Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE
tydande rörelsefrihet, även om den principiella
motsättningen till staten kvarstod. 1923
återupprättades de 1904 brutna diplomatiska förbindelserna
mellan F. och Vatikanen i syfte att få de kyrkliga
förhållandena i Elsass-Lothringen reglerade, där
man alltjämt efterlevde konkordatet. Den katolska
kyrkan upprättade då i försonlig anda i F.
diecesan-föreningar, och 1929 gav parlamentet vissa
mis-sionskongregationer rätt att ha
utbildningsan-stalter i F.
Den religiösa katolska kretsenheten är
församlingen (paroisse), ledd av en kyrkoherde (curé), som
även kan ha en präst (vicaire) till hjälp.
Curé-doyen (prost) kallas kyrkoherden i kantonens (som
består av 10—12 församlingar) förnämsta ort.
Stiftet (diocèse) ledes av en biskop,
ärkebiskops-dömet av en ärkebiskop. Det finns i F. 17
ärkebiskopar och 68 biskopar utom biskoparna av Metz
och Strasbourg, vilka lyda direkt under påvestolen.
Prästutbildningen sker dels i privata
prästseminarier, dels vid de av katolikerna underhållna
undervisningsanstalterna (univ.) i Paris, Lille, Ångers,
Toulouse och Lyon samt fakulteten för katolsk
teologi vid det statliga univ. i Strasbourg, där dock
icke av staten godkända examina kunna avläggas.
Under 1700-talet återupprättades den gamla
hu-genottkyrkan, men alla dess
utvecklingsmöjligheter hämmades under revolutionen och Napoleon.
Genom de s.k. organiska artiklarna 1802 blevo
dock de evangeliska kyrkorna i F.
territoriella och av staten understödda men även
strängt kontrollerade kyrkor. Efter skilsmässan
med staten 1905 delades den förra reformerta
statskyrkan i två: den ortodoxa Union nationale des
églises réformées évangéliques och den liberala
Union des églises réformées (konstituerad 1907). De
lutherska församlingarna ha bildat bl.a.
sammanslutningen Église évangélique luthérienne de France.
Den redan 1849 med independentisk författning
bildade Union des églises évangéliques libres har
numera ringa omfattning. Fédération protestante
de France (grundad 1905) omsluter också till en
viss enhetlighet alla protestantiska konfessioner
i F., häri inbegripna även lutheraner,
metodister och baptister samt de protestantiska
kyrkorna i Elsass-Lothringen. Dessa kyrkosamfund
ledas av pastorer (pasteurs) och kyrkoråd (conseils
presbytéraux), vilka välja synoderna (les synodes
régionaux et nationaux). Prästutbildningen sker vid
de teol. fakulteterna i Montpellier (kalvinsk), i
Paris och Strasbourg (kalvinsk-lutherska). — Till
antalet utgöra protestanterna c:a 1 mill. De
reformerta kyrkorna räkna o. 645 församlingar, de
lutherska o. 260. [P.TJK.Gw.
Undervisningsväsen. Skolundervisningen är i
princip statlig, men enskilda skolor äro tillåtna och
finnas på alla stadier. Den statliga undervisningen
är konfessionslös, den enskilda åter är ofta knuten
till visst religiöst trossamfund och meddelas då av
prästerliga lärare. Man skiljer mellan den
primära (folkskol-) undervisningen, den
sekundära (läroverks-) undervisningen och den
högre el. universitet s-undervisningen.
Skolväsendet är liksom övrig fransk
administration starkt centraliserat, och hela
undervisningssystemet utgör en enhet. Som högsta instans
fungerar undervisningsministeriet (Ministère de
1’instruction publique et des beaux-arts). F. är
indelat i 16 undervisningsdistrikt el. académies,
styrda av en rektor (recteur) som högste chef och med
universitetet som naturligt centrum. Landets univ.
(i Paris, Aix, Besanqon, Bordeaux, Caen,
Clermont-Ferrand, Dijon, Grenoble, Lille, Lyon, Montpellier,
Nancy, Poitiers, Rennes, Strasbourg, Toulouse)
äro alltså genom denna organisation inordnade i
det allmänna undervisningsväsendet, och
akademiernas rektorer ha överinseende icke blott över
univ. utan också över de till akademien hörande
sekundära och primära skolorna. En särskild
akademi med fullständigt univ. finns också i Alger.
Rektorerna representeras inom varje departement
av en inspecieur d’académie, som under sig har
flera inspecteurs primaires (folkskolinspektörer). —
Det franska läsåret är indelat i tre terminer
(tri-mestres): 1 okt.—jul, nyår—påsk, påsk—14 juli.
Folkskolundervisningen är
obligatorisk (från 6:e till I3:e året) och kostnadsfri.
Genomgången folkskola berättigar till erhållande av
certificat d’études primaires, en utbildning, som
kan kompletteras med aftonkurser för vuxna, om
vilka särskilda intyg (brevets’) utfärdas.
Folkskolans lärare (instituteurs) utbildas i departementens
seminarier (écoles normales primaires"*) el. i högre
seminarier (écoles normales supérieures
d’enseigne-ment primaire).
Läroverksundervisningen bedrives ant.
vid lycées (som äro statliga) el. vid colleges
(kommunala). Intagningen i dessa sker vid 11 år.
Studentexamen (le baccalauréat) avlägges i två avd.,
den första efter 6:e och den andra efter 7:e
läsåret. Läroverkseleverna kunna välja mellan 3
linjer, vilka sista året löpa samman i 2 klasser,
phi-losophie och mathématiques. Efter godkänt
avgångs-prov är eleven bachelier (ès-lettres el. ès-sciences,
alltefter den linje han valt) och kan vinna inträde
vid univ. Lärarna vid lärov. (professeurs) ha
univ.-utbildning, i vilken ingår en kort provårsutbildning
(stage)-, jfr nedan. Rektorn för ett collège kallas
principal, för ett lyceum proviseur.
Universitetsundervisningen. Varje
undervisningsområde (académie) har alltså sitt univ.,
som vanl. omfattar 4 fakulteter: juridisk,
medicinsk, naturvetenskaplig och humanistisk. Univ.
i Strasbourg har dessutom 2 teologiska
(protestantisk och katolsk) och 1 farmakologisk fakultet.
Vid de medicinska fakulteterna få även tandläkare
och apotekare sin utbildning. Den humanistiska
och den naturvetenskapliga fakulteten sörja främst
för rekryteringen till läroverkslärarbanan och till
univ:s egna lärarposter. Läroverkslärarna ha ant.
en lägre examen, la licence (innehavare kallas
licencié ès-lettres, resp, ès-sciences), så särsk.
lärarna vid de kommunala collèges, el. en högre, den
för F. typiska, speciella läroverkslärarexamen,.
1’agrégation (innehavare kallas agrégé). Denna
senare examen (eg. en concours-, se nedan) bereder
väg till de bästa lärarposterna vid de statliga
lycées, och inom eliten bland agrégés rekryteras
lärarstaben vid de fina Paris-lärov. (Louis le Grand,
Henri IV etc.). Doktorsgraden är betydligt
sällsyntare än i Sverige; den kräves varken för
lärartjänst el. för annat ämbete och erövras vanl. blott
av personer, som ämna göra akademisk karriär.
Se vidare Doktor, sp. 639 f.
— 357 —
- 358 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
