Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Ekonomisk geografi - Kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE
Alperna. Sodafabrikationen i Nancy grundar sig
på Elsass’ bergsaltfyndigheter. F. importerar vanl.
över 6 mill. t råpetroleum årl., varför de
viktigaste oljeraffinaderierna äro belägna vid havet el.
de segelbara floderna: vid nedre Seine (47% av
samtliga) mellan Rouen och Le Havre, vidare vid
nedre Loire, Gironde, vid medelhavskusten (24 %)
och i n. F. bl.a. vid Dunkerque.
Textilindustrien är en av F:s äldsta industrier. Främst
bland textilcentra stå franska Flandern och
angränsande områden, Lille, Cambrai, S:t Quentin
och Rouen. Här ha spinning och vävning
hemortsrätt sedan medeltiden, till en början baserade
på flandrisk ull och lin, nu på kol som drivkraft
och ull, lin och bomull, som importeras. F. intar
4:e platsen bland världens bomullsindustriländer.
1938 ägde F. 9,8 mill. st el. 6,e °/o av världens
bomullsspindlar. Elsass-Lothringens väverier äro
i första hand lokaliserade till Épinal och Mulhouse.
Ylleindustrien är till stor del förlagd till n. F.
(Roubais, Tourcoing, Picardie) men även till
Elsass (Colmar), Normandie (Elbeuf, Louviers),
Champagne (Reims), Orleans, Chåteauroux, Castres,
S:t Gaudens och Mazamet. 1946 producerades 14,328
t bomullsgarn och 8,442 t bomullsvävnader, 7,719
t yllegarn och 4,210 t yllevävnader, 5,837 t
jutegarn och 3,422 t jutevävnader, 1,402 t lingarn,
1,402 t lingarn, 2,521 t garn av lin och hampa
och 712 t garn av hampa. Lyons gamla
sidenindustri byggde urspr. på silkesmaskodling i
Rhöne-dalen men har sedan länge måst importera
råmaterial från Italien, Främre Asien och Fjärran
östern. Natursilket ersättes nu i växande skala
av konstsilke. F:s konstsilkeproduktion uppgick
1937 till över 30,000 t el. c:a 6% av
världspro-duktionen. Paris’ och Lyons konfektions- och
lyxindustri är världsberömd. Världsbekanta äro
också handsktillverkningen (Grenoble, Millau, Niort,
S:t Junien, Chaumont, Paris), porslinsindustrien
(Limoges, Tarbes) och glastillverkningen
(Bacca-rat, Nancy, Paris).
Utrikeshandeln har under efterkrigsåren
haft stora svårigheter att kämpa med. 1945
visade den en omsättning av 66,2 milliarder frcs,
varav 54,8 milliarder frcs kommo på importen
och endast 11,4 milliarder frcs på exporten. F:s
betalningsbalans för 1946 fick ett underskott på
900 mill. $. Till täckning härav utverkades 1947
ett lån på 250 mill. $ i den internationella
åter-uppbyggnadsbanken. För F:s återuppbyggnad
utarbetades 1947 en fyraårsplan, vars mål är en
produktions- och exportökning på 25 °/o i förh.
till 1939. Importen består i allm. av råvaror och
halvfabrikat för den inhemska industrien, ss.
