Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE
kets godkännande och, sedan detta erhållits,
pro-mulgerades 27/io s.å. Ehuru vida utförligare än
Tredje republikens alla tre grundlagar tillsammans
är den dock icke uttömmande. Den kompletteras
genom en rad konstitutionella stadgar, av vilka
de viktigaste äro Loi du 27 octobre 1946 sur la
composition et 1’élection du conseil de la
républi-que, som dock blott avser det första rådsvalet,
Loi du 27 octobre 1946 sur la composition et
1’élection de 1’assemblée de 1’union frangaise. Lois
du 5 octobre et du 7 octobre 1946 relatives å
1’élection des membres de l’assemblée nationale och Loi
du 27 octobre 1946 relative å la composition et au
fonctionnement du conseil économique.
Inledningen till grundlagen utgöres till stor del
av en rättighetsförklaring. Till de i föregångaren
av 1789, som uttryckligen bekräftas, angivna
rättigheterna läggas en rad nya, av vilka somliga
alltjämt höra hemma i individualismens
tankevärld, medan andra ge tydliga uttryck för en
socialistisk åskådning. Som ex. på de förra kan
anföras bestämmelsen, att ingen får förfördelas i
sitt arbete el. sin tjänst på gr. av sin härkomst,
sina åsikter el. sin trosbekännelse, och som ex.
på de senare nationens utfästelse om skydd till
hälsa, materiell trygghet, vila och vederkvickelse
åt alla och i sht åt barn, mödrar och ålderstigna
arbetare. Också göras utfästelser rörande
utrikespolitiken. Den franska republiken skall, trogen
sina traditioner, ställa sig den internationella
rättens regler till efterrättelse, aldrig företa något
erövringskrig el. använda sina maktmedel för
undertryckande av något folks frihet. Tills, med
folken på andra sidan haven (les peuples d’outre
mer) bildar F. en union, grundad på likhet i
rättigheter och plikter, utan hänsyn till ras el.
religion.
I spetsen för författningsbestämmelserna i
egentlig mening står förklaringen, att F. är en
odelbar, världslig, demokratisk och social republik.
Den nationella suveräniteten tillhör det franska
folket, som, när det gäller författningsrätten, utövar
den både genom representanter och genom
referendum men i andra frågor blott genom
deputerade till nationalförsamlingen (l’assemblée
nationale), utsedda genom allmän, lika, direkt och
hemlig rösträtt av alla myndiga medborgare i F.
och underlydande länder, män såväl som kvinnor.
Vid dennas sida finns dock som en blygsam rest
av Tredje republikens senat ännu en kammare,
utsedd också den genom allmän rösträtt fast
indirekta val, kallad republikens råd (le
conseil de la république). På gr. av sina konsultativa
uppgifter kallas den i dagligt tal chambre de
réflexion. Tillsammans utgöra båda kamrarna
parlamentet (le parlement). Valen till
nationalförsamlingen, som avse 5 år i sänder, ha, för så vitt
angår det europeiska F. och departementen
Gua-deloupe, Martinique och Réunion, karaktär av
listval. I regel äro departementen valkretsar.
Fördelningen av mandaten dem emellan är angiven i
en vallagen bifogad tablå. Valen äro
proportionella. Det europeiska F:s medlemsantal har
fixerats till 544 och de nyssnämnda departementens
till 9. För Algeriet och de transmarina
territorierna gälla särskilda regler. Deras medlemsantal
är resp. 30 och 34. Om valen till republikens
råd säger författningen själv, att de skola
förrättas av de kommunala och departementala
församlingarna (les collectivités communales et
dépar-tementales) och dessutom till på sin höjd Ve av
nationalförsamlingen genom proportionella val.
Vallagen fixerar rådets antal till 315 och fördelar
mandaten på så sätt, att nationalförsamlingen får
50 medl., det europeiska F:s territoriella
församlingar 200 och motsv. församlingar i Algeriet
och de ultramarina departementen och
territorierna resp. 14 och 51 medl. Valkollegierna
utgöras i det europeiska F. av departementala
kollegier, bestående av departementets deputerade i
nationalförsamlingen, medl. av departementalråden
och delegerade, utsedda kantonvis — 1 delegerad
på 300 röstberättigade — genom listval och enl.
proportionell valmetod. Valen till de
departementala valkollegierna äga rum 15 dagar efter valen
till nationalförsamlingen och valen till republikens
råd efter ytterligare 14 dagar. För valbarhet
krä-ves en ålder av 35 år. En rådsmedl. utses för
varje gång departementets befolkningssiffra
inrymmer 500,000 inv. Också dessa val äro, så
snart mer än en rådsmedl. skall utses,
proportionella. Om det fixerade medlemsantalet icke
uppnås, fördelas de återstående platserna i rådet
proportionsvis mellan partierna. Om tillsättningen
av de ultramarina besittningarnas medl. av rådet
träffar vallagen särskilda bestämmelser, och om
Algeriets representanter förordnar regeringen
genom dekret.
Nationalförsamlingen sammanträder självmant
till årlig session första tisdagen i jan. och får ej
avbryta sina förhandlingar för längre tid än 4
mån. Republikens råd håller sina sessioner
samtidigt med nationalförsamlingen. Alla
parlaments-medl. åtnjuta arvoden. Ingen kan på en gång
tillhöra båda kamrarna. Krig kan ej förklaras
utan samtycke av nationalförsamlingen och efter
hörande av republikens råd. Freds- och
handels-traktater liksom traktater, som engagera staten
finansiellt el. avse fransk äganderätt el. över
huvud rubba interna franska lagar, bli ej definitiva,
förrän de ratificerats genom lag. Lag över huvud
kan stiftas blott av nationalförsamlingen.
Möjlighet att delegera sin lagstiftningsrätt till annan
myndighet har den ej. Laginitiativ tillkommer
däremot såväl regeringen, närmare bestämt
konseljpresidenten, som led. av parlamentet.
Lagförslag, avgivna av led. av republikens råd,
överlämnas dock utan debatt till nationalförsamlingens
byrå och få ej avse minskning av inkomster el.
skapandet av utgifter. Nationalförsamlingen låter
lagförslagen utredas i utskott (commissions). För
nationalförsamlingen ensam framlägger regeringen
sitt budgetförslag, som ej får innehålla annat än
strikt finansiella anordningar. Deputerade ha
ut-giftsinitiativ. Republikens råd granskar
lagförslagen, sedan de genomgått en första läsning i
nationalförsamlingen. Om tiden, inom vilken det
förra skall avge sina betänkanden, finnas
bestämmelser, gående ut på att den ej blir längre
än den tid, som nationalförsamlingen själv
använt. Om betänkandena äro i överensstämmelse
med församlingens votum el. ej avges i rätt tid,
promulgeras lagen, sådan församlingen beslutat
den. Varom icke underkastar församlingen
för
— 323 —
— 324 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
