. blev 1939 efter
erövringen av Polen generalguvernör i de delar av
landet, som icke införlivades med Tyskland, det
s.k. Generalguvernementet*. Som sådan bar han
huvudansvaret för terrorn mot polackerna under
nazistregimen. I maj 1945 tillfångatogs han av
amerikanska trupper i trakten av Berchtesgaden i
Tyskland. Av de allierades domstol i Nürnberg
dömdes han till döden som krigsförbrytare. Han
avrättades 16/io 1946. S.Br.

Frank, Walter, tysk historiker (1905—45).
Urspr. lärjunge till H. Oncken anslöt sig F.
senare obetingat till K. A. v. Müller och blev redan
under studietiden en fanatisk anhängare av
nationalsocialismen och flitig medarbetare i ”Völkischer
Beobachter”. 1935 blev han titulärprof. i Berlin
och president i Reichsinst. für Geschichte des neuen
Deutschlands. Bland hans verk märkas:
”Hofpre-diger Adolf Stoecker und die christlichsoziale
Be-wegung” (1928, 2 Aufl. 1935), ”Nationalismus und
Demokratie im Frankreich der dritten Republik”
(1933), ”Franz Ritter von Epp” (1934), ”Zur
Geschichte des Nationalsozialismus” (s.å., 5 Aufl.
1939), ”Kämpfende Wissenschaft” (1934), ”Zunft
und Nation”, (1935), ”Deutsche Wissenschaft und
Judenfrage” (1937), ”Historie und Leben” (s.å.),
”Geist und Macht” (1938), ”Höre Israel! Härden,
Rathenau und die möderne Judenfrage” (1939),
”Af-färe Dreyfus” (s.å.), ”Der Panama-Skandal” (s.å.),
”Walter Rathenau und die blonde Rasse” (i
”For-schungen zur Judenfrage”, 4, 1940). F. var från 1933
till 1945 den tyska hävdateckningens oinskränkte

— 249 —

— 250 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 25 14:33:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-10/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free