Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friedrichstadt - Friedrichswerder - Friedrich-Wilhelms-Universität - Friedrik - Frie Folkeparti, Det - Friel - Friele, Christian - Friendly Islands - Friendly societies - Fri energi - Frie Nord, Det - Frie Ord - Fries, släkt - Fries, 1. Elias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIEDRICHSTADT
Friedrichstadt [frfdrixftat], förutv. stad, se
Berlin, sp. 793- 4
Friedrichswerder [fridrixsvär’dar], förutv. stad,
se Berlin, sp. 793.
Friedrich-Wilhelms-Universitä’t [fri’drix ... o-]
i Berlin, grundat 1810 av Fredrik Vilhelm III,
utvecklades under 1800-talet till Tysklands största
univ. Därtill bidrog icke minst det stora antal
berömda lärde, som voro knutna till F., män
som A. och W. v. Humboldt, G. Fichte, F.
Schleiermacher, bröderna J. och W. Grimm, L.
v. Ranke, F. Hegel, H. v, Helmholtz, R.
Vir-chow, T. Mommsen, U. v.
Wilamowitz-Moellen-dorff och A. v. Harnack. På 1920-talet översteg
antalet studenter 12,000 och antalet lärare 550.
Mot slutet av 2:a världskriget måste univ. bl.a.
på gr. av svåra skador stängas, men det öppnades
åter i febr. 1946, och man anstränger sig trots
alla svårigheter att återuppbygga det. Numera
kallas det inofficiellt H u m b o 1 d t-U n i v e r s
i-t ä t. Det har 10 fakulteter (utöver teologisk,
juridisk, medicinsk, filosofisk och
matematisk-na-turvetenskaplig finnas nationalekonomisk,
veterinärmedicinsk, skogsvetenskaplig, pedagogisk och
lantbruksvetenskaplig fakultet), 220 prof, och
lika många doc. och bitr, lärare. Luckorna i
lärarkåren försöker man fylla genom
gästföreläsningar av in- och utländska vetenskapsmän.
Omkr. 150 inst. finnas, dock ännu endast delvis
återuppbyggda efter kriget. Studentantalet är o.
7,000. F. ligger i den ryska sektorn. På gr. av
detta förhållande och då det icke kan ta emot
alla de studenter, som vilja bedriva univ.-studier,
har hösten 1948 i Dahlem med amerikanskt stöd
Die freie Universität grundats. Det
omfattar icke alla fakulteter men är under
utbyggnad. Die technische Universität (0.
3,000 studenter) i Charlottenburg, likaledes starkt
skadat i kriget, är icke direkt anslutet till F.
men har efter 2:a världskriget utökats med en
humanistisk fak., vid vilken alla studenter måste
avlägga en förberedande examen. För att kunna
utbilda teologer har i Zehlendorf av Die
beken-nende Kirche (Bekännelsekyrkan) nygrundats en
redan under 1930-talet påbörjad Kirchliche
Hochschule (400 studenter). HnSr.
Friedrik [-i’d-], svenskt mynt, se Karolin.
Frie Folkeparti, Det, danskt politiskt parti,
bildat 1934, då tre medl. av Folketinget utträdde
ur Venstre och ansågo sig som repr. för den
ytterligtgående Landbrugernes Sammenslutning
(LS), vilken under jordbrukskrisen krävde direkt
aktion och produktionsstrejk. F., som senare
kallade sig Bondepartiet, erhöll vid valen
till Folketinget 1935 5 mandat och 1939 4. Då
F. under den tyska ockupationen börjat närmare
samarbete med det danska nazistpartiet, förlorade
det vid valet 1943 hälften av sina mandat och
upplöstes vid krigsslutet. J.D.
Friel, socken i Åse hd i Västergötland,
Skaraborgs län, och församling i Tuns, Friels och
Karaby pastorat i Kållands kontrakt av Skara
stft, vd Vänern; 17,70 km2, därav 17,07 land; 345
inv. (1948; 20 inv. pr km2). F. är i stort sett
slättbygd, i n.v. och s.ö. med något kuperade
skogstrakter. Åkern utgör 55% av landarealen,
skogsmarken 31 °/o. Egendom: Frieisberg. Av fornläm-
ningar finnas bl.a. högar, kummel och offerstenar.
