Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrika Dorotea Vilhelmina (svensk drottning) - Fredrika Bremer-förbundet - Fredrik Adolf - Fredrika revir - Fredrik August - Fredrik av Noer - Fredrik av Telramund - Fredrik Barbarossa - Fredrik den rättrådige - Fredrik den saktmodige - Fredrik den sköne - Fredrik den store - Fredrik den stridbare - Fredrik den vise - Fredrik Ferdinand - Fredrik Frans - Fredrik Henrik - Fredrik Karl - Fredrik Kristian - Fredriksberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRIKSBERG
glad; hon kom till
Sverige blott 16 är
gammal och hade i början
svårt att finna sig
tillrätta i de nya
förhållandena. Icke heller
syntes förhållandet
mellan henne och hennes
stele, inbundne make
bli synnerligen
hjärtligt, men det
förbättrades efter kronprins
Gustavs födelse 1799.
Drottningen spelade
ingen politisk roll. F.
följde maken i fängelse och landsflykt. 1812
upplöstes äktenskapet genom skilsmässa. F. dog
i Lausanne. — Litt.: ”Drottning F. af Sverige, f.
prinsessa af Baden. Memoirer frän hennes lefnad
och hennes tid, antecknade af en hofdame [fröken
von dem Knesebeck]” (1856); S. Clason, ”Den
kungl. fången pä Gripsholm” (1911). P.Nm.
Fredrika Bremer-förbundet stiftades 3/i» 1884 av
Sophie Adlersparre jämte Ellen Anckarsvärd,
Fredrika Limnell, Ellen Fries, Hans Hildebrand
och Gustaf Sjöberg i syfte att ”under samverkan
av erfarna kvinnor och män såväl intellektuellt
som praktiskt arbeta för kvinnans höjande”.
Förbundets förste ordf, blev Hans Hildebrand. —
1885 öppnade F. en byrå i Stockholm som
centrum för arbetet. S.å. startades en
arbetsförmedling, som sedermera efterträtts av en
upplysnings-byrå för rådgivning vid yrkesval. 1905 bildades
de första kretsarna i landsorten, vilka också tagit
upp speciella intellektuella el. praktiska uppgifter.
F. omfattade 1947 86 kretsar med ett
medlemsantal av 11,814. Redan från början ställdes
en del praktiska företag vid sidan av F:s
reformsträvanden. 1887 organiserades en stipendie-inst.,
numera med c:a 1 mkr i fonder och avsedd att
lämna yrkes- och studiestipendier till kvinnor i
åldern 18—35 år. I alla län finnas nu s.k.
läns-fonder för detta ändamål. Till F. anslöt sig (1890
—1903) Svenska dräktreformföreningen med syfte
att verka för den kvinnliga dräktens förbättring
i hygieniskt, praktiskt och estetiskt hänseende.
Ett flertal kommittéer ha inom förbundet verkat
för olika ändamål, t.ex. hemstudiekommittéer (1885
—98), som meddelade råd för unga kvinnors
självstudier, och bokkommittén (1885—1905) för
att höja nivån av barn- och ungdomslitteraturen.
1896 uppgick Föreningen för gift kvinnas
äganderätt i F. och konstituerades som dess kommitté
i lagfrågor, vilken verkat bl.a. för ny
äktenskapslag, kvinnlig yrkesinspektion, behörighetslagen
m.m. Tidigt bildades en sjukvårdskommitté, som
bl.a. startade en sjuksköterskebyrä i Stockholm
med arbetsförmedling och sköterskehem. Liknande
byråer finnas i 11 andra städer. — F. har även
velat skapa nya arbetsfält för kvinnorna och
öppnade därför 1907 sitt
lanthushållningssemina-rium i Rimforsa, där 2-åriga kurser pågå för
utbildning av lärarinnor i lanthushåll,
trädgårdsskötsel m.m., medan i ”småbruket” undervisas i
allt, som hör till ett lanthushålls skötande.
