Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredin, August - Fredin, Edvard - Fredkulla - Fredköp - Fredlös - Fredman, Johan - Fredmundbergsfältet - Fred och frihet - Fredrek på Rannsätt - Fredrici, Gustaf - Fredricson, Nils - Fredrik (namn) - 1. Fredrik I (konung av Sverige)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRIK
m.m. F. har även upptecknat folkmusik från
Småland och Östergötland, o. 300 nr, vilka ingå i
Nils Anderssons samlingar. Genom föreläsningar
över hela landet bidrog han verksamt att höja
intresset för svensk folkmusik. F. har även satt
musik till sånger, ss. B. E. Malmströms
”Gotland”, Oscar Fredriks ”Östersjön” och H.
Jacobssons ”Sverige är mitt allt på jorden”; dessa
ingå i den 1901 av F. utg. ”11 kvartetter för
mansröster”. H.Gsn.
Fredi’n, Nils Edvard, författare och
journalist (1857—89), framträdde först som uppskattad
översättare (”Skilda stämmor”, 1884), verkade en
tid som föreläsare vid Stockholms arbetarinst.,
översatte Ingersolls ”Fria tankar” (2 bd, 1884—85),
var redaktionssekr. i ”Bohuslänningen” (1886),
vann 1888 Svenska akad:s stora pris för
rimkrönikan ”Vår Daniel”, som skildrar Daniel
Bus-covius’ tåg till Särna 1644. Skrifter: ”Vår Daniel
o.a. dikter” (1889, med levnadsteckning av J. A.
Runström), ”Efterlemnade dikter” (1890) och
”Biltog” (s.å.). E.
Fredkulla, drottning, se Margareta, Danmark 1).
Fredköp, rättshist., se Mansbot.
Fredlös kallades hos de forngermanska folken
den, som på gr. av eget grovt fridsbrott el.,
senare, rättsvägran ställts utom samhällets skydd,
dess frid. I äldsta tid fällde egna gärningen den
fredlöse, senare kräves samhällets dom därå.
Genom ett formligt ”utsvärjande” lades han av tinget
fredlös inom tingets domskrets (härad, landskap,
land). Den fredlöse stod utom lagen, jagades som
”varg i veum”, envar fick saklöst döda honom,
hans gods ”skövlas”, delas mellan målsägaren och
samhälle, han själv drager som skogsgångare i
obygden, hustrun blir änka, barnen faderlösa. Med
tiden försvagades verkan av fredlösheten, och flera
avarter framväxte. Snart kunde den fredlöse köpa
sin frid åter i form av böter. Vid mildare fall
miste han endast sin lösa förmögenhet. Den
gamla rätten att på bar gärning döda el. binda
freds-brytare krympte i senmedeltiden samman till en
medgiven nödvärnsrätt. Fredlöshetsstraffet är känt
från hela den germanska världen; det övergick
under medeltiden i Tyskland till akt*, i Sverige
till biltoghet, senare i landsflykt. Vissa rester
finnas ännu i 1734 års lag, försvunna 1864. — Ang.
den kyrkliga motsvarigheten se Bann. — Litt.:
C. J. Schlyter, ”Juridiska afhandlingar”, 1 (1836);
A. O. Winroth, ”Anteckningar efter.. .
rätts-historiska föreläsningar i straffrätt” (1889); K.
v. Amira, ”Grundriss des germanischen Rechts”
(3 Aufl. 1913), ”Die germanischen Todesstrafen”
(1922). K.
Fredman, Johan, hovurmakare (d. 1767),
ålderman i urmakarämbetet i Stockholm och
skicklig hantverkare, slutl. genom fylleri alldeles
förfallen, dog i misär, huvudpersonen i ”F:s epistlar”
av Bellman. F.-gestalten är helt och hållet en
fantasiskapelse och ett uttryck för vissa sidor i
Bellmans egen personlighet.
