Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Fredrik IV (tysk konung, romersk kejsare) - 5. Fredrik III (tysk kejsare, konung av Preussen) - Fredrik I (konung av Württemberg) - Fredrik (ärkehertig av Österrike) - Fredrika (socken) - Fredrika Dorotea Vilhelmina (svensk drottning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRIKA
—93). F:s ungdom förflöt under inre slitningar
i Österrike. Efter konung Albrekt II:s död 1439
var han habsburgarnas huvudman. 1440 valdes han
till konung och kröntes 1442 i Aachen. F. intog
en vacklande ställning i den pågående påvestriden
men slöt 1447—48 konkordat med Eugenius IV.
F:s inre regering blev fylld av oro. Hans försök
att kuva schweizarna med armagnaktrupper väckte
opposition. Vid hemkomsten från sin
kejsarkrö-ning i Rom 1452 fann han uppror organiserat, som
måste stillas genom eftergifter. F. höll sig utanför
Tysklands inre strider. Flera gånger sökte
tronpretendenter störta honom, men oenighet bland
furstarna räddade hans välde. Kejsarens intressen
förfäktades av kurfursten Albrekt av Brandenburg.
F:s österrikiska fränder samt kung Georg av
Böh-men och framför allt Mattias Corvinus av Ungern
tillfogade honom avbräck och nederlag. Karl den
djärve av Burgund tillskansade sig fördelar på
rikets bekostnad mot att hans arvdotter Maria 1477
förmäldes med F:s son Maximilian. 1485 erövrade
Mattias Corvinus Wien och större delen av
Österrike. Året därpå upphöjdes Maximilian till F:s
medregent och återtog 1490 habsburgarnas
arvländer från ungrarna. 1493 dog F. Han var en stillsam
natur och anses ha varit väl svag för den krävande
kejsarvärdigheten. — Litt.: J. Chmel, ”Geschichte
Kaiser Friedrichs IV.” (2 bd, 1840—43). E.Lö.
5) Fredrik III, tysk kejsare och konung av
Preussen (1831—88), son till kejsar Vilhelm I.
Genom univ.-studier i Bonn (bl.a. för E. M.
Arndt och F. C.
Dahl-mann) och genom
äktenskap 1858 med
den begåvade engelska
prinsessan Viktoria,
dotter till drottning
Viktoria, mottog han
starka liberala
inflytelser och drevs
genom dessa under den
preussiska
författnings-konflikten 1862—66
liksom ofta senare till
opposition mot
Bis-marck. Under kriget
mot Österrike 1866
och under fransk-tyska kriget 1870—71 ledde han
med heder tyska armékårer; de taktiska och
strategiska grundtankarna torde han dock ha
mottagit från sin stabschef Blumenthal. Under
författningsarbetet 1870—71 förfäktade han ett
utpräglat unitariskt och liberalt program. Bismarck
lämnade emellertid kronprins Fredrik
Vilhelm (som han kallades) få tillfällen till
politiskt inflytande, utom då han själv begagnade
kronprinsen för egna el. gemensamma syften.
Under sin långa kronprinstid ägnade sig F. mest
åt främjandet av arkeologi och museiväsen. När
F. i mars 1888 som F. III blev Tyska rikets
kejsare och Preussens konung, var han redan en
dödssjuk man. Han behöll Bismarck som
rikskansler men avlägsnade den reaktionäre
preussiske inrikesministern v. Puttkammer från hans
post. Den halskräfta, varav han led, tog snart
en olycklig vändning. Efter 99 dagars
regeringstid, fyllda av sjukdom och lidanden, avled F. III
15 /e 1888. — F:s ”Briefe, Reden und Erlasse” ha
utgivits av Schuster 1906, och hans ”Tagebücher”
ha till olika delar utgivits av Poschinger 1901,
Meisner 1906 och 1929 samt Engel 1919. — Litt.:
G. Freytag, ”Der Kronprinz und die deutsche
Kaiser-krone” (10 Aufl. 1889); Marg. v. Poschinger, ”Kaiser
F. III” (3 bd, 1899—1900); M. Philippson, ”Das
Le-ben Kaiser F:s III.” (2 Aufl. 1908); F. Ponsonby,
”Letters of the Empress Frederick” (1928). GgA.
