Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fried, Alfred Hermann - Fried, Oscar - Friedberg - Friedel, Georges - Friedel-Crafts syntes - Friedell, Egon - Friedenau, Berlin-Friedenau - von Friederich, Rudolf - Friederici, Georg - Friedjung, Heinrich - Friedland (Böhmen) - Friedland (Ostpreussen) - Friedlander, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIEDLANDER
Alfred Hermann Fried.
bels fredspris. F. har
bl.a. utgivit
”Hand-buch der
Friedensbe-wegung” (1905, 2 Aufl.,
2 bd, 1911—13),
”Pan-Amerika” (1910, 2
Aufl. 1918).
Fried [frit], Oscar,
tysk-judisk dirigent
och tonsättare (f. 1871),
elev av Humperdinck
och Scharwenka, blev
1904 dirigent för
Ge-sellschaft der
Musik-freunde i Berlin och
var 1925—26 ledare
för Berliner Sinfonie-
orchester. 1934 kallades F. till Tiflis som
operachef. Före Hitlers makttillträde var F. en av
de mest ansedda dirigenterna i Tyskland. Han
har även gästdirigerat utom Tyskland, bl.a. i
Göteborg, och även gjort sig känd som
tonsättare i modern stil av en rad större kör- och
orkesterverk, solosånger m.m. B.Hgn.
Friedberg [fri’tbärk], stad i Hessen i Tyskland,
25 km n. om Frankfurt a.M., mellan Taunus och
Vogelsberg; 12,981 inv. (1939), mest protestanter.
F., som uppstått på platsen för en romersk
bosättning, blev riksstad 1211; borgen Friedberg
grundlädes trol. vid ung. samma tid, likaså den gotiska
Vårfrukyrkan. Staden har ålderdomlig prägel och
omges av tornförsedda murar. F. är knutpunkt på
järnvägen Frankfurt—Giessen samt har
prästseminarium, jordbruks- och tekniskt inst, tillverkning av
likörer, ättika, äppelvin, öl, socker, handskar och
fotografiskt papper. . P.
Friedel [fridäll’], Georges, fransk mineralog
(1865—1933), son till kemisten och mineralogen
Charles F., som var prof, vid Sorbonne och
upptäckare av den syntesreaktion, som kallats F r i e d e
1-C r af t s syntes*. — F. utexaminerades 1891
som bergsingenjör från École des mines, blev
lärare vid bergsskolan i Saint Étienne och 1907 dir.
för densamma samt var 1919—30 prof, i mineralogi
och kristallografi samt dir. för geologiska inst.
vid univ. i Strasbourg. F :s arbeten omfatta
mineralogi och kristallografi, geologi och
petro-grafi. dao . , K.A.G.
Friedel-Crafts syntes [fridäll’-], metod för
framställning av aromatiska alkylföreningar, varvid
aluminiumklorid användes som medel för att
befordra kondensationen. Genom denna syntes kan
man t.ex. med bensol och metylklorid framställa
toluol (metylbensol) och xylol (dimetylbensol).
Friedell’ [frid-], Egon, österrikisk
kulturhistoriker (1878—1938). F. verkade som teaterkritiker
och skrev en rad noveller, berättelser m.m. Hans
huvudarbete är ”Kulturgeschichte der Neuzeit,
1348—1914” (3 bd, 1927—31; sv. övers.
”Kulturhistoria. Från svarta döden till världskriget”, 1933
—35). Med detta arbete vann F. världsrykte. På
Burekhardts vägar försökte han få fram varje
tidsepoks enhetlighet, som den avspeglar sig i
religion, konst, litteratur och politik. I mots. till
Burckhardt, som stod helt på humanismens grund,
har F :s verk en skeptisk, realistisk och
relativistisk karaktär. F. bestrider möjligheten av en
his
torisk objektivitet, hävdar en nära släktskap
mellan historia, diktning och konst och anser
politiken som maktens sfär. Strukturskillnaden mellan
Burekhardts och F:s olika epoker avspeglas på ett
troget sätt i motsatsen mellan deras åskådningar.
