Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike - Tidningar - Rundradio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE
emellertid ej en fristående press, som dock hade
att kämpa med stora ekonomiska svårigheter.
Undantag utgjorde den (från 1920) rent
kommunistiska ”L’Humanité” och den radikala ”L’(Euvre”.
Den rena partipressen — en monarkistisk tidn.
som ”Action franqaise”, en kristligt-social som
”L’Aube”, en radikal som ”Ére nouvelle”, en
socialistisk som ”Le Populaire” under Léon Blums
ledning — utgick i relativt små uppl. Märkligt
nog kunde dyl. oppositionella pressorgan ofta
fortleva trots minimal annonsstock och tidvis lika
minimal försäljning. De togo skadan igen vid
publicering av särsk. uppseendeväckande artiklar,
då den i F. förhärskande lösnummerförsäljningen
plötsligen för en kortare tid kunde stegra en tidn:s
uppl. till hundrafalt det ordinarie. Så var ej minst
under Dreyfusaffären fallet med Clemenceaus
”L’Aurore”, vilket inspirerade denne till det
bekanta uttalandet: ”Med en god penna och en
tidning kan man bli världens herre”.
2:a världskriget med den tyska ockupationen av
F. medförde stora förändringar inom pressen. Det
blev tidigt ont om papper, och tidningarnas
format och omfång minskades. Tyskarnas
makttillträde medförde, att en lång rad tidn., främst alla
radikalt inställda men även en del borgerliga, ant.
flyttades till fria zonen, nedlades, överfördes till
utlandet el. utgåvos hemligt, under det att en del
tyskvänligt inställda blad fingo ökad omfattning
el. nyupprättades. Det uppstod småningom en
omfattande illegal press. Endast ett fåtal av dessa
motståndsrörelsens underjordiska tidn. ha fortlevat
efter befrielsen, ss. den kulturradikala ”Combat”,
grundad av A. Camus, och de numera
kommunistiska ”Franc-tireur” och ”Libération”. Det
uppstod också nya politiska och litterära veckotidn.
under ockupationen, ss. ”Les Lettres franqaises”,
”La Marseillaise”, ”Temps-présent” och de
kommunistiska ”La France au combat”, ”Action”, ”France
d’abord” och ”La Vie ouvrière”, väl att skilja från
den syndikalistiska ”Force ouvrière”, organ för
den socialdemokratiska fackföreningsrörelsen. Den
kommunistiska CGT:s officiella organ är den
äteruppståndna ”Le Peuple”. Det uppstod också
en del nya kulturtidskr. under ockupationen:
”L’Arche”, grundad i Alger av A. Gide, ”Fontaine”,
också grundad i Alger, och ”L’Éternelle revue”,
grundad av P. Éluard. En självständig fransk
nyhetsbyrå upprättades också, Agence franqaise
in-dépendante i London.
Befrielsen från Tyskland 1944 medförde nya
förändringar för pressen i F. Före 2:a världskriget
hade Paris närmare ett 50-tal dagliga tidn.; numera
utges icke ens ett 20-tal, och endast hälften av
dessa beräknas nödtorftigt bära sig. Regeringen
utfärdade en allmän föreskrift, att ingen tidn., som
utgivits med de tyska myndigheternas tillstånd
under ockupationen, fick komma ut i det befriade F.
Tillåtna blevo tidn., som indragits av vichyregimen
el. tyskarna, som självmant upphört att utkomma
under ockupationen, f.d. illegala tidn. och alldeles
nya tidn. Härigenom försvunno en rad gamla
dags-och veckotidn., ss. ”Le Temps”, ”Le Matin”, ”Le
Journal”, ”Le Petit parisien”, ”Le Petit journal”,
”Le Jour”, ”L’CEuvre”, under ockupationen organ
för M. Déat, ”Paris-midi”, ”Paris-soir”,
”LTnfor-mation”, ”La Liberté”, ”Action franqaise”, ”L’Ére
nouvelle”, ”Journal des débats”, ”LTllustration”,
”Candide”, ”Gringoire”, ”Je suis partout”,
”Marianne”, ”Vu” och ”Comædia”. De nya tidn. fingo
installera sig i deras beslagtagna officiner. Vidare
upphörde de under ockupationen upprättade, helt
tyskdirigerade ”Les Temps nouveaux”, grundad av
Jean Luchaire, ”Aujourd’hui”, redigerad av G.
