Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransk-tyska kriget 1870—71 - Fransk violinklav - Fransk vädur - Franslevermossa - Franson, Fredrik - Fransos - Franssköldpaddor - Frans Stefan - Fransysk - Fransäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANSÄS
lar av landet sammandragna stridskrafter. En
Loirearmé under Chanzy och Bourbaki
(tillsammans o. 250,000 man) koncentrerades till
Or-léans, där fransmännen 8/n undanträngde ett dit
framsänt tyskt detachement; andra grupper
uppsattes vid Arras-Lille (Faidherbe, 50,000 man) och
vid Rouen (Briand, 40,000 man).
I Metz inledde den där inneslutna arméns chef
Bazaine vissa förhandlingar med Bismarck i hopp
att kunna återställa kejsardömet, men dessa
drogos skickligt ut på tiden, och slutl. måste Bazaine
27/io kapitulera. Nu kunde Moltke förfoga över
därvarande krafter för operationer i fria fältet. 2:a
armén dirigerades mot Orléans, undanträngde
efter flera strider, bl.a. vid Beaune-la-Rolande*,
Chanzys och Bourbakis stridskrafter samt
besegrade ytterligare Chanzy vid Le Mans 12/i
1871. i:a armén under Manteuffel opererade mot
de i n.v. Frankrike samlade stridskrafterna, intog
Amiens 28/n och Rouen V12 samt omintetgjorde tre
undsättningsförsök, som av Faidherbe gjordes mot
Paris (slagen vid Hallue 23/i2, Bapaume 2/i—
s/i, S:t Quentin 19/i). — I s.ö. Frankrike anföll
15/i armén Bourbaki utan framgång den vid
Bel-fort* sammandragna gruppen Werder (60,000 man).
Sedan Moltke ansatt i:a armén över Chatillon mot
Bourbakis flank och rygg, måste den senare efter
slaget vid Lisaine 15/i—17/i söka sin räddning över
schweiziska gränsen.
Dessa motgångar, misslyckandet av Thiers’
försök att vid en diplomatisk rundresa förmå de
neutrala europeiska stormakterna till en
medlingsak-tion — däremot begagnade Ryssland tillfället att
uppsäga Parisfredens Svarta havsservitut och
Italien att ockupera staden Rom — samt den stigande
hungersnöden i det inneslutna Paris ledde 28/i till
ingående av vapenstillestånd på tre veckor: Paris
skulle kapitulera och under stilleståndstiden en
nationalförsamling väljas, som hade att besluta om
krig och fred. Sedan denna samlats, inleddes
fredsförhandlingar mellan Bismarck och Frankrikes
nyvalde statschef Thiers. De ledde 26/2 till
preliminärfreden i Versailles, bekräftad av
nationalförsamlingen Vs samt freden i Frankfurt a.M. 10/s.
Frankrike avträdde till det nybildade Tyska riket
Elsass-Lothringen med Strasbourg och Metz men utan
Belfort — meningsskiljaktigheterna hade särsk.
gällt de tyska anspråken på både Metz och Belfort
— samt betalade en krigskostnadsersättning av 5
milliarder frcs. — Litt.: Tyska
generalstabsver-ket ”Der deutsch-französische Krieg 1870—71”
(1872—81); franska generalstabsverket ”La
guer-re de 1870—71” (1901—13); H. v. Moltke,
”Ge-schichte des deutsch-französischen Krieges von
1870—71” (i ”Gesammelte Schriften”, 3, 1891, sv.
övers. 1892); H. Jungstedt, ”Kriget mellan
Frankrike och Tyskland 1870—71” (1898—
1900).
Fransk violinklav, mus., namn för G-klav*,
an-bragt på första linjen, nedifrån räknat.
Fransk vädur, kaninras, se Kaniner.
Franslevermossa, art av fam. Ptilidia ceae*.
Franson, Fredrik, svensk-amerikansk
väckelsepredikant (1852—1908). Född i Nora och
påverkad av religiösa väckelser i hemtrakten,
utvandrade F. 1869 till Nebraska (USA), där han anslöt
sig till ett baptistsamfund. 1875 kom han under
påverkan av D. L.
Moody, ingick i
dennes församling i
Chicago och började i
sin predikoverksamhet
tillämpa
väckelsemetoder. Sedan F. en tid
verkat bland
mormonerna i Utah och i
skilda delar av USA
grundat s.k. fria
församlingar, vilkas enda
samfundsordning
skulle utgöras av NT,
återvände han till Sve-
rige 1881. Här samlade han stora skaror till sina
väckelsemöten, ofta under stort motstånd såväl
från statskyrkan som från de frikyrkliga. Särsk.
efter ett misslyckat utsändande av svenska
missionärer till Kina på 1890-talet fick han röna stor
ovilja i hemlandet. Sin predikoverksamhet
utsträckte han efter hand under ständiga resor till hela
världen. (”Reseskildringar öfver. . . resa
genom Italien, Egypten, Palestina, Syrien, Mindre
Asien, europeiska Turkiet och Ryssland”, 1889).
Han dog i USA. — Det utmärkande för F:s
förkunnelse var den apokalyptiska inställningen i
väntan på Jesu snara återkomst (i ”Himlauret”,
1897, sökte han bestämma tiden för densamma).
Vid av F. anordnade bibelkurser utbildades
väckelsepredikanter, och även kvinnor fingo verka som
sådana (ang. kvinnopredikans tillåtlighet utgav
F. ”Profeterande döttrar”, 1897). I samband med
F:s verksamhet på hednamissionen togos
initiativen till Skandinaviska alliansmissionen och nuv.
Svenska alliansmissionen*. F. har även haft
inflytande på det s.k. Helgelseförbundet i Sverige.
Han har på gr. av sin omedelbara, av läro- och
samfundsskiljaktigheter oberörda fromhet och
asketiska oegennytta blivit kallad ”en svensk
Fran-ciscus-typ”. — Litt.: A. Thomander, ”F. F.”
(1924); E. Linderholm, ”Pingströrelsen i Sverige”
(1925); E. Palmqvist, ”1 människosonens tecken”
(1947)- S-N-
Franso’s (ty. Franzose), äldre beteckning för
fransman, något nedsättande. — Frans
o-s e r, förr och i dial.: syfilis, eg. den franska
sjukan.
Franssköldpaddor, se Ormsköldpaddor.
Frans Stefan, hertig av Lothringen, ärkehertig av
Toscana, se Frans, Tyska riket 1).
Fransysk’, fransk; nu vanl. blott i subst.
fransyska, fransk kvinna; ryggsteken på bakre
länddelen av ett slaktat nötkreatur; och i
uttrycket fransysk visit, kort besök.
Fransä’s [fraq-], eg. contredanse frangaise el.
quadrille frangaise, figurdans av mycket sällskaplig
och underhållande karaktär och ganska invecklad
figuration. F. dansades av 4 par (quadrille) el.
multiplar därav, uppställda i fyrkant (carrée) el. i
2 led, vända mot varandra (colonne). Den torde ha
uppkommit o. 1745 ur en balett av Rameau,
undergick ständiga förändringar och fick slutgiltig form
först i början av 1800-talet. Som sådan består den
vanl. av följ. 6 avd. el. figurer (oegentligt kallade
”turer”): pantalon, été, poule, trenis, pastourelle och
— 445 —
— 446 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