Kyrkan av gråsten och huggen sandsten är i
huvudsak från romansk tid; tornet tillkom 1884. På
kyrkogården finnas ett 20-tal gravstenar från
1600-talet. — Namnet är bildat till gudanamnet Frö och
’al, tempel, helgedom. Det skrevs 1305 frøial, 1329
frøæle. Se E. Wigforss i ”Namn och bygd”, 1918,
sid. 120 f. P.;Er.
Frfele, Christian Frederik Gottfried, norsk
publicist (1821—99), cand. jur. 1851, anställd i
”Christiania-posten” 1852—54, därefter i
”Morgen-bladet”, från 1857 i dess redaktion, 1865—93
chefred. F. gjorde ”Morgenbladet” till en modern,
kulturellt och politiskt ledande tidn.
Friendly Islands [fren’dli äi’løndz], se
Tonga-öarna.
Friendly societies [fren’dli søsäTøtiz] kallas i
England sammanslutningar, vilkas huvudsyfte är
att trygga medl:s uppehälle under sjukdom och
att bidraga till täckandet av de kostnader, en
medlems död medför. Se Understödsförening.
Fri energi, fys., se Termodynamik.
Frie Nord, Det, dansk förening för nordiskt
samarbete. 10/i2 1939 bildades Nordisk
Förbund, Det frie Nord, som materiellt och
moraliskt skulle stödja de danska frivilliga, som
kämpade på finsk sida i vinterkriget. Samtidigt
skulle förbundet arbeta för nordisk samverkan och
stöddes av kulturella, nordiskt intresserade kretsar,
i sht konservativa. I febr. 1940 blev
generallöjtnant Erik Wieth ordf., och något senare
omorganiserades föreningen, i det att huvudändamålet blev
att stärka försvarsviljan och solidaritetskänslan
mellan de nordiska folken och att på lång sikt
arbeta för upprättandet av en nordisk folk- och
försvarsunion, Nordens förenade stater. Under
den tyska ockupationen av Danmark ändrade
förbundet åter karaktär; under 2:a finsk-ryska kriget
utövade det blott humanitär hjälp genom att motta
finska barn i Danmark men började i gengäld
en stor hjälpverksamhet för Norge och samlade
sig till motstånd mot det tyska förtrycket.
Medl.-antalet steg hastigt och uppgick V7 1944 till 32,000.
Efter kapitulationen 1945 arbetade man kraftigt
för sammanslutning mellan F. och den danska
föreningen Norden; sammanslagningen ägde rum
s.å. J.D.
Frie Ord, dansk tidskrift, grundad 1946 av V.
Grönbech och redigerad av denne och Hal Koch,
som ensam redigerade F. från den förres död i
april 1948 till årets slut, då tidskr. upphörde.
Tidskr., som kom till som forum för Grönbech
och till stor del fylldes med dennes artiklar,
innehåller uppsatser om kulturella, ekonomiska,
sociala och politiska ämnen.
Fries [fris], släkt, stammande från sporrsmeden
i Norrköping Adam Jonsson F. (d. 1710), vars
sonsons sonson var nedannämnde F.i). — Litt.:
T. Almén, ”Elias-Fries-släktens historia” (1945).
1) Elias Magnus F., botanist (1794—1878), fil.
mag. och doc. i botanik vid Lunds univ. 1814,
akademiadjunkt 1819, prof:s titel 1824, bot.
de-monstrator 1828, borgströmiansk prof, i praktisk
ekonomi vid Uppsala univ. 1834, prof, i botanik
och praktisk ekonomi där 1851, emeritus 1859, dir.
för Uppsala botaniska trädgård 1851—63, led. av
Vetenskapsakad. 1821, av Svenska akad. 1847, med.
- 583 -
— 584 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