Suarez, ”Le Cri du peuple”, organ för J. Doriot,
och ”La Gerbe”, språkrör för A. de Chäteaubriant.
Av förkrigstidens dagstidn. utges åter i Paris
efter befrielsen bl.a. ”Le Figaro” (nedlagd 1942
efter tyskarnas intåg i Lyon, dit den flyttats),
numera den största morgontidn. med hög kulturell
standard, ”L’Aube”, ”La Croix”, rent katolsk, ”Le
Populaire” och ”L’Humanité”, vilka båda utkommo
illegalt under ockupationen, samt ”Ce soir”,
kommunistisk kvällstidn. ”Le Temps” har ersatts av
”Le Monde” med delvis samma medarbetarstab,
”Paris-soir” av ”France-soir” och ”Paris-presse”,
utg. av Ph. Barrès. Med de sistn. har
samman-slagits ”LTntransigeant”. Småfolkets behov av
politiskt neutrala nyhets- och förströelseorgan fylles
av de stora morgontidn. ”Le Parisien libéré” och
”Le Matin”, i vilken de tidigare motståndsbladen
”Résistance” och ”Le Pays” uppgått. Den radikala
”L’Aurore”, som närmast ersätter ”L’G£uvre”, har
uppslukat den gaullistiska ”France libre”.
Gaullis-mens huvudorgan är eljest den äteruppståndna
”L’Époque”. Den nya veckopressen är synnerligen
rik; nämnas må ”Carrefour”, ”La Bataille”,
”Gav-roche”, ”Tribune des nations”, ”La Vie franqaise”,
”Opéra”, ”Samedi-soir” och ”France-dimanche”. I
landsorten ha en rad nya tidn. uppstått fr.o.m.
1944. Nya illustrerade tidskr. äro ”Le Monde
illustré”, ”France-Illustration”, som ersätter
”LTllustration”, ”Noir et blanc” och ”Point de vue”.
Av nya kulturtidskr. kunna nämnas ”La Revue.
Hommes et mondes”, som ersätter den nedlagda
”Revue des deux mondes”, ”La Nef”, redigerad av
J. Maritain (1932), nykatolskt organ, ”Les Temps
mödernes”, organ för J.-P. Sartre, samt ”Europé”,
”La pensée” och ”La revue socialiste”, alla
väns-terorienterade. En ny fransk telegrambyrå har
upprättats 1944, Agence France-Presse, som
ersatt Agence Havas, numera uteslutande
annonsbyrå. [G.Lw.]E.;KjS.
Rundradio. Det statliga företag, som
kontrollerar all rundradio i F., är Radiodiffusion
fran-qaise. Tidigare var F:s rundradio uppdelad på
ett statligt företag, tillhörande post- och
telegrafverket (PTT), och på flera enskilda, bl.a.
Poste parisien. De enskilda företagen
förstatligades 1939 och uppgingo i Radiodiffusion nationale
frangaise. Tyskarna förstörde de flesta
sändar-stationerna vid sitt återtåg på hösten 1944. Efter
en i samband med befrielsen skedd
omorganisation s.å. erhöll det statliga radioföretaget sitt
nuv. namn. — Den franska radion arbetar f.n.
under svåra lokala och ekonomiska förhållanden.
Något särskilt radiohus finns icke, utan såväl
kontors- som studiolokaler ligga spridda på ett
stort antal ställen, vilket försvårar arbetet. —
Flera samtidiga radioprogram sändas och
därjämte (sedan 1937) regelbunden
televisionssänd-ning (från Eiffeltornet). Man sänder två
”riks-program”: över la Chaine nationale och la Chaine
parisienne. En mindre lokalsändare täcker Paris
— 363 —
— 364 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
