Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankfurterkorv - Frankfurter Zeitung - Frankfurterparlamentet - Frank Heller - Frankiska Jura - Frankiska kejsarna - Frankiska kretsen - Frankiska riket - Frankister - Frankl, Paul - Frankland - Franklin (Canada) - Franklin, Benjamin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKFURTERKORV
Fran’kfurterkorv, små, lätt rökta korvar,
stoppade i fårfjälster; vanl. använda som frukostmat.
Frankfurter Zeitung [-fortär tsaTtog], tysk
bor-gerligt-demokratisk tidning, grundad 1856 under
namnet ”Frankfurter Handelszeitung” i Frankfurt
a.M. av L. Sonnemann. Tidn. utvecklade sig
snart till ledande demokratiskt organ,
internationellt beaktad för sina politiska, ekonomiska och
kulturella artiklar. Efter den nationalsocialistiska
revolutionen 1933 blev F. liksom andra tyska
tidn. språkrör för de nya makthavarna, men då
och då kunde den visa en viss självständighet.
Den övertogs 1934 av I. G. Farbenindustrie A.-G.
och var sedan organ för den tyska storindustrien.
F. upphörde 31/s 1943. — Litt.: ”Geschichte der F.
1856—1906” (1906). E.
FranTcfurtparlamentet [-fort-], gängse beteckning
på den tyska nationalförsamling, som efter
grunder, fastslagna på det s.k. förparlamentet*, utsågs
på våren 1848 av de till Tyska förbundet anslutna
ländernas befolkning och 18/s s.å. samlades i
Frankfurt a.M. för att lösa den tyska
nationali-tetsfrågan. Partisplittringen var stark, såväl när
det gällde statsskick — monarkister mot
republikaner, centralister mot federalister —, som när
det gällde det tilltänkta tyska rikets tyngdpunkt
och omfattning — lilltyskarna, som önskade en
tysk stat under Preussens ledning och ev.
Österrikes uteslutande, mot stortyskarna, som önskade
Österrike som ledande makt. Inom F., som till
att börja med hade stor auktoritet och Va 1848
utsåg ärkehertig Johan av Österrike till tysk
riksföreståndare, vunno snart nog monarkisterna och
federalisterna överhand; lilltyskarna dominerade
över stortyskarna. 27/s 1849 antog F. ett förslag
till tysk riksförfattning med kejsare och en
två-kammarrepresentation, vars underhus skulle
väljas efter allmän rösträtt och vars överhus skulle
representera delstaternas regeringar och lantdagar.
28/s valde F. Fredrik Vilhelm IV till kejsare.
Österrikes absolut avvisande hållning och Fredrik
Vilhelms avsägelse av kejsarvärdigheten medförde
förslagets fall. Flera representanter i F.
återkallades av delstatsregeringarna el. lämnade på egen
hand detsamma. Så kom F. att bli allt mindre
representativt för det tyska folket, medan det
samtidigt allt mer och mer behärskades av de
radikala politikerna, som kvarblevo. Dessa
genomdrevo, att F. stödde de på våren och
sommaren 1849 i vissa sydtyska stater och i Sachsen
utbrutna folkrörelserna samt ®/6 förläde sin
verksamhet till Stuttgart. I och med att
revolutionerna i de sydtyska staterna inom kort nedslogos,
hade F. spelat ut sin roll. Initiativet i tyska
en-hetsfrågan gick över till regeringarna, närmast
den preussiska, som på fredlig väg sökte verka
för en lilltysk lösning därav genom den s.k.
unionen. Se Unionsparlamentet. B.
Frank Heller, pseud. för förf. Gunnar Serner.
Frankiska Jura, ty. Fränkischer Jura, Fränkische
Alb, platåartad höjdsträckning i Bayern, Tyskland.
