Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fresnel, Augustin Jean - Fresnels biprisma, Fresnels spegelförsök - Fresnillo - Fresno - Fresta - Frestadius, 1. Anton Vilhelm - Frestadius, 2. Erik (Nalle) - Frett - Frettkatt - Freuchen, Peter - Freud, 1. Sigmund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRESNELS BIPRISMA
av ett linssystem för fyrbelysningen. ”CEuvres
complètes” i 3 bd 1866—70. Re.
Fresnels biprisma, Fresnels spegelförsök, [-[frä-näls’],-] {+[frä-
näls’],+} fys., se Interferens.
Fresnillo [-i’ljå], stad i staten Zacatecas i
mellersta Mexico, 2,350 m ö.h.; c:a 6,000 inv. F. har
silvergruvor, upptäckta 1569, vilka en tid räknades
bland Mexicos rikaste. Här finnas stora smältverk
för silvermalm samt bergsskola, grundad 1853.
Fresno [frez’nåu], stad i Kalifornien, USA, i
mellersta delen av San Joaquindalen; 60,685 inv. (1940).
Centrum i ett stort konstbevattnat vin- och
frukt-odlingsdistrikt.
Fresta, socken i Vallentuna hd i Uppland,
Stockholms län, och församling i Fresta och Hammarby
pastorat i Roslags v. kontrakt av Stockholms stift,
n.n.v. om Stockholm; 24,57 km2, därav 23,27 land;
1,274 inv. (1948). F., som ligger kring n.ö. delen
av sjön Norrviken, består av omväxlande
slättområden och skogklädda höjder. Åkern utgör
32 ®/o av landarealen, skogsmarken 40 °/o. Vid
sjöns v. strand ligger villasamhället B o 11 s t
a-n ä s (542 inv. 1946) och v. om kyrkan
villasamhället Odenslunda (306 inv.). Egendomar:
Alby och Skällnora kungsgård. Karlslunds
sin-nesslöanstalt tillhör Föreningen för psykiskt
vanlottade. Fornlämningar äro talrika, särsk.
järn-åldersgravfält med högar, stensättningar och resta
stenar. Av runstenar finnas ett 20-tal, varav över
hälften äro inmurade i kyrkans väggar. Kyrkan
uppfördes på 1300-talet och tillbyggdes o. 1450;
den erhöll sitt nutida utseende vid ombyggnad
1776, då även tornet uppfördes. Från 1200-talet
datera sig processionskrucifix och dopfunt, från
1400-talet triumfkrucifix och altarskåp
(lübeckar-bete). — Namnet är en sms. med stadha, plur. av
stadh, ställe, gård. Förra leden är oklar; de
snarlika namnen Frestad, gårdar i Norge, och Fristad,
sn i Västergötland, ha bl.a. ansetts innehålla
mansnamnet Fredrik. Namnet skrevs 1291 fræsta. P.;Er.
Fresta’dius. 1) Anton Vilhelm F.,
indu-striidkare (1801—67), grundade 1821 ett
kommissions- och expeditionskontor i Stockholm för
handel med järnvaror och blev småningom förläggare
åt ett stort antal järnbruk i Norrland. Han
innehade vidare Bergsunds mekaniska verkstad, vilken
han upparbetade till betydande dimensioner. F.
var en av försäkrings-ab. Skandias stiftare. Starkt
intresserad av välgörenhetsarbete organiserade F.
bl.a. hjälpexpeditioner till Finland under
hungersnöden 1863. T.Er.
2) E r i k (Nalle) Julin F., den föreg:s sonson,
militär, idrottsfrämjare (1860—1917), officer vid
Svea art.-reg. 1883, kapten 1895. F. var en av
Skidfrämjandets stiftare samt dess v. ordf, från
1899. Han var även en av stiftarna av Sveriges
centralförening för idrottens främjande, Svenska
livräddningssällskapet och Sveriges militära
idrottsförbund. F. tillhörde Riksidrottsförbundets
överstyrelse 1904—08. Hans huvudintresse var knutet
till skididrotten och seglingen, och särsk. inom
den förstn. utförde han ett oegennyttigt arbete
av bestående värde. O.Kgh.