Gården Apelryd* vid Båstad, där F. sedan 1914
an
ordnat korta trädgårdskurser för kvinnlig
ungdom, är nu organiserad som trädgårds- och
lant-hushållsskola. F. har i Stockholm även en 1917
startad skola för kvinnlig yrkesutbildning, där
lärarinnor och arbetsledare inom
beklädnadsbran-schen utbildas. — Förbundets viktigaste uppgift
är dock det opinionsbildande arbetet och de
åtgärder, som stå i samband därmed. Dess yttrande
ha också ang. de flesta för kvinnor viktiga
lagförslag inhämtats av vederbörande ämbetsverk.
F. har utg. tidskr. ”Dagny” och ”Hertha”*,
”Meddelanden från F. 1884—1914” (1914),
”Årsberättelser” (1885 ff.) och ”Skriftserie” (1939 ff.). —
Litt.: ”1 Fredrika Bremers spår. F. 1884—1944”
(1944). [C.H-E.]K.Gw.
Fredrik Adolf, prins, se Fredrik, Sverige 2).
Fredrika revir, adress Fredrika, tillhör Mellersta
Norrlands distrikt och omfattar Fredrika sn i
Västerbottens läns lappmark samt v. delen av
Bjurholms sn i Västerbottens läns kustland. Areal
(1947) 68,987 ha kronoskogar, varav 54,552 ha
produktiv skogsmark och 116 ha inägor.
Avverkning 1946 90,165 m3 el. 1,65 m3 pr ha skogsmark.
Medelavverkning 1941—45 2,03 m3 pr ha
skogsmark. Reviret är delat i 4 bevakningstrakter.
Fredrik August, furstar, se Fredrik, Sachsen 4)
-8).
Fredrik av Noer, prins av Augustenborg*.
Fredrik av TeKramund, en av huvudrollerna
(baryton) i operan ”Lohengrin”.
Fredrik Barbarossa [-åss’a], kejsare, se Fredrik,
Tyska riket 1).
Fredrik den rättrådige, konung, se Fredrik,
Sachsen 6).
Fredrik den saktmodige, kurfurste, se Fredrik,
Sachsen 2).
Fredrik den sköne, konung, se Fredrik, Tyska
riket 3).
Fredrik den store, konung, se Fredrik,
Preussen 3). .
Fredrik den stridbare, kurfurste, se Fredrik,
Sachsen 1).
Fredrik den vise, kurfurstar, se Fredrik, Pfalz 2)
och Sachsen 3).
Fredrik Ferdinand, prins, se Ferdinand,
Danmark.
Fredrik Frans, storhertigar, se Fredrik,
Meck-lenburg-Schwerin.
Fredrik Henrik, prins, ståthållare, se Fredrik,
Nederländerna 1).
Fredrik Karl, 1) lantgreve, se Fredrik,
Hessen-Kassel 3); 2) prins, se Fredrik, Preussen 8).
Fredrik Kristian, hertig av Augustenborg*.
Fredriksberg, industrisamhälle i Säfsnäs sn i
s. Dalarne, vid sydändan av Säfssjön (300 m ö.h.);
1,063 inv. (1946). F. är ändpunkt för järnväg från
Hällefors på linjen Falun—Kil och för en
industribana från Neva på Inlandsbanan. Provinsialläkare.
Här finnas sulfitfabrik (sedan 1898), sulfatfabrik
(sedan 1910) och kraftpappfabrik, tillhörande de
under Hellefors bruks ab. lydande
Fredriks-b er gs ve r k en, som även idka jordbruk och
skogshantering (550 km2, därav 7,6 åker),
kvarnrörelse samt elkraftproduktion vid ett 20-tal
kraftverk kring Svartälven och dess tillflöden. Efter
1721 anlades i socknen flera järnbruk, vilka 1736
delades i Gravendalsverken (Gravendal, Ströms-
— 501 -
— 502 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
