Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Försvarsväsen - Vapen och flagga - Mått och vikt - Mynt - Finanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE
utgjordes av fästningarna Verdun, Toul, Épinal
och Belfort med anslutande 23 spärrfästen, en
spärr, som föranledde tyskarna 1914 att ta vägen
genom Belgien. Gränsen mot Schweiz
skyddades av några mindre fästen. Utefter italienska
gränsen utgjorde Grenoble och Nizza
huvudstödjepunkterna, varjämte spärrfästen avklippte alla
viktigare dalgångar. I en andra linje bakom
denna kedja lågo ett antal föråldrade fästningar.
Mot Spanien ha, tack vare de otillgängliga
Pyrenéerna, endast Perpignan i ö. och Bayonne i
v. befästs. — Genom freden i Versailles
tillfördes F. de tyska fästningarna Strassburg, Metz
och Diedenhofen. Efter långvarigt kommittéarbete
och upprepade diskussioner i parlamentet och
pressen fastställdes 1929 en plan för befästandet
av gränserna mot Tyskland och Italien. Vid 2:a
världskrigets utbrott voro befästningarna enl.
denna plan i stort sett färdiga och utgjorde då
Europas mäktigaste befästningsverk, Maginotlinjen*,
sträckande sig från schweiziska gränsen i s. till
belgiska i n. Utefter italienska gränsen
spärrades varje förbindelse genom i berg insprängda
befästningar, varjämte förberedelser till ett hastigt
förstörande av förbindelserna genom passen
vid-togos. Efter 2:a världskrigets slut har ett
förstärkande och en påbyggnad av Maginotlinjen
påbörjats i enlighet med den moderna
befäst-ningskonstens krav, varvid särsk. gränsen mot
Belgien kommer att ägnas uppmärksamhet. —
Av kustfästningar och maritima
operationsbaser finnas ett 30-tal, därav i
kolonierna 5 större flottstationer och några mindre
replipunkter. Vid Engelska kanalen ligga
Dun-kerque, Calais, Le Havre och Cherbourg, vid
Atlanten bl.a. Brest, Ile d’Oussant, La Rochelle,
Rochefort, vid Medelhavet Sète, Marseille,
Tou-lon och Antibes, på Korsika Ajaccio m.fl. samt
på Afrikas kust 4, däribland Alger. Under 2:a
världskriget anlade tyskarna starka befästningar
icke blott till skydd för hamnarna utan även
inom vissa kustområden till förhindrande av
landstigning. I vilken utsträckning dessa bibehållits
är ej känt. S.Bn;Bg;Hm;A.W.G.
Vapen och flagga. Vapen (t.o.m. 1940): i blått
fält ett liktorsknippe, å vars sidor en eke- och
en olivgren; däröver ett språkband ”Liberté,
Éga-lité, Fraternité”, allt i guld. Det hela är omgivet
av Hederslegionens insignier. Huruvida detta
vapen fortfarande brukas av F., är f.n. ovisst. Före
revolutionen och under restaurationen därefter
var vapnet: t.h. en sköld, blå med tre liljor,
guld (Frankrike), och t.v. en sköld, röd, med
en kedja, guld (Navarra). Sköldhållare: två
änglar. Språkband: ”Montjoye et Saint Denys”.
Under Napoleon I och III var F:s vapen
i blått fält en romersk örn med en åskvigg,
guld (nu i hjärtskölden i Sveriges riksvapen).
Vapentältet var bestrött med bin (ursprunget
härtill var som bin missuppfattade skurna stenar
i skarabéform, som hittades i Kilderiks grav i
Tournai). Ludvig Filip införde som F:s vapen i
blått fält silvertavlor med de 4 första artiklarna
av chartan 1831. Under 2:a världskriget använde
general de Gaulle som fransk vapensymbol ett
lothringskt kors (patriarkalkors), vilket tidigare
ingått i Lothringens vapen med anledning av att
dess hertigar förde titeln konung av Jerusalem.
— Flagga: rektangelformad duk, blått, vitt och
rött i stående fält, fördelade i proportionerna
30:33:37 för att på avstånd ge intryck av lika
bredd hos fälten. Under medeltiden var F:s flagga
efter vartannat bl.a. röd (jfr Oriflamme), vitt kors
mot olika bakgrund och en blå duk med gyllene
liljor. Från 1600-talets slut fram till revolutionen,
då den nuv. trikoloren* infördes, och under
restaurationsperioden 1815—30 var F:s krigsflagga
vit, och handelsflaggan hade samma färg men med
provinsernas och städernas varierande
vapenbilder. — Se färgpl. vid Flagga. N.L.R.
Mått och vikt. Metersystemet infördes i F. redan
1795 och har sedan dess tillämpats, i början
jämsides med tidigare gällande måttsystem.
Mynt. F:s nuv. myntsystem har sin upprinnelse
i förordningar av 1793 och 1795, varigenom
decimalräkningen infördes. Myntenhet blev 1 franc,
ung. motsv. 1 livre, motsv. en finvikt av 0,29032 g
guld och 4,50 g silver = 0,72 kr och indelad i 10
décimes =100 centimes. 1866 blev detta system
med dubbelmyntfot lagt till grund för den
latinska myntunionens* bestämmelser. 24/o 1928
stabiliserades francen vid o,i46 kr, motsvarande en
guldmängd av 0,05895 g. Guldmyntfoten övergavs
1937. Numera cirkulera av nickel 20 och 10 frcs,
av aluminium 5, 2, 1 frcs oeh 50 centimes.
Kursen är f.n. (dec. 1948) 1 fre = 0,01375 kr. N.L.R.
Finanser. Till följd av den centraliserade
förvaltningen dominerar den statliga beskattningen starkt
på bekostnad av den kommunala. Den direkta
statsbeskattningen består av ett system
av s.k. cedulärskatter på olika inkomstarter, en
formellt fristående skatt på kapitalinkomst, en
allmän kompletterande inkomstskatt samt vissa
speciella skatter. Systemet av cedulärskatter
infördes redan 1789. Av de urspr. införda skatterna
återstår dock blott den allmänna skatten å
fas-tighetsinkomst. Härjämte utgå särskilda
cedulärskatter å inkomst av rörelse, av tjänst, av fria
yrken samt av jordbrukets nettoinkomst. Dessa
skatter utgå med olika höga proportionella
skattesatser, men tack vare grund- och familjeavdrag
erhålles en viss progression. Den fristående
skatten å kapitalinkomst liksom den ovannämnda
skatten å fastighetsinkomst sakna dock
familjeavdrag. Dessutom vilar på den totala inkomsten
av olika förvärvskällor en allmän inkomstskatt
(impöt général sur le revenu). I mots. till
ovannämnda skatter är denna starkt progressiv. Utom
genom familjeavdrag tas hänsyn till
försörjningsbördan genom en höjning av skatten med 40, resp.
20% för personer över 30 år, som äro ogifta,
resp, varit gifta minst två år men äro barnlösa.
Höjningen med 40 % utgör den s.k.
ungkarls-skatten. Systemet med cedulärskatter å olika
inkomstarter samt en på dessa byggd progressiv
inkomstskatt har övertagits av övriga romanska
länder. Aktiebolagen träffas av cedulärskatterna
samt av speciella skatter. Utmärkande för det
franska skattesystemet äro höga stämpelskatter på
omsättning av förmögenhet och andra
förmögen-hetstransaktioner samt att finansmonopol, acciser
och andra konsumtionsskatter spela en relativt
stor roll. — Kommunalbeskattningen
utgår dels som tillägg å gamla statsskatter, dels
— 339 —
— 340 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