Frett, en tämd form av den sydryska illern.
Frettkatt, zool., se Fossa.
Freuchen [fråi’kan], Lorenz Peter, Elfred,
dansk polarforskare och författare (f. 1886). F.
började studera medicin men avbröt sin utbildning
för att delta 1 Danmark-expeditionen under L.
Mylius-Erichsen till Grönland 1906—08. Tills,
med Knud Rasmussen anlade han 1910 Thule på
Nordgrönland och var föreståndare där 1913—19.
Han var kartograf på 5:e Thule-exp. 1921—24,
varvid han förfrös sitt vänstra ben, som han måste
låta amputera. Han
bosatte sig 1926 på ön
Enehöje vid Nakskov,
som han ägde till
1940, blev red. för
”Ude og Hjemme”
1926 och medarbetare
i ”Politiken”. Han
företog resor i arktiska
Ryssland 1928,
anställdes 1932 vid
Metro-Goldwyn-Mayer studios i Hollywood och
ledde 1932—33 en
exp. till Alaska för
inspelning av filmen
”Eskimå”, där han utförde en av huvudrollerna
(premiär i New York 1933). F. gjorde resor i
Nord- och Sydamerika 1934—35 och föredragsresor
i USA 1935 och 1936, deltog 1937 i en stor rysk
exp. i arktiska Sibirien och besökte 1938
Lappland. Under den tyska ockupationen av Danmark
under 2:a världskriget deltog F. i
motståndsrörelsen och blev internerad i Hövelte-lägret men
lyckades fly till Sverige våren 1944, varifrån han
kom över till USA, där han 1945—48 företagit
föreläsningsturnéer. När F. blev invalid 1924, slog
han sig på författarskap, som gjort honom
internationellt känd. Han har skrivit skildringar om
Grönland och dess upptäcktshistoria, ss.
”Grönland, Land og Folk” (1927), ”Grönlandske
Problemer” (1931), ”Knud Rasmussen som jeg husker
ham” (1934; sv. övers. 1944), reseskildringar, ss.
”Flugten til Sydamerika” (1935), ”Sibiriske
Even-tyr” (1939; sv. övers. 1945), och livfulla
självbiografiska arbeten, ss. ”Min grönlandske
Ungdom” (1936; sv. övers. 1940), ”Min anden Ungdom”
(1938; sv. övers. 1941). En betydande insats som
förf, har F. gjort med en rad romaner och noveller
med motiv främst från Grönland, kännetecknade
av stort vetande, inlevelseförmåga, fantasi och ett
medryckande, drastiskt skrivsätt. Han har utg.
”Storfangeren” (1927), som skildrar eskimåer i
Hudson Bay-området, ”Nordkaper” (1929; sv.
övers. 1948), en historia om en amerikansk
valfångarkapten, ”Ivalu” (1930; sv. övers. 1946), där
F. i skildringen av ett äktenskap mellan en
eskimåkvinna och en europé utnyttjar sina upplevelser
med sin första hustru, en infödd grönländska,
”Eskimo” (1934; sv. övers. 1943), vars handling är
förlagd till Hudson Bay-landet,
”Diamantdron-ningen” (1941), som ger bilder från n.v. Canada,
”Hvid Mand” (1943; sv. övers. 1944), en
skildring från Grönland på Hans Egedes tid,
”Eskimo-fortællinger” (1944), ”Solfjeld” (1946; sv. övers.
1947), som handlar om civilisationens
framträngande på Grönland, och ”Larions Lov” (1948). E.
Freud [fråi’t], 1) S i g m un d F., österrikisk
läkare och psykolog (1856—1939). Enl. egen utsago
— 547 —
— 548 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
