Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frie Udstilling, Den - Frifelt, Salomon - Friförsamling - Frigel, Pehr - Frigell, Anders - Frigen - Frigevärsskytte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIGEVÄRSSKYTTE
konstnärer (därav i gäst) ut och bildade en ny
organisation, Grönningen. Sex av de senare vände dock
efter hand tillbaka till F., bl.a. de tre fynmålarna.
1948 hade F. 44 medl., däribland en av stiftarna, den
gamle Willumsen, som alltjämt är verksam.
F. har varit av största betydelse för det danska
konstlivet. Utom medlemmarna ha en mängd
gäster, särsk. danska, norska och svenska
konstnärer, framträtt vid de varje vår återkommande
grupputställningarna. 1893 rymde utställningen
stora kollektioner av Gauguin och den då rätt
nyligen avlidne men ännu av flertalet oförstådde
van Gogh. Omkr. 1910 deltog
svensk-köpenhamnaren Isakson ett par år, hans kollega Wolmar
är gäst sedan 1909, och den likaledes
svenskfödde skulptören Henning har efter förvärvandet
av danskt medborgarskap blivit medl. av F.
1931. — I nära förbindelse med F. stod De frie
Billedhuggeres Selskab, bildat 1905 och upplöst
1914, då dess medl. och gäster med få undantag
inträdde i F. Sedan 1923 har F. åtagit sig det
ekonomiska ansvaret för Kunstnernes
Efteraars-udstilling, som visas varje höst i F:s byggnad.
Även andra konstutställningar, särsk. av yngre
danska konstnärsgrupper, samt expositioner av
grannländernas unga konst, jubileums- och
minnesutställningar för F:s medl. m.m. ha sedan
länge förekommit här. — Litt.: ”Den frie
Udstil-ling gennem 50 Aar” (1942). H.Ge.
Frifelt, Salomon, Jensen, dansk författare (f.
1889). F., som är son till en lantbrukare på
Jylland, utbildade sig till lärare och var
folkhögskole-läiare 1912—15 och journalist 1917—18; 1923
övertog han sin fädernegård. F. har skrivit lyrik,
noveller och romaner och historiskt-topografiska
arbeten, varvid han i främsta rummet hämtat motiv
från sin jylländska hemort. Av F:s arbeten kunna
nämnas ”Lyng” (1918), noveller, ”Af Jordens Æt”
(1921), ”Mellem to Taarne” (1926), romaner,
”Gennem de jydske Udmarker” (1929), ”Ad jydske Veje
sönderud” (1934), ”Godtfolk og Skidtfolk”
(1939),noveller, ”Det skete en Söndag” (1944), dikter,
”Natten og den döde Gaard” (1945), roman. Tills, med
T. Tobiassen Kragelund har F. skrivit en rad
skildringar ur livet på Jylland (”Dem Vester fra”,
3 bd, 1939—41; ”Vi hilser paa Landsmænd”, 3 bd,
1942—44). — Litt.: C. M. Woel, ”Tyverne og
Tredvernes Digtere”, 1 (1941). E.
Friförsamling, benämning på kristna samfund
och församlingar, som skilt sig från statskyrkorna
och som i allm. hävda kyrkans frihet gentemot
staten (jfr Frikyrka och Frimenighed). 1) I
Sverige brukas namnet f. oftast om de till Svenska
missionsförbundet anslutna församlingarna, ofta
även kallade missionsföreningar. 2) Pingströrelsen
kallar sina församlingar ”fria församlingar” icke
blott för att markera dessa församlingars frihet i
förhållande till statskyrkan utan framför allt för
att framhålla deras fulla oberoende av varje
kyrko-el. samfundsorganisation. 3) I Tyskland betecknar
uttrycket Freie Gemeinden vissa redan på 1840-talet
under rationalismens inflytande uppkomna
föreningar el. församlingar, som trädde i opposition
mot den protestantiska ortodoxien och ville hävda
förnuftets rätt även i trosfrågor. En förening av
rationalistiskt sinnade präster och lekmän, vilken
kallade sig Lichtfreunde, bildades i Sachsen 1841,
men den första egentliga ”fria församlingen”
bildades i Königsberg 1846 av en pastor Rupp, som
blivit avsatt från sitt ämbete på gr. av
rationalistiska åsikter. Rörelsen växte efter hand betydligt
men blev på gr. av sina politiska tendenser strängt
övervakad av myndigheterna. 1850 förenade sig
rörelsen med de s.k. tysk-katolska församlingarna,
en katolsk motsvarighet till Freie Gemeinden.