stenkol och koks, brännoljor, textilier (bomull,
ull, råsilke, lin, hampa, jute), metaller och
mineral (koppar, bly, tenn, zink, mangan, fosfat,
svavel), gummi, vegetabiliskt fett, trävaror och
pappersmassa, livsmedel (spannmål, mjöl, viner,
kaffe), hudar m.m. Exporten utgöres av hel- och
halvfabrikat (yllevaror, bomulls- och sidentyger,
kläder, hattar, handskar, mode- och lyxvaror,
bilar och motorer), råvaror (järn, bauxit, kali) och
livsmedel (viner av finare märken, frukter,
grönsaker, smör, ost m.m.). I utrikeshandelns
fördelning på olika länder har försiggått en märkbar
förändring. Huvudparten av importen kom
tidi
gare (1938) från franska kolonierna (27 °/o,
därav Algeriet 10,5%), USA (11,4%), Storbritannien
(7%), Belgien (6,9%) och Tyskland (6,9%). Av
1946 års import kom däremot 27,9% från USA,
22,1 °/o från franska unionsländerna och 5,1 °/o
från Storbritannien. Exporten gick 1938 främst
till kolonierna (27%, därav till Algeriet 12,4%),
Belgien (13,7%), Storbritannien (n,6°/o), Schweiz
(6,3 °/o) och Tyskland (6%). Av 1946 års export
gick till franska unionsländerna 33 °/o, till Belgien
och Luxemburg 20,3 °/o, till Schweiz 9,5 °/o och till
USA 6,3 °/o. Vid en jämförelse mellan siffrorna
från åren närmast före i:a och åren efter 2:a
världskriget framgår, att F :s handelsutbyte med
kolonierna i fråga om importen stigit från att
omfatta V13 till över V4 och i fråga om exporten
från Vs till o. V3 av F:s hela utrikeshandel.
Franska Nordafrika spelar därvid den viktigaste
rollen. Edg.K.
Kommunikationer. Järnvägsnätet är väl
utbyggt, och järnvägar av allmän betydelse ha en
längd av 40,600 km, vilket ger en täthet av 7,37
km pr 100 km2 yta (Sverige 3,so). Järnvägsnätet
var tidigare uppdelat på fem stora enskilda bolag
och två statliga företag men överfördes 1937 till
ett enda storföretag, Société nationale des chemins
de fer franqais (SNCF), i vilket staten äger 51 °/o
av aktierna. Järnvägsnätet har en radieil
utformning med Paris som centrum. Spårvidden är
normal el. 1,435 m. Av banlängden äro 3,500 km
elektrifierade. SNCF äger 17,000 lok och
motorvagnar, 20,000 personvagnar och 340,000
godsvagnar. Antalet anställda är 488,000. Utöver dessa
järnvägar av allmän betydelse finnas ett stort
antal banor av lokal karaktär, i många fall
närmast att betrakta som spårvägar el. industrispår.
Längden av dessa uppgår till c:a 10,000 km,
huvudparten med en spårvidd av endast 1,0 m. —
Landsvägsnätet har en längd av över
630,000 km. De viktigaste huvudvägarna (routes
nationales) omfatta c:a 80,000 km, äro väl byggda
med breda körbanor och administreras av statliga
organ, övriga huvudvägar ha en längd av 170,000
km och allmänna vägar i övrigt 380,000 km.
Viktigare vägar äro ytbehandlade, oftast med
beläggning av asfalt el. tjärmakadam. — F. har många
betydelsefulla kanaler, och därtill äro floderna
i stor utsträckning segelbara. Längden av dessa
inre vattenvägar utgör närmare 9,000 km, därav
5,300 km kanaler. De starkast trafikerade
vattenvägarna förbinda Paris med de n. och n.ö.
landsdelarna samt med Belgien och Rhen. De
viktigaste transporterade varuslagen äro stenkol, koks,
byggnadsmaterial och jordbruksprodukter.
Flodhamnarna inom Paris och i dess närhet ha
sammanlagt en trafikomsättning av c:a 10 mill. t årl.
Floden Seine är segelbar 560 km från mynningen;
bland övriga segelbara floder märkas Rhöne med
480 km, Saöne med 370 km, Loire med 200 km
och Marne med 180 km. Av kanalerna kunna
nämnas Marseille—Rhönekanalen, Canal du Midi
mellan Garonne, Medelhavet och Rhöne,
Seine—Loire-kanalen, Canal du Centre mellan Loire och
Saöne, Canal de Bourgogne mellan Saöne och
Yonne, Canal de 1’Est mellan Mosel och Saöne,
Marne—Rhenkanalen och Oise—Scheldekanalen. —
Handelsflottan uppgick 1939 till 2,9 mill.
SU 10. –- qe? –––
12 — Red. avsl. «/u 48.
— 354 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