Fredmundbergsfältet, järnmalmsfält i Ludvika
sn, Kopparbergs län, tillhör den zon med
fosforrika järnmalmer (apatitjärnmalmer), som från
Grängesberg kan följas i nordöstlig riktning över
Blötberget till Lekomberg n. om Väsman.
Malmen utgöres av såväl svartmalm som blodsten.
Förutom magnetit och hematit jämte apatit
innehåller den biotit, hornblände, kvarts och fältspat.
Järnhalten är 55—62 °/o, fosforhalten 0,1—0,9 °/o och
svavelhalten 0.01 °/o. Under perioden 1935—39 har
malmproduktionen i genomsnitt utgjort 40,000 ton
per år. De större utmålen ägas av Bergverks-ab.
Vulcanus. S.Hj.
Fred och frihet, se Internationella
kvinnoförbundet för fred och frihet.
Fredrek på Rannsätt, pseud. för förf. Fredrik A.
Dahlgren.
Fredrfci, Gustaf, tonsättare (1770—1801).
Efter studier hos Kraus och Vogler i Stockholm
kom F. till Wien, där han fortsatte sin
utbildning hos Mozart till dennes död och därefter hos
Haydn. Tidigt började emellertid en förhärjande
sinnessjukdom göra sig gällande, som vid 31 års ålder
drev honom till självmord. Formellt står han
under Mozarts inflytande, men innehållet förebådar
den kommande romantiken. Bland hans verk
märkas symfonier, kammarmusik och ett rekviem. —
Litt.: S. E. Svensson, ”G. F., en svensk
wien-klassiker” (i ”Sv. tidskr. för musikforskning”,
1938). S.E.S.
Fredricson, Nils, författare (f. 23/s 1909). F.,
som varit sjöman, debuterade 1940 med ”Resa
utan slut”, där man får följa en ynglings
utveckling till en desillusionerad man, för vilken
sjö-mansromantiken blev en chimär. Boken utkom
först på engelska men har sedan översatts till ett
flertal språk. 1946 följde ”Farväl, du hav”, även
den en uppgörelse med den traditionella
uppfattningen av sjömanslivet, till innehåll och stil
kännetecknad av samma realistiska skärpa som
debutboken. L.E.H.
Fredrik (ty. Friedrich), urspr. tyskt mansnamn,
motsv. got. Fripareiks, till fred och rik. Jfr Fred.
Fredrik, furstar.
Sverige. 1) Fredrik I, konung, lantgreve av
Hessen-Kassel (17/4 1676—25/s 1751). Son till
lantgreve Karl av Hessen-Kassel och Maria Amalia
av Kurland deltog F. under prins Eugen på
koalitionens sida i spanska tronföljdskriget 1701—03
och utmärkte sig för personlig tapperhet. Änkling
1705 efter ett barnlöst äktenskap med Lovisa
Dorotea av Preussen inledde han 1710, lockad av
utsikterna till tronföljden i Sverige,
giftermålsun-derhandlingar med prinsessan Ulrika Eleonora,
Karl XII:s syster, vilket 1715 förde till giftermål.
F. deltog i Karl XII:s norska fälttåg 1716, blev
allvarligt sårad vid Höland och erhöll s.å. titel av
generalissimus över svenska krigsmakten. F:s
förhållande till Karl XII utvecklade sig utåt sett
någorlunda gott, men i själva verket utspelades en
bitter kamp om makten mellan å ena sidan F. och
hans hessiska rådgivare, å den andra Görtz och
dem som arbetade för att göra Karl XII:s
systerson, Karl Fredrik av Holstein-Gottorp, till
tronföljare. Görtz syntes i själva verket få övertaget
1718. Då föll 30/ii vid Fredriksten Karl XII för
en dödande kula. F. handlade omedelbart: Görtz
arresterades, belägringen upphävdes, krigsbefälet
bragtes att samtycka till Ulrika Eleonoras
tronbe-stigning. Genom ständernas val blev hon 1719
regerande drottning, men suveräniteten
avskaffades, och ständerväldets tid började. Drottningen
hade s.å. önskat göra F. till medregent; han hade
— 469 —
— 470 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