Sammanslutningen kallades Religionsgesellschaft freier
Gemeinden. Efter de svåra förföljelserna i början
av 1850-talet reorganiserades rörelsen 1859 till
Bund freier religiöser Gemeinden in Deutschland,
och detta förbund uppgav all bibel- och
kristus-tro. Församlingarna urartade efter hand till rena
fritänkarföreningar. På 1890-talet, då
tillbakagången på allvar började, räknade rörelsen o.
20,000 medl. i sina församlingar. N.J.N.
Frigel’, Pehr, tonsättare och musikfrämjare
(1750—1842). Redan under skoltiden musikaliskt
intresserad blev F. 1776 fil. mag. i Uppsala, ingick
senare i ämbetsverken för att fr.o.m. 1801 helt ägna
sig åt musiken. 1796 Musikaliska akad:s sekr.
(1814—30 tillika lärare i musikteori) blev F. snart
inst:s verklige ledare, som med illusionslös syn
på svenskt musikliv förde densamma genom en
av dess svåraste kriser. F. var en ivrig
ordensbroder och stod i livlig kontakt med flera av sin tids
främsta kulturpersonligheter. Som elev av bl.a.
Naumann och framför allt J. M. Kraus skaffade
sig F. en gedigen musikalisk bildning och
kompo-sitionstekniskt kunnande. På hans egen
musikaliska stil synes Kraus ha utövat det största
inflytandet. Av hans kompositioner må särsk.
framhållas en utomordentlig dubbelfuga ”Fulla är
himlarna och jorden” (1814), oratoriet ”Försonaren på
Oljoberget” (1815) samt ett par ypperliga
orkesterverk. S.W.
Frigell’, Anders, klassisk filolog (1820—97),
doc. i latin vid Uppsala univ. 1854, e.o. prof. 1882.
F:s skrifter omfatta bl.a. mycket använda skoluppl.
av Livius (1871 ff.), kommentarer till Caesar (1858
—59) och Horatius (1870), ”Livius som
historie-skrifvare” (1880), samt ”Om bibi.-kataloger” (1864).
Frige’n, kem., se Freonämnen.
Frigevärsskytte, skjutning med valfritt vapen enl.
det internationella programmet (vid VM).
Gevärets vikt är dock max. 9 kg och kalibern max.
9 mm; kikarsikte får ej användas.
Huvudskjutningen (vid VM) omfattar lagtävling (5 man) med
4 precisionsserier å 10 skott i varje ställning på
300 m mot 10-ringad internationell tavla;
markering efter varje skott. Ordningsföljden mellan
ställningarna (delar därav) är valfri; skjuttiden för
varje lag c:a 30 tim (t.ex. tre tavlor under 10 tim).
Skjutningen utföres i mot sol och vind väl
skyddade skjuthallar och med särsk. konstruerade s.k.
matchgevär av skilda typer, vanl. enkelladdare med
dioptersikte (sedan 1921) samt med ring- el.
stolp-korn. I stående får särskilt handstöd, men ej rem,
användas; motsatt är förhållandet vid liggande
samt vid knästående, där dyna får läggas under
vristen. VM finnes sedan 1897 i lagtävlingen (i
helmatchen) och i den individuella tävlingen
(sammanlagt och för varje ställning). Utom den
internationella helmatchen förekommer vid mindre
viktiga tävlingar ^-matchen och Vé-matchen (20,
resp. 10 skott i varje ställning). — F. förekom vid
— 597 —
— 598 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