Efter F:s självmord med anledning av
Österrikes annektering 1938 har utkommit:
”F.-Bre-vier” (utg. av Walter Schneider, 1947),
”F.-Nachlass” (1948). E.H.W.
Friedenau [fri’danau], B e r 1 i n-F r i e d e n a u,
stadsdel i s.v. Berlin, inkorporerad 1920.
von Friederich [frfdarix], Rudolf, tysk militär
(1855—1922), officer vid inf. 1878, generalmajor
1912. Under I:a världskriget var F. en tid chef för
2:a Ersatzbrigaden, befordrades till generallöjtnant
och upphöjdes i adligt stånd. F. utgav ett flertal
krigshistoriska arbeten, bl.a. ”Geschichte des
Herbstfeldzuges 1813” (3 bd, 1903—06),
”Gnei-senau, ein Lebensbild” (1906) samt ”Die
Befrei-ungskriege 1813—1815” (4 bd, 1911—13).
Friederi’ci [frid-], Carl Georg Eduard, tysk
etnolog (1866—1947), urspr. officer. F. företog
resor i Söderhavet, varom han utg. vetenskapliga
arbeten, och skrev därjämte betydande jämförande
arbeten om indianernas kultur (skalpering, sjöfart,
vapen) samt rörande Amerikas upptäcktshistoria,
främst det stora verket ”Der Charakter der
Entdec-kung und Eroberung Amerikas durch die
Euro-päer” (3 bd, 1925—36). Viktig är också hans
”Hilfswörterbuch für den Amerikanisten” (1926),
som genom engelskt tillmötesgående låg färdig
i ny, väsentligt utvidgad uppl. dagen före F:s
död. G.Br.
Friedjung [fri’tjoQ ], Heinrich, österrikisk
historiker och publicist (1851—1920), prof, i historia
och tyska språket vid handelsakad. i Wien från
1873, avskedades 1879 på gr. av uttalanden i
skriften ”Der Ausgleich mit Ungarn” (1877—78). 1883
—86 var han utg. av ”Deutsche Zeitung”. Då F:s
judiska börd blev ett hinder för aktiv politisk
verksamhet, ägnade han sig nästan helt åt
författarskap. Hans huvudarbeten äro ”Der Kampf um die
Vorherrschaft in Deutschland 1859—66” (2 bd, 1897
—98; ii Aufl. 1919) och ”Das Zeitalter des
Impe-ralismus 1884—1914” (3 bd, 1919—22). F. var 1909
huvudperson i ett uppmärksammat tryckfrihetsåtal,
den s.k. Friedjung-processen, föranlett av
beskyllningar från F:s sida om högförrädiska stämplingar
av den serbisk-kroatiska riksdagsfraktionen; då
det visade sig, att F. blivit bedragen av förfalskade
dokument, nedlades processen. Th.
Friedland [fri’tlant] (ty.), tjeck. Frydlant, stad
i nordligaste Böhmen, Tjeckoslovakien, vid n.
foten av Isergebirge; 6,311 inv. (1930). Textil- och
maskinindustri. På en basaltklippa reser sig ett
slott med anor från 1200-talet. 1624—34 bar
Wal-lenstein titeln hertig av F.
Friedland [fri’tlant], stad i Ostpreussen, vid Alle
40 km s.ö. om Königsberg; 4,320 inv. (1933). Väl
bibehållen medeltida stadsmur. 14/s 1807 slog
Napoleon här ryssarna under L. A. v. Bennigsen;
strax därpå slöts freden i Tilsit.
Friedlan’der [frid-], Axel Emanuel, präst och
författare (1849—1928), fil. dr i Lund 1879, doc. i
estetik 1879—87, prästvigd 1889, lektor i Göteborg
1902—15. F. utgav arbeten i estetik och teologi,
SU 10. — 177 —
19 — Red. avsl. 20/ia 48.
- 578 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