Württemberg. Fredrik (ty. Friedrich) I,
konung (1754—1816), generalguvernör i ryska delen
av Finland 1783—87, efterträdde 1797 sin fader
Fredrik Eugen av Württemberg som hertig Fred
rik II. På Napoleons sida mot 3:e koalitionen
erhöll han jämte nya områden konungatiteln genom
freden i Pressburg 1805. Han upphävde
ständer-författningen; de ständiga krigen under hans
des-potiska, men reformvänliga styrelse utarmade
landet. Ehuru nära förbunden med Napoleon, bl.a.
genom giftermål mellan hans dotter Katarina och
Jéröme Bonaparte, lämnade han honom i okt. 1813.
— Litt.: A. Pfister, ”König Friedrich von
Württemberg und seine Zeit” (1888). P.Nm.
Österrike. Fredrik (ty. Friedrich) Maria
Al-brecht, ärkehertig, hertig av Teschen, militär (1856
—1936), överste 1880, fälttygmästare 1894 och
fältmarskalk 1914. F. var 1905—10
generaltruppin-spektör och 1910—14 arméinspektör. Vid l:a
världskrigets utbrott erhöll han högsta befälet över
de österrikisk-ungerska landstridskrafterna med
Conrad von Hötzendorff som generalstabschef.
Något egentligt inflytande på ledningen av
operationerna torde han knappast ha utövat, och strax efter
kejsar Karls tillträde till regeringen entledigades
F. i febr. 1917 från sin befattning. Sedan hans
stora jordegendomar indragits av Tjeckoslovakien
1919, var F. bosatt i Schweiz. E.Bz.
Fredrika, socken i Åsele och Vilhelmina
tingslag i sydligaste Lappland, Västerbottens län, och
pastorat i Lappmarkens första kontrakt av Luleå
stift; 1,188,40 km2, därav 1,131,80 land; 1,723 inv.
(1948; 1,5 inv. pr km2). Socknen, som utbreder
sig kring Gide- och Lögdeälvarna, är ett kuperat
skogs- och myrområde, rikt på sjöar, av vilka
de största äro de långsträckta St. Lögdasjön (266
m ö.h.) och Viskasjön (290 m). Största höjden,
Klippan, når 605 m ö.h. Åkern utgör blott 0,6 °/o
av landarealen, ängen 1,2 och skogsmarken 72%.
Vid Viskasjöns s. strand ligger kyrkbyn och
handelsplatsen Fredrika (503 inv.) med
provinsialläkare; sågar och kraftverk. 570 km2 av
socknens areal tillhöra Staten och c:a 300 km2
trävarubolag. Kyrkan av trä uppfördes i
huvudsak 1796—97 och restaurerades 1931. 1797 utbröts
F. ur Åsele förs. — Namnet har urspr. tillkommit
kyrkan, som uppkallats efter drottning Fredrika.
Socknens gamla namn var Viska. Se A.
No-reen i ”Namn och bygd”, 1915, sid. 3. P.;Er.
Fredrika Dorotea Vilhelmina, svensk
drottning (1781—1826), dotter till arvprinsen av
Baden Karl Ludvig och Amalia Fredrika av
Hes-sen-Darmstadt. Sedan Gustav IV Adolfs ryska
förlovningsplaner misslyckats, inleddes
förhandlingar mellan svenska och badensiska hoven om
giftermål mellan konungen och F.; förlovningen
ägde rum i Leipzig 1797, vigseln i Stockholm 31/io
s.å. Drottningen skall ha varit vacker, livlig och
— 499 —
— 500 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
