Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE
slaget en andra läsning. För underkännande av
ändringar, som gjorts av rådet, kräves offentlig
omröstning och absolut majoritet av församlingens
samtliga medl. Som konsultativt organ i
ekonomiska ärenden fungerar också ett ekonomiskt
råd, omfattande 154 representanter för skilda
handels- och yrkeskamrar, utsedda för 3 år i sänder.
Utan att därom något nämnes i grundlagen, skola
också enl. särskild bestämmelse av 31/7 1945 alla
regeringens lagförslag underställas Conseil d’état
för yttrande.
Republikens president väljes av
parlamentet för 7 år och kan omväljas en gång.
Medl. av familjer, som regerat i F., kunna icke
väljas. Valet äger rum minst 13, högst 15 dagar
före utgången av en presidents ämbetstid. I
händelse av dödsfall, avsägelse e.d. fungerar
nationalförsamlingens president t.v. som republikens
president. Denne utnämner i ministerkonselj
{conseil des ministres), vari han alltid presiderar och
vari på hans föranstaltande protokoll föres, en
rad uppräknade högre ämbetsmän, ss. bisittare i
Conseil d’état, direktörer inom
centralförvaltningen, prefekter samt ambassadörer och envoyéer.
Han utövar också benådningsrätten fast ej i
ministerkonseljen utan i le conseil supérieur de la
magistrature, bestående av, utom republikens
president, som är ordf., och justitieministern, även
kallad sigillbevararen {garde des sceaux), som är
v. ordf., 6 medl., som för 6 år utsetts av
nationalförsamlingen med 2/s majoritet utanför dess
egen krets, och 6 representanter för
ämbetsman-naelement. Det är också republikens president,
som promulgerar lagarna. Detta skall ske inom
10 dagar, efter det lagen överlämnats till honom.
Inom loppet av denna tid kan han dock genom
ett motiverat budskap begära, att båda kamrarna
skola ta lagförslaget under nytt övervägande, vilket
ej får vägras. Varje från republikens president
emanerande aktstycke skall kontrasigneras av
konseljpresidenten och en minister. Själv är
presidenten som sådan ansvarig blott i händelse av
högförräderi och kan då åtalas av
nationalförsamlingen inför en domstol, Haute cour de justice,
vars medl. enl. särskild lag utses av
nationalförsamlingen till ett antal av 33 och till större del
ur dess egen krets genom proportionella val.
Också åklagaren utses av nationalförsamlingen —
inom el. utom dess egen krets.
Vid början av varje legislatur har republikens
president att utse {désigner)
konseljpresidenten {le président du conseil). Sina medhjälpare
{les ministres) väljer denne dock själv. Han har
att underställa nationalförsamlingen det program,
som han och hans kabinett åsyftar att förverkliga,
i och för erhållandet av församlingens
förtroendeförklaring, avgiven genom hemlig omröstning och
med absolut majoritet. Först sedan detta erhållits,
kan republikens president genom ett dekret
utnämna {nommer) konseljens såväl president som
övriga medl. Konseljpresidenten svarar för
lagarnas tillämpning och utnämner de ämbetsmän, om
vilkas utnämning ej annat stadgats. Han har också
ledningen av det nationella försvaret. Alla från
honom i nu angivna fall härrörande aktstycken
kontrasigneras av vederbörande minister.
Ministrarna äro samfällt ansvariga inför
nationalförsam
lingen för kabinettets allmänna politik och var och
en för sina egna handlingar. Till undvikande av
de överrumplingar, som spelade en så stor roll
under Tredje republiken, har bestämts, att
kabi-nettsfråga {question de confiance) ej kan ställas
förrän efter samråd i konseljen och endast av
dess president och att votering med anledning
därav ej kan äga rum förrän en dag efter det den
ställts och då skall vara öppen. Vill
nationalförsamlingen självmant genom votering av en
s.k. motion de censure framtvinga kabinettets
avgång, gälla motsv. bestämmelser. Om under
loppet av 18 mån. efter legislaturens början två
ministerkriser av nu angivna slag inträffat, kan en
upplösning av nationalförsamlingen genom ett
dekret av republikens president beslutas i
ministerkonseljen efter hörande av församlingens
president. Det gamla kabinettet förblir i funktion för
löpande angelägenheter med undantag för
konseljpresidenten och inrikesministern. Republikens
president utser nationalförsamlingens president att
vara konseljpresident, och denne utser en
inrikesminister i samråd med församlingens byrå. Valen
äga rum minst 20 och högst 30 dagar efter
upplösningen. Den nya nationalförsamlingen
sammanträder tredje torsdagen efter valet. Ministrarna
ha tillträde till såväl kamrarnas som utskottens
förhandlingar. Konseljpresidenten kan delegera sin
makt till en minister. Alla ministrar äro
straff-rättsligt ansvariga inför Haute cour de justice
efter åtal av nationalförsamlingen. Beslut härom
fattas med absolut majoritet och hemlig
omröstning.
Franska unionen* utgöres av å ena
sidan det europeiska F. och de departement och
territorier på andra sidan haven, som administrativt
ingå i F., å den andra kolonier och protektorat,
numera officiellt kallade territoires et états associés.
Medl. av densamma ha att sätta in alla sina
krafter på dess försvar. Dess organ äro presidenten,
höga rådet och församlingen. President är
alltid den franska republikens president. Rådet
i vilket presidenten för ordet, är sammansatt av
delegationer såväl från den franska regeringen
som från med F. associerade stater. Av
församlingens medl. representera V2 det
europeiska F., V2 departement och territorier på andra
sidan haven och de associerade staterna. De förra
utses till 2/s av nationalförsamlingen och till Vs
av republikens råd. Representanterna för
departement och territorier på andra sidan haven utses
av territoriella församlingar, medan de
associerade staterna bestämma om sin representation i
särskild lag. Församlingen har att yttra sig om
de lagförslag, som såväl de skilda regeringarna
som nationalförsamlingen kunna hänvisa till
densamma. Den kan också uttala sig om förslag, som
dess egna medl. framställa, och ev. tillställa
nationalförsamlingen dem.
Om författningsändringar gälla följ,
bestämmelser. Först fattar nationalförsamlingen med absolut
majoritet av samtliga sina medl. ett principbeslut
om ändring i två läsningar med tre mån. väntetid;
en andra läsning behövs dock icke, om
republikens råd anslutit sig till församlingens första
beslut med absolut majoritet. Därefter utarbetar
nationalförsamlingen ett detaljerat förslag, som
— 325 —
— 326 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
