Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Frans Josef I (kejsare av Österrike - 3. Frans (ärkehertig av Österrike) - 4. Frans Ferdinand (österrikisk-ungersk furste, ärkehertig av Österrike-Este) - Frans Albrekt - Frans av Assisi - Frans av Lothringen - Frans av Sales - Fransbröd - von Fransecky, Eduard - Fransén, Natan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANSEN
mot varandra. — F:s opportunistiska realpolitik,
som ofta räknade fel och då följdes av svåra
motgångar, fick delvis sin prägel av F:s egen nyktert
torra men pliktmedvetna personlighet. Svåra
personliga motgångar (ett tidigt olyckligt äktenskap,
avbrutet genom mordet på kejsarinnan Elisabet
1898, broderns, kejsar Maximilians av Mexico,
avrättning 1867, den ende sonens, kronprins Rudolfs,
självmord 1889, tronföljarens, Frans Ferdinands,
tragiska död 1914) torde ha bidragit att hos hans
folk giva F. en medlidandets popularitet, som hans
föga fantasieggande personlighet och hans
politiska motgångar icke kunde omintetgöra. Till sist
framstod han som riksenhetens sista symbol; den
habsburgska monarkien skulle också endast ett par
år överleva F. Revolutionen 1918 gjorde ett brått
slut på kungadömet, och freden efter det i:a
världskriget fullbordade den upplösningsprocess, som
länge varit märkbar inom det gamla habsburgska
väldet. — Litt.: A. v. Margutti, ”Kaiser F. J.” (2
Aufl. 1924); O. Ernst, ”F. J. in seinen Briefen”
(s.å.); J. Redlich, ”Kaiser F. J. von Österreich”
(1928); K. Tschuppik, ”F. J. I. Der Untergang
eines Reiches” (s.å.); ”Briefe Kaiser F. J:s I, an
seine Mutter, 1838—72” (1930); C. W. Clark, ”F.
J. and Bismarck” (1934); E. Heller, ”Kaiser F. J. I.”
(s.å.); B. Skottsberg, ”Der österreichische
Parla-mentarimus” (1940). GgA.
3) Frans, ärkehertig (1779—1846), se ovan
Modena 1).
4) Frans Ferdinand, österrikisk-ungersk
furste, ärkehertig av Österrike-Este (1863—1914),
son till kejsar Frans Josefs yngre broder
ärkehertig Karl Ludvig, blev genom kronprins Rudolfs
död (1889) och sin faders frånfälle (1896)
österrikisk tronföljare. På gr. av sitt morganatiska
äktenskap med
hertiginnan Sophie Hohenberg
(f. grevinna v. Chotek)
måste han emellertid
avstå från arvsrätt för
sina efterkommande i
detta gifte. Trots visst
motstånd från kejsar
Frans Josef fick han
ett ständigt ökat
inflytande, framför allt i
militära frågor men
även i allmänt
politiska. 1898 blev han
kejsarens ställföreträdare
i högsta kommandot,
1913 generalinspektör för armén. Som närmaste
förtrogne i militära frågor hade han general
Conrad v. Hötzendorf, som han 1906 lyckades få
utnämnd till generalstabschef. I Österrike-Ungerns
inre frågor förfäktade han ett federalistiskt
program, med en omfattande självstyrelse för väldets
olika delar, som dock i vissa väsentliga frågor
skulle sammanhållas av en stark monarki. Den
magyariska aristokratiens övermakt ville han bryta
genom rösträttens demokratisering i Ungern och
genom tillmötesgående mot landets nationella
minoriteter. F. hade även stora kulturella intressen.
Han utgav 1895—96 sin dagbok från en resa jorden
runt företagen 1892—93. Genom den
serbisk-bos-niske studeranden Princips mord på F. och dennes
gemål i Sarajevo 28/« 1914 belastades det ömtåliga
internationella läget med nya konfliktämnen, som
till sist utlöste världskriget. — Litt.: O. Czernin,
”Im Weltkriege” (1919); T. v. Sosnosky,
”Erzher-zog F. F.” (1929); L. v. Chlumecky, ”Erzherzog
F. F:s Wirken und Wollen” (s.å.); V.
Eisenmeng-er, ”Erzherzog F. F.” (s.å.). GgA.
Frans Albrekt, hertig, se Frans,
Sachsen-Lauen-burg 1).
Frans av Assisi. 1) Helgon, se Franciscus. —
2) Konung, se Frans, Spanien.
Frans av Lothringen. 1) Hertigar av Lothringen, se
Frans, Lothringen. — 2) Hertig av Guise (se d.o. 2).
Frans av Sales (fra. Frangois de Sales, ital.
Fran-cesco de Sales), katolsk teolog och mystiker (1567—
1622), född i Savojen,
efter studier i Paris
och Padova domprost i
sin födelseort Annecy
1593, verkade med iver
och framgång för
kalvinisternas omvändelse till katolska kyrkan.
1602 blev F. biskop i
Genève och verkade
som sådan för det
kyrkliga livets
reformering i
Tridentkonsi-liets anda. Sitt största
inflytande torde dock
F. ha haft som
själa
sörjare och genom sina berömda skrifter
”Intro-duction å la vie dévote” (1609, sv, övers. ”Filotea”,
1888) och ”Traité de 1’amour de Dieu” (1616). F.
vill förena kultur och religion, humanism och
kristendom, hans skrifter ha en kvietistisk tendens,
det gäller att vid meditationen särsk. utveckla
känslan. Tillsammans med sitt biktbarn
Jeanne-Franqoise de Chantal grundade han en förening
av kvinnor för fattig- och sjukvård, av Paul V 1618
stadfäst som orden efter augustinregeln (O’rdo de
visitatio’ne Bea’tae Mari’ae Vir’ginis, visitantinnor,
salesiarinnor, numera mest verksamma för
undervisning). F. blev 1665 kanoniserad, 1877 upphöjd
till kyrkolärare (doctor eccle’siae) och 1922 i den
s.k. Salesiusencyklikan förklarad för den katolska
litteraturens skyddshelgon. Festdag 29/i. Flera
kvinnliga och manliga kongregationer bära hans
namn (salesianer, salesiarinnor). Åtskilliga uppl.
av F:s ”CEuvres complètes” finnas (bl.a. utg. fr.
klostret Annecy i 22 bd 1892—1925 samt i ”Les
textes franqais. Collection des universités de
France” 1930 ff.). — Litt.: Biogr. av F. Vincent
(1923), E. K. Sanders (1928), J. Leclercq (s.å.)
och K. Sparre (1941). [B.D.A.]S.N.
Fransbröd, se Franskt bröd.
von Fransecky [fra’nski], E d u a r d Friedrich,
tysk militär (1807—90), officer vid inf. 1825,
generallöjtnant 1865 och general av inf. 1870. F. deltog
som fördelningschef i 1866 års krig och som chef
för 2:a armékåren i fransk-tyska kriget, varunder
han särsk. utmärkte sig vid Gravelotte 18/s 1870.
F. var 1879—82 guvernör i Berlin. — Litt.: W. v.
Bremen, ”Denkwürdigkeiten des preussischen
Generals der Inf. v. F.” (2 Aufl., 2 bd, 1913).
Fransen, Oskar Natanael (Natan), urkunds-
— 421 —
— 422 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
