Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friser (folk) - Frisera - Friserduva - Frising, Gunnar - Frisinnad - Frisinnade folkpartiet - Frisinnade föreningen - Frisinnade klubben - Frisinnade kvinnors riksförbund - Frisinnade landsföreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRISINNADE LANDSFÖRENINGEN
prov. Friesland) och östfrisland (nuv.
nederländska prov. Groningen, v. Oldenburg samt
mellanliggande del av Preussen, Ostfriesland). I Väs
t-f r i s 1 a n d erhöllo grevarna av Holland och
biskoparna av Utrecht överhöghet, och v. om
Zuider-zee höll sig f:s namn endast på några öar, ss.
Texel, och i Nordholland, som först på 1200-talet
underlades grevarna av Holland. I
Mellan-och östfrisland bildade de sju ”sjölanden”
ett förbund; vart och ett av dem sönderföll i
distrikt och byalag, med domare och talesmän.
Deras representanter samlades årl. till pingst vid
Upstallsboom ej långt från Aurich; de hade att
handlägga ärenden rörande krig och fred,
lagändringar o.d. Först under 1300-talet började
författningen att upplösas. I Mellanfrisland gjorde sig
inre oroligheter av social art gällande. Det erhöll
dock ännu 1457 bekräftelse på sin
riksomedelbar-het, men 1498 utnämnde kejsaren hertig Albrekt
av Sachsen till ståthållare; 1524 lades det under
huset Habsburg. Då detta genom nederländska
frihetskriget miste sina nederländska besittningar,
kom Mellanfrisland jämte Groningen att inom det
nederländska statsförbundets ram 1606—1747
intaga en särställning under egna ståthållare av ätten
Nassau-Dietz, en sidolinje av huset Oranien. I
östfrisland förde stridigheter mellan de olika
hövdingar, vilkas välde på 1300-talet avlöst den
tidigare bondedemokratien, till att landets ö. delar
införlivades med Oldenburg och att dess v. delar
(Groningen) tillföllo biskopsdömet Utrecht, under
det att kejsar Fredrik III förlänade en av de
infödda hövdingarna av ätten Cirksena med största
delen av östfrisland, grevskapet
Ostfriesland*. Det tillföll 1744 Preussen. B.
Frise’ra (fra. friser), eg. krusa; prydligt ordna
håret. Jfr Frisyr.
Frise’rduva, ras av duvsläktet*.
Frising, Gunnar Sigfrid, läkare (1875—1947),
med. lic. 1910, med. dr 1926, doc. i ortopedi i
Lund 1927—29, överläkare vid ortopediska
kliniken där 1919—40 och lärare i ortopedi vid Lunds
univ. 1929—40. F. var från 1930 medl. av red.
för ”Acta ortopedica scandinavica”. Hans
vetenskapliga verksamhet innefattade f.ö. ett antal
arbeten i ortopedi.
Frisinnad, fördomsfri; politiskt liberal el.
fram-stegsvänlig; som politisk term i Sverige från o.
1830; förr (t.ex. hos Tegnér) även f r i s i n n i g.
Frisinnade folkpartiet. Efter sprängningen av
Frisinnade landsföreningen och det förutvarande
frisinnade el. liberala partiets uppdelning i ett
liberalt och ett frisinnat parti var även
Liberala samlingspartiets i riksdagen tid ute. I stället
bildades F., som ofta populärt även kallades
Folkfrisinnade partiet, under anslutning
till Frisinnade landsföreningens program som de
frisinnades riksdagsparti; detta skedde ®/i 1924.
Ordf, var 1924—32 C. G. Ekman, vilken 1933
efterträddes av F. Hamrin. Partiet räknade vid
sin tillkomst 20 medl. i F.k. samt 27 i A.k.
Medl.-talet utgjorde vid 1934 års riksdag 17 i F.k. och
20 i A.k. Efter sammanslagningen av Frisinnade
landsföreningen och Sveriges liberala parti 1934
kom också vid följande riksdag en
sammanslagning av F. och Liberala riksdagspartiet till
Folkpartiets riksdagsgrupp*. — Trots sitt ringa antal
har F. under C. G. Ekmans* kraftfulla och
skickliga ledning spelat en högst betydande roll i
svensk politik. [E.ThslO.S.
Frisinnade föreningen, se Freisinnige
Vereinig-ung.
Frisinnade klubben i Stockholm är en
sammanslutning av personer med ”frisinnad politisk
åskådning till sällskapligt umgänge och arbete
för frisinnade idéers förverkligande”. Den har
alltifrån sin tillkomst 1900 utgjort en hemvist för
den radikalism, som är tillfinnandes inom de
bildade klasserna i huvudstaden. Särsk. under
tidigare år var klubbens anknytning till den litterära
och konstnärliga världen stark. Vid enstaka
tillfällen har F. framträtt med opinionsyttringar men
Utgör numera egentligen endast en
diskussionsklubb. — Litt.: E. Rosenborg, ”F. 1900—1924”
(1925). E.Ths.
Frisinnade kvinnors riksförbund uppstod 1921
som en fortsättning och utvidgning till
riksorganisation av Föreningen frisinnade kvinnor, som
verkat i Stockholm från 1914. Efter Frisinnade
landsföreningens sprängning 1923, som F.
förgäves sökt förhindra, beslöt förbundet att ställa sig
självständigt och neutralt gentemot de nya
liberala och frisinnade partierna. I själva verket intog
det en radikalare hållning än båda dessa.
Samtidigt startades tidn. ”Tidevarvet”, som 1923—36
blev språkrör för förbundet och gav namn åt dess
ledande personer, vilka brukade betecknas som
”Tidevarvsgruppen”. 1931 ombildades F. till
Svenska kvinnors vänsterförbund,
som är en sammanslutning av radikala, liberala
och frisinnade kvinnor; även socialdemokratiska
kunna vara medl. Förbundet som sådant är icke
partipolitiskt men utgör en förbindelseled mellan
demokratiska vänsterelement, ett enande band
mellan partipolitiska vänstersammanslutningar, vilka
utgöra inbördes fristående grupper inom förbundet.
F:s Stockholms-avd. lyckades genom åren leva
kvar och verkar nu under namnet Radikala
föreningen; den är sedan 1937 öppen även för män.
Dess kvinnliga led. utgöra automatiskt det nämnda
vänsterförbundets radikala Stockholmsgrupp.
Jämsides med denna utveckling av F. har efter
partiklyvningen 1923 gått ett
kvinnoorganisations-arbete inom det frisinnade partiet och dess
efterföljare Folkpartiet. På våren 1925 bildades
Frisinnade folkpartiets kvinnogrupp, som efter de
liberala och frisinnade partiernas återförening till
Folkpartiet 1934 följ, år blev till en särskild
kvinnoorganisation för det nya partiet, vilken först
kallades Folkpartiets kvinnogrupp men något år
senare antog det nuv., mera fast
organisatoriskt betonade namnet Folkpartiets
kvinnoförbund. — Litt.: Ada Nilsson, ”Barrikaden valde
oss” (1940). H.Ci.
Frisinnade landsföreningen, riksorganisation åt
det odelade liberala el. frisinnade partiet 1902—23;
därefter åt det frisinnade el. ofta s.k. folkfrisinnad»?
partiet till 1934, då den uppgick i det nybildade
Folkpartiet. Dess syfte var att ”till gemensamt
arbete och uppträdande samla landet politiskt
frisinnade medborgare; att verka för val till
riksdagen av män och kvinnor, vilka ansluta sig till
det program, som till de allmänna valen uppställas
av föreningen; att verka för val av frisinnade led.
— 649 —
— 650 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
