Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frimurareordens i Sverige stamhus - Frimureri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIMURERI
pelvis den monumentala huvudtrappan. Av
palatsets inredning är åtskilligt bevarat. I våningen
en trappa upp finnes en svit av rum prydda på
väggar och tak med målningar i olja och med
stuckreliefer. Plafonderna i vissa rum höra till
de praktfullaste i Sverige. I de nytillbyggda
flyglarna befinna sig två stora treskeppiga ordenssalar,
upptagande flyglarnas hela bredd. I den gamla n.
flygeln blevo arkiv och bibi. 1912 installerade i
nyinredda lokaler; här äro även några salar
upplåtna åt ordens samtidigt grundade museum, som
innehåller intressanta och värdefulla samlingar av
svenska och utländska frimurarföremål. [J.RklP.P.
Frimureri. Den byggnad el. bygghydda, som de
engelska medeltida byggnadsarbetarna — i likhet
med vad som ägde rum i andra länder, ss. i
Tyskland (Bauhütte) och i Frankrike, — uppförde
för eget bruk vid byggnadsplatsen, kallades lodge
(fra. loge, ital. loggia), och denna benämning
övergick småningom att beteckna jämväl
byggnads-skrået el. sammanslutningen av byggnadsarbetare
(se Byggnadsgille). Det engelska ordet mason
betyder ej blott murare utan även stenhuggare och
annan vid ett bygge sysselsatt; med benämningen
freemason (fra. franc-magon, ty. Freimaurer, sv.
frimurare), som påvisats redan under 1300-talet,
torde ha avsetts en stenhuggare av högre klass,
en bildhuggare, en skulptör. För de engelska
byggnadsskråna gällde stadgar, av vilka de äldsta
till vår tid bevarade härstamma från 1300-talet.
Efter medeltidens slut, särsk. under 1600-talet,
in-gingo i de engelska byggnadslogerna män,
som icke tillhörde byggnadsfacket utan andra
yrken och högre samhällsklasser (accepted masons),
och logerna förlorade småningom sin ursprungliga
betydelse. Några i London fortlevande
bygghyd-dor (societies of freemasons) sammanslöto sig 1717
under medverkan av prästen James Anderson, jur.
dr J. T. Desaguliers m.fl. och bildade den engelska
frimurarestorlogen, som icke längre befattade sig
med praktiskt byggnadsarbete utan utgjorde ett
ordenssamfund, som skulle befrämja andlig
byggnad med begagnande av de gamla bygghyddornas
symboler, emblem och traditioner. Härmed
framträdde f. offentligt som ett sällskap med andligt
och symboliskt innehåll och med religiösa
grundsatser till individens förädling och för utövande
av människokärlek, stående utanför alla politiska
frågor och stridigheter. Anderson utarbetade 1721
för ordenssamfundet på grundval av
bygghyddornas gamla stadgar en författning, ”The
constitu-tions of the freemasons”. I en kort härefter
grundad skotsk frimurarstorloge ingingo flera skotska
från 1500- och 1600-talen existerande byggnadsloger,
vilka sålunda utan avbrott i arbetet från rena
hant-verksloger blevo frimurarloger i modern mening.
F. utbredde sig nu hastigt från England över
hela den civiliserade världen men kom att i de
olika länderna påverkas av skilda nationella
synpunkter och förhållanden, varigenom åtskilliga
fri-murarsystem uppstodo, vilka i flera och
fundamentala hänseenden äro skiljaktiga från varandra,
så att knappast mer än namnet kan anses vara
gemensamt för dem. Dessa skiljaktigheter ha med
tiden blivit allt större och betydelsefullare, så att
f.n. en mångfald olika frimurarsystem finnas, av
vilka flera icke stå i något som helst samband
med el. ens erkänna varandra. Det är sålunda
icke berättigat att säga, att Frimurareorden är ett
ordenssamfund, som existerar över hela världen;
något sådant allmängiltigt samfund finns icke.
Däremot finnas i de flesta länder
sammanslutningar, vilkas medl. kalla sig frimurare men vilka
sinsemellan ha helt olika innehåll, syften och
lärosystem. Vanl. styres en sådan sammanslutning
av en storloge, som under sig har ett flertal loger;
vissa system arbeta endast i 3 grader, andra i
11, 33 o.s.v.
Det land på kontinenten, där f. först vann
insteg, var Frankrike, och de äldsta franska
logerna inrättades redan på 1720-talet. Men här
utbildades f. på ett i flera avseenden annat sätt
än i den engelska storlogen. Under det att denna
senare endast arbetade i 3 grader, uppstodo i
Frankrike flera högre grader, dels de s.k. skotska
graderna, dels andra, vilka stodo främmande för
det engelska f:s mera enkla och allvarligt
moraliska innehåll. Dessa höggrader ha sedermera
införts i England men bilda där fristående
sammanslutningar. Under 1800-talet utvecklade sig
det franska f. småningom till politiska klubbar,
och ur logernas ritualer avlägsnades allt, som
hade samband med religion, vilket allt medfört,
att Svenska frimurareorden icke har någon
gemenskap med de franska logerna. Samma var
förhållandet med de italienska logerna. Även
i Tyskland inrättades snart frimurarloger, och
1738 ingick Preussens dåv. kronprins Fredrik,
sedermera konung Fredrik II, i en loge, och
konungens deltagande i f. blev av betydelse för det
tyska f. I Tyskland bildades flera storloger av
olika system och innehåll med el. utan höggrader.
Det svenska frimurarsystemet infördes av J. W.
v. Zinnendorf, som 1770 bildade en storloge,
benämnd Grosse Landesloge, som omslöt ett stort
antal underlydande loger. — I Danmark
infördes f. på 1740-talet; på 1850-talet övergingo
samtliga danska loger till det svenska systemet,
vilket redan tidigare antagits i Norge.
Frimurarloger instiftades i de flesta andra länder i
Europa samt även i övriga världsdelar.
1935 blevo alla hemliga ordnar och samfund i
Tyskland förbjudna, och deras egendom
konfiskerades. Detta öde drabbade även det svenska
f. där. Allteftersom Hitler utökade Tysklands
gränser, kom förbudet att gälla även för de med
Stortyskland införlivade områdena. I Italien hade
f. förbjudits redan tio år tidigare, och i Spanien
utfärdades liknande förbud 1938. Under 2:a
världskriget var frimurararbetet nedlagt i Storbritannien,
Danmark, Norge, Finland, Holland och Frankrike
men däremot icke i Sverige, USA, Canada och
Australien. Efter krigets slut har arbetet inom
logerna i Storbritannien, Danmark, Finland och
Holland upptagits i full utsträckning. Antalet
frimurare uppgick 1946 till o. 1,033,000 i Storbritannien,
4,865,000 i USA, 29,000 i Sydamerika, 179,000 i
Canada, 231,000 i Australien, 8,000 i Danmark och
10,000 i Norge (1948).
Den första S:t Johanneslogen (grader 1—3 i
Sverige, greve Wrede-Sparres loge, upprättades
vid mitten av 1730-talet i Stockholm, och
sedermera uppstodo under 1740-talet där flera nya
loger. På vad sätt dessa loger instiftats, är icke
— 629 —
— 630 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