F. utgör en direkt fortsättning på Schwäbische Alb
och går i en mot n.v. öppen båge fram till
Lichten-fels vid Main. Högsta punkt är det ö. om
Dinkels-bühl liggande Hesselberg, 688 m ö.h. F. är
huvudsaki. uppbyggd av mesozoiska kalkstenar och
uppvisar de för dessa bergarter karakteristiska
for
merna med branta klippväggar, karstfenomen och
grottbildningar; särsk. är detta förhållandet med
dess nordligaste parti, Fränkische Schweiz. F:s
sydligaste del, Eichstätter Alb, lämnar de
världsberömda litografiska stenarna (Solnhofen). S".
Frankiska kejsarna, efter stamlandet Franken
benämning på de tysk-romerska kejsarna Konrad II,
Henrik III, Henrik IV och Henrik V. De kallas
även de saliska kejsarna.
Frankiska kretsen, se Tyska kretsförfattningen.
Frankiska riket, gängse benämning på
flankernas rike alltifrån dess grundläggning genom
Klodvig (d. 511) fram till dess slutgiltiga delning
genom fördraget i Verdun 843. Därefter talar man
om de östfrankiska och västfrankiska rikena fram
till 900-talet; fr.o.m. de där regerande karolingiska
linjernas (se Karolinger) utslocknande 911 och 987
gå dessa benämningar ur bruk och ersättas av
Tyska riket och Frankrike.
Frankis’ter, judisk sekt, se Frank, Jakob.
Frankl, Paul, tysk konsthistoriker (f. 1878),
prof, i Halle 1922—34. F. har företrädesvis
behandlat medeltidens och renässansens konst: ”Die
Glasmalerei des 15. Jahrhunderts in Bayern und
Schwaben” (1912), ”Die Renaissancearchitektur in
Italien” (s.å.), ”Meinungen über Herkunft und
Wesen der Gotik” (1923), ”Die
frühmittelalter-liche und romanische Baukunst” (1926) m.fl.
Frankland [fräo’kland], Sir (från 1897) E
d-w a r d, engelsk kemist (1825—99), 1851 prof, i
Manchester, 1865 i London, gjorde tills, med Kolbe
undersökningar över fettsyrorna, nitriter m.m.,
över alkoholradikalernas metallföreningar,
fosfor-haltiga organiska föreningar o.s.v.
Franklin [fräij’klin], distrikt i Northwest
Terri-tories*, Canada.
Franklin [fräg’klin], Benjamin, amerikansk
författare, naturforskare och statsman (1706—90).
F. föddes i Boston, där hans fader, inflyttad
engelsman, var hantverkare. 1718 sattes F. i lära
hos en halvbror, som var boktryckare och
tid-ningsutgivare, 1723 flyttade han till Philadelphia
och besökte för att utbilda sig i sitt yrke
London 1724—26. Åter i Philadelphia verkade F. här
med stor framgång, icke minst i ekonomiskt
avseende, som boktryckare 1728—48. Han övertog
1728 en liten tidn., ”Pennsylvania Gazette”, vars
prenumerantantal hastigt ökades. Utom nyheter
innehöll bladet art. och essäer av F. 1732—57
utgav han även en populär folkkalender ”Poor
Richard’s almanach”, full av goda råd och lustiga
historier. Ett urval härur, ”The way to wealth”,
fick en kolossal spridning på båda sidor av
Atlanten (sv. övers. 1792, senaste sv. övers. 1927).
F:s syfte med tidn. och kalender var att
uppfostra sina landsmän. För samma ändamål
bildade han 1727 en diskussionsförening, The Junto,
1743 förvandlad till American Philosophical
So-ciety, upprättade 1732 ett offentligt bibliotek i
Philadelphia, det första i Amerika, och gjorde
1743 utkast till en (1749 upprättad) högsk., vari
stor plats var ägnad modersmålet och
naturvetenskaperna. F. hade tidigt börjat med
naturvetenskapliga studier, varvid han särsk. intresserade
sig för elektriciteten. 1747 hävdade han, att
blixten var en elektrisk gnista, vilket han fem år
senare visade med sitt berömda experiment med
— 259 —
— 260 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
