Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredsrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDSRÖRELSEN
Om de statliga politiska strävandena att trygga
världsfreden skola kunna föra till några
praktiska resultat, måste de bäras upp och ledas av
en mäktig och målmedveten fredsvilja inom
folken. Det har gällt att söka åstadkomma en annan
inställning till yttervärlden, en helt ny anda och
uppfattning av förhållandet människorna emellan.
Vid sidan av de mera officiella statliga insatserna
för att främja freden mellan folken arbetade
därför också sedan gammalt den fria folkliga
fredsrörelsen. Härovan har nämnts, hur
den begynt att framträda i organiserad form i
början av 1800-talet. Föreningar bildades i skilda
länder, och efter hand skapades även former för
ett internationellt samarbete mellan fredsvännerna,
dels genom kongresser, dels genom internationella
fredsorganisationer av olika slag.
En riktning inom f. söker med utgångspunkt
från ett fullständigt avståndstagande från det
väpnade våldet efter ett alternativ till detta, en
krigets s.k. ”moraliska ekvivalent”, och finner
den i en materiellt och andligt uppbyggande
verksamhet inom och utom det egna landet, även med
livet som insats, om så kräves. Denna radikala
pacifistiska typ återfinnes i Västerlandet bland
kväkarna och i viss mån bland
krigstjänstväg-rarna, i österlandet hos Gandhi och hans
obeväpnade anhängare. Organisationer, som särsk.
företräda denna riktning, äro bl.a.
Internationella försoningsförbundet*
(International Fellowship of Reconciliation), grundat 1914, och
den i 1920-talets början i Schweiz grundade
Internationella civilt
jänstorganisatio-n e n* (Service civil International), som tagit
initiativet till flera på frivillig väg ordnade
hjälparbeten och alltså kan sägas ha verkat för en
konstruktiv, uppbyggande pacifism. Samtidigt
som denna form av f. söker undanröja orsakerna
till och medlen för kriget, vill den bygga upp
förutsättningar på skilda områden för en fredlig
utveckling.
Man lägger f.ö. märke till två varandra
motsatta huvudriktningar inom f., den idealistiska
och den politiska. Längst åt ena sidan stå de,
som av etiskt-religiösa motiv under alla
omständigheter förkasta våldet, och alltså även kriget
i alla dess former. På andra sidan finner man
dels dem, som av utilitaristiska skäl, alltså ur
nyttosynpunkt, godta ett nationellt militärt
försvar som ett berättigat och ännu så länge
nödvändigt medel att trygga den demokratiska
livsformen, dels dem, som gå ett steg längre och
vilja vidga försvarssystemet till en även militärt
betonad sammanslutning av flera stater, ev. inom
ramen för det universella FN (och tidigare Nat.
förb.). Det avgörande problemet för den moderna
f. är att söka bidra till lösningen av frågan, huru
ordning skall upprätthållas inom och mellan
nationerna. Den kommer även på denna väg in på
det sociala och ekonomiska problemet i hela dess
principiella vidd. Vår tids f. måste ses i sitt
sammanhang med den allmänna utvecklingen på
skilda områden, bl.a. mot bakgrunden av den
djupgående politiska, ekonomiska, sociala och
andliga kris, som sedan länge gått och går
genom världen.
Särsk. under mellankrigstiden togo
fredssträ-vandena stark fart, och man knöt på skilda håll
stora förhoppningar till dem. Många
humanitära organisationer, ss. nykterhetsordnar, ha tagit
upp praktiskt fredsarbete, likaledes vissa
ekonomiska sammanslutningar, kooperativa
organisationer, den s.k. Rotaryinternationalen, de
socialistiska internationalerna o.a. Som ett vittnesbörd
om den organiserade fredsrörelsens yttre
omfattning må efter den engelska ”Peace Year Book”
— senast tillgängliga årg. är från 1938 och
återger således läget omedelbart före 2:a
världskriget — lämnas en del belysande siffror. Här
redovisas sålunda för det Brittiska samväldets del
o. 150 organisationer, som ant. äro rena
fredsföreningar el. gett fredsarbetet en framskjuten
plats på sitt program vid sidan av andra
uppgifter. Vid samma tidpunkt funnos enl. samma
källa o. 200 internationella organisationer, större
el. mindre, med mera vittfamnande mål el. med
mera konkret begränsade uppgifter.
Internationella fredsbyrån i Genève tog initiativet till
bildandet av en internationell samarbetskommitté
(Comité International de coordination des forces
pacifiques), vilken hade till uppgift att söka
samordna de spridda fredssträvandena och inrikta
dem på samfällt arbete för det gemensamma
målet. Bland de till denna kommitté anslutna och
alltjämt verksamma organisationerna märkas
Vä rl ds s amling för fred* (International
Peace Campaign), Genève, med nationella
kommittéer i ett 40-tal länder. Den skiljer sig
såtillvida från andra världsomfattande
samlingssträ-vanden på fredsområdet, att den lyckats kring
fyra som utgångspunkt fixerade principer samla
en världsrörelse. Dessa fyra punkter, enl. vilka
man vill organisera fredsarbetet, innebära
respekterande av internationell lag, nedrustning genom
internationella överenskommelser, kollektiv
säkerhet, d.v.s. mellanfolklig solidaritet, samt fredlig
reglering av mellanfolkliga tvister om sådant,
som kan förorsaka krig. Vidare äro att märka
följ, organisationer: Internationella
kvinnorådet (International Council of Women),
Bryssel; Internationella
studenthjälpen (International Student Service), Genève;
Krigst jänstvägrarnas International
(War Resisters’ International), Enfield, England;
Internationella kvinnoförbundet för
fred och frihet* (Women’s International
Lea-gue for Peace and Freedom), Genève;
Internationella kväkarhjälpen (Quaker
International Service), London; Världsförbundet
för mellanfolkligt samförstånd
genom kyrkosamfunden* (World Alliance
for International Friendship through the Churches),
Genève;
Världsungdomskongressrörel-sen (World Youth Congress Movement), Genève;
Internationella vänskapsförbundet
(International Friendship League), London.
Hösten 1946 hölls i Luxemburg en International
Con-ference of Federalists i syfte att förbereda ett
samordnande av all världens f. i gemensamt
arbete. Denna nya världssamling, World Movement
for World Federal Government (Världsrörelsen för
en världsfederation), höll sin första ordinarie
konferens i Montreux på hösten 1947. Vid en annan
— 519 —
— 520 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
