Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredriksberg - Fredriksbergsverken - Fredriksborg - Fredriksdal - Fredriksen, Stinius - Fredrikshald - Fredrikshamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRIKSBERGSVERKEN
Fredrikshamn.
dal och senare Tyfors) och Fredriksbergsverken
(Fredriksberg, Annefors och Ulriksberg). Dessa,
som 1897 förenats under Gravendals ab., kommo
1917 i nuv. ägares händer. Järntillverkningen är
numera nedlagd. P.
Fredriksbergsverken, se Fredriksberg.
Fredriksborg, en på Värmdön intill Oxdjupet till
skydd för inloppet anlagd befästning, färdig 1735
och utförd efter en av generalkvartermästare A.
Löwen utarbetad ritning. F. utgjordes av ett högst
upp beläget, mäktigt torn i två våningar med
takbatterier och särskild trappstock. Vid stranden
lågo två större kaponjärer och mellan dessa en
dubbel tenalj samt utefter stranden ett murklätt
vattenbatteri med ingångsport. Sedan 1826 års
sjöförsvarskommitté förklarat tornet ha föga värde,
revs först s. kaponjären och senare tornets översta
del. Av detta kvarstå nu endast ruiner. A.W.G
Fredriksdal, samhälle i Barkeryds* sn i
Småland.
Fredriksen, S t i n i u s, norsk bildhuggare (f.
1902). F. har visat påverkan av Bourdelle och
fransk gotik, det senare i en del överdrivet
slanka altarfigurer för domkyrkan i Stavanger (1924).
Mera självständig framträder hans talang i tidiga
porträtthuvuden och byster med en viss
naturalism i studiet. Numera söker han sig bort från
naturalismen, som emellertid ännu kan spåras
bakom förenklingen i hans 1947 i Stockholm
exponerade skiss till staty över den tragiskt märkte
landskapsmålaren Lars Hertervig, död på
fattighuset i Stavanger 1902. Hertervig är här
framställd som en skäggig gubbe, sittande med
huvudet stött mot högra handen och lyssnande till
inre stämmor — liksom diktaren Hugo på
Ro-dins berömda monument, men utan denna gestalts
patos, i stället med resignation. Faletten hålles
på vänstra tummen, men penslarna äro
undanlagda. F. utförde 1940 ett monument över
Jo
han Svendsen, uppställt invid Nasjonalteatret i
Oslo. H.Ge.
Fredrikshald, stad i Norge, se Halden.
Fredrikshamn, fi. Hamina, stad i Kymmene län,
Finland, nära ö. gränsen vid Finska viken; 7,8
km2, 5,044 inv. (1946), finsktalande. F:s äldre
delar ha en intressant stadsplan från den tid, då
staden var gränsfästning. Från ett åttkantigt
centraltorg utstråla åtta gator, vilka skäras av
en inre och en yttre ringgata. Viktigaste
byggnader äro: Veckelaks kyrka från slutet av
medeltiden, högvaktsbyggnaderna och rådhuset från
slutet av 1700-talet, stadskyrkan (arkitekt C. L.
Engel), uppförd 1843, samt kadettkårens
byggnader. De forna bastionerna bilda en egenartad
stadspark. Av industriföretag märkas två sågverk
och ett glasbruk. Hamnen har en kajlängd av
1,070 m; djup i inre hamnen 4,7 m och i Hillo
uthamn 7,5 m. Staden har järnvägsförbindelse med
ö. stambanan över Inkeroinen på Kotkabanan. I
F. finnes ett finskt samlyceum och arméns
strids-skola. — F. hette urspr. Veckelaks och nämnes
som handelsplats redan 1336. På förslag av Per
Brahe gavs åt orten stadsrättigheter 1653. Den
förstördes fullständigt under stora ofreden 1712.
Efter freden i Nystad 1721 blev den gränsort, och
meningen var, att den skulle ersätta Viborg som
handelscentrum för ö. Finland. Den erhöll även
liknande stapelrättigheter som Viborg haft, fick
namnet F. och utbyggdes till gränsfästning. Som
centrum för Finlands begynnande sågverksindustri
var F. under slutet av 1730-talet Nordens största
trävaruexporthamn. I freden i Abo 1743 avträddes
staden till Ryssland. 1821—1903 var den
traditionsrika Finska kadettkåren, en efterföljare till
Haapa-niemi krigsskola, förlagd till F. Efter 2:a
världskriget har F. åter blivit gränsort. Staden väntas få
större betydelse än tidigare som trävaruexportort
efter förlusten av Viborg, då transporterna av
— 503 —
— 504 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
