Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friedmann, Siegwart - Friedmann, Hermann - Friedreich, Nikolaus - Friedreichs sjukdom - Friedrich (namn) - Friedrich, Caspar David - Friedrich, István (Stephan) - Friedrichroda - von Friedrichs, Oscar - Friedrichsfelde, Berlin-Friedrichsfelde - Friedrichshafen - Friedrichshagen - Friedrichsort - Friedrichsruh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIEDRICHSRUH
Shylock i ”Köpmannen i Venedig”, Franz Moor
i ”Rövarbandet”, Filip II i ”Don Carlos”,
Mefisto-feles i ”Faust” och Carlos i ”Clavigo”. [G.Kg]A.L.
Friedmann [fri’t-], H e r m a n n, tysk-baltisk
filosof (f. 1873), jurist, först bosatt i Helsingfors,
numera i England. I ”Die Welt der Formen”
(1925, 2 Aufl. 1930) har F. utvecklat en
”morfolo-gisk idealism”, som gör gällande, att vår
mänskliga uppfattning bestämmes ant. av känselsinnet
(h a p t i k) el. av synsinnet (optik), liksom att
optikens språk är det rikare och smidigare.
Spänningen mellan natur- och kulturvetenskaper vållas
främst därav, att de förra övervägande begagna
känselsinnets, haptikens, termer, varför F. också
påyrkar, att dessa i den vetenskapliga enhetens
intresse skola översättas till optikens språk. F.
besökte Sverige som föreläsare 1930. — Litt.:
F. Kuntze, ”Der morphologische Idealismus”
(1929)- . N.
Friedreich [frfträix], Nikolaus, tysk läkare
(1825—82), från 1858 prof, i patologi och terapi
samt föreståndare för medicinska kliniken i
Heidelberg. F. är bekant som forskare på skilda
områden av den interna medicinen och nervterapien;
han utgav bl.a. ”Die Krankheiten des Herzens”
(1861) och ”Über progressive Muskelatrophie, über
wahre und falsche Muskelhypertrophie” (1873).
Friedreichs sjukdom [frftraixs], se Ryggmärg.
Friedrich [frfdrix], tysk namnform för Fredrik*.
Friedrich [frfdrix], Caspar David, tysk
målare (i774—1840), fick sin tidigare undervisning i
sin fädernestad Greifswald, studerade sedan vid
konstakad. i Köpenhamn och slutl. i Dresden, där
han för framtiden bosatte sig. Naturintrycken från
hembygden, bekantskapen i Dresden med
norrmannen Dahls realistiska konst och med de gamla
holländska landskapsmästarna samt slutl.
förbindelsen med den romantiska kretsen kring Tieck
utgjorde de grundläggande elementen i hans konst.
En fast teckning sammanhåller de ytterst enkla
motiv han väljer: ”Korset på berget”, ”Havsstrand i
månsken”, ”Trädesåkern”. Men den realistiska
iakttagelsen är för F. endast ett medel, huvudsaken
är bildens romantiska stämningsinnehåll. Han
vill skapa symboler och uttryck för betraktarens
känslo- och fantasivärld och är trots uppenbart
naiva drag också en djup och poesifull konstnär.
Länge bortglömd börjar F. nu alltmera betraktas
som en av den tyska konstens självständigaste
gestalter. — Litt.: V. A. Dirksen, ”C. D. F.”
(1920); K. K. Eberlein, ”F.” (1940). M.Bjn.
Friedrich [frfdrix], Istvån (S t e p h a n),
ungersk politiker, urspr. ingenjör (f. 1883). F., som
1912 anslöt sig till M. Kärolyis parti, spelade
en framträdande roll i händelserna vid
Habs-burgmonarkiens sammanbrott. Vid revolutionen i
Ungern 1918 blev han statssekr. i krigsministeriet
(Kärolyis ministär). Då kommunisterna följ, år
togo makten, häktades F. och dömdes till döden
men lyckades fly och blev en av
motrevolutio-nens ledare. Han var ministerpresident aug.—
nov. s.å., avgick på gr. av påtryckning från
ententen men blev dock krigsminister i den
följande regeringen Huszår. 1920 anklagades han
för delaktighet i mordet på greve Tisza men
friades av domstol. Han övergick till yttersta
högern, bildade 1922 ett fascistparti och var un-
C. D. Friedrich: Korset på berget, 1808. Staatliche
Gemäldegalerie, Dresden.
der 1930-talet en av ledarna för ett av de små
legitimistpartierna. S.Br.
Friedrichroda [fridrixrå’da], stad i Thüringen,
Tyskland, på n. sluttningen av Thüringerwald 15
km s.v. om Gotha; 5,521 inv. (1933). F., som blev
stad 1597, är en livligt besökt semester- och
vin-tersportort (430—460 m ö.h.).
von Friedrichs [fri’driks], Carl Oscar
Herman, apotekare (f. ®/io 1877), fil. lic., innehavare
av apoteket Stenbocken i Stockholm sedan 1929,
föreståndare för Statens farmaceutiska
laboratorium 1915—23, extra byråchef i Medicinalstyrelsen
1923—29 och medl. av Medicinalstyrelsens
vetenskapliga råd 1929—34, Apotekaresocietetens ordf,
sedan 1935. F. har utg. en farmakopénomenklatur
samt arbeten över stärkelse och myrra.
Friedrichsfelde [fridrixsfähda], B e r 1 i n-F r i e
d-richsfelde, stadsdel i ö. Berlin, inkorporerad
1920.
Friedrichshafen [fridrixsha’fan], stad i
Württem-berg i s. Tyskland, vid Bodensjön; 25,259 inv.
(1939; 11,290 1925). F. blev riksstad 1275 och hette
före 1811 Buchhorn. Dess betydande krigsindustri
gjorde den under 2:a världskriget till ett eftersökt
mål för det allierade bombflyget, särsk. i slutet
av april 1944. Före förstörelsen funnos här bl.a.
de bekanta Zeppelinverken för luftskeppsbygge
och Dornierverkens flygplansfabriker. Hamn. Det
1050 grundade benediktinklostret ombyggdes 1824
—30 till hertigligt slott. P-
Friedrichshagen [fridrixsha^an], stadsdel i
sydöstligaste Berlin, vid Müggelsee, inkorporerad
1920.
Friedrichsort [fridri%sårt’], förutv. fästning i
Kiel*.
Friedrichsruh [fridrixsro’], slott i Tyskland, 15
km ö. om Hamburg, innehades sedan 1871 av furst
Otto v. Bismarck, som avled och begrovs där 1898.
F. ödelädes vid ett allierat bombanfall 29/4 1945.
- 581 -
— 582 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
