Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE
Fördelningen av den inom jordbruk sysselsatta
befolkningen, departementsvis.
I mindre än 17 °/o av hela befolkningen, 2 17—35 %>,
3 35—51 °/o, 4 51—58 %, 5 58—65 %, 6 65—75 */o.
Fördelningen av inom industri och handel sysselsatt
befolkning, departementsvis.
1 17—24 °/o av hela befolkningen, 2 2.4—31 ”/o, 3 31—42 */o,
4 42—52 ’/«, 5 52—65 °/o, 6 65—85 %.
ningsområden äro Berry, Bourbonnais, Limousin,
Vendée, Charente och Garonnebäckenet. I Les
Ländes t.ex. äro t.o.m. 55 °/o av bönderna
hälften-brukare. Det råder olika meningar i F. om de
talrika småbrukens existensberättigande och om
storgodsens, likaså om arrendesystemets och
hälf-tenbrukets inverkan på jordbrukets effektivisering.
Ett hinder för driftens rationalisering är, att
byarna ännu i stor utsträckning ha sina ägor
uppdelade i en mängd småtegar, ss. t.ex. i Sverige
före laga skiftet. I de under i:a världskriget
härjade områdena ha byarna skiftats, och efter 2:a
världskriget bedriver man skifte i en mängd
kommuner. Bristen på arbetskraft gör sig alltmera
kännbar till följd av den starka flykten från
landsbygden. Efter i:a världskriget, då bristen på
arbetskraft blev synnerligen akut, har mekaniseringen
av jordbruksdriften gjort anmärkningsvärda
framsteg, särsk. naturligtvis på slättbygderna, medan
terrängförhållandena i t.ex. Centralmassivet och
Alperna lägga hinder i vägen för större
användning av jordbruksmaskiner. Så finns det t.ex. i
Rhone-sänkan, kring Seines mynning och n. om
Gironde mer än 12 slåttermaskiner pr 100 ha odlad
jord, i v. F. vanl. 7—12, i mell. F. och Alperna
däremot blott 3—7 pr 100 ha; i n. F. 2—5 och
flera traktorer på 100 gårdar, i Bretagne,
Pyrenéerna och Centralmassivet däremot mindre än
0,2 pr 100 gårdar. Kooperationen har ganska stor
utbredning i t.ex. Jura, Languedoc och området
mellan Gironde och nedre Loire men möter på
många håll motstånd i den franske bondens
traditionalism och individualism. Användningen av
konstgödsel har utan tvivel stigit under 1900-talet,
i sht efter i:a världskriget, men bruket av t.ex.
kvävehaltig konstgödsel var i F. i början av
1930-talet endast 8 kg pr ha åker (i Belgien 33 kg, i
Ne
derländerna 31 kg pr ha). Störst är användningen
i Flandern (> 20 kg pr ha), Parisbäckenet, v.
Bretagne, Vendée och i medelhavsområdet (5—15 kg
pr ha), i Centralmassivet däremot mindre än 0,5
kg pr ha. Inom medelhavsområdet måste en del
av jorden konstbevattnas. I de sydligaste dep.
uppskattas den konstbevattnade arealen till 0,2 mill.
ha, varav största delen kommer på Havsalperna,
Provence och Roussillon.
S pannmålsodling och -produktion 1937 och 1946.
Sädesslag 1937 1946
Odlad areal Produktion
i ha i •/. i 1,000 dt i °/o i 1,000 dt
Vete 5,095,250 48,8 70,173 50,3 66,410
Havre 3,253,260 31,2 43,466 31,1 36,330
Korn 752,520 7, t 10,166 7,3 10,380
Råg 663,340 6,8 7,397 5,3 4,470
Majs 334,890 3,« 5,145 3,7 1,600’)
Bovete 268,270 2,6 2,348 1,7 —
Blandsäd 72,890 0,7 879 0,6 —
Summa 10,440,420 100,0 139,574 100,0 -
‘) 1945-
Den med brödsäd (se ovanst. tab.) odlade arealen
uppgick 1937 till 104,400 km2 (1929 108,700 km2).
Det viktigaste sädesslaget är vete, nästan
uteslutande höstvete, som numera omfattar nära hälften
(5 mill. ha mot 7 mill. ha under 1860-talet och 6,5
mill. ha 1913) av den odlade arealen och som med
en genomsnittlig årsproduktion av 7—8 mill. t
(under goda skördeår t.o.m. över 9 mill. t; 1946
endast 6,e mill. t) nätt och jämnt täcker det
inhemska behovet. De förnämsta vetedistrikten (mer
än 15% av totala åkerarealen) äro Flandern, Pi-
— 345 —
— 34Ö —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
