Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friuli - Frivakt - Fri valuta - Fri vers - Frivillig - Frivilliga automobilkåren (FAK) - Frivilliga försvarsorganisationer - Frivilliga motorbåtskåren - Frivilliga motorcykelkåren (FMCK) - Frivilliga radioorganisationen (FRO) - Frivilliga skytteväsendet - Frivillig befälsutbildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIVAKT
som under langobardernas herravälde i Italien blev
huvudstad i ett langobardiskt hertigdöme F. .Under
karolingisk tid förvandlades detta till ett
markgrevskap. Huvuddelen härav kom 1077 under
patriarken av Aquileja, sedermera under Venedig. En
mindre del, grevskapet Görz el. Gorizia, förblev
ett världsligt furstendöme inom Tyska riket; det
tillföll 1500 huset Habsburg. Vid den venetianska
statens upplösning 1797 förenades hela nuv.
landskapet F. under Österrike; det kom 1805 under
Napoleons italienska kungarike, 1814 ånyo under
Österrike. 1866 erhöll Italien efter sitt deltagande
i tyska enhetskriget de f.d. till Venedig hörande
delarna av F., 1919 efter 1 :a världskriget jämväl
det övriga F. (”hertigdömet Görz”). P.;B.
Frivakt, sjöv., den del av besättning el.
vaktmanskap ombord, som för tillfället ej har vakt. F
riva k t a r e åter benämnes personal, som, på gr.
av befattning ombord (t.ex. ekonomipersonal), står
utanför eg. vakttjänst.
Fri valuta, se Internationella betalningar.
Fri vers, se Vers.
Frivillig, mil., person, som utan att därtill vara
skyldig, anmäler sig till militär tjänst el.
utbildning. — I Sverige kan frivillig utbildning äga
rum inom de frivilliga försvarsorganisationerna*
och frivillig tjänst fullgöras av till befäl utbildad
person, för vars avlöning vakant lön kan
disponeras. I krigstid el. vid krigsfara
(beredskaps-förhållanden) kan tjänsteavtal upprättas med
person, som icke är i värnpliktsåldern
(krigs-frivillig). För att kunna utnyttja krigsfrivillig
redan vid mobilisering kan tjänsteavtal med
sådan upprättas i fredstid. Avtal får därvid
endast träffas med den, som erhållit befälsutbildning
som värnpliktig och som efter utträdet ur
värnpliktsåldern kan krigsplaceras i befattning, motsv.
vederbörandes utbildning och grad. Avtalet
gäller längst intill det att den krigsfrivillige blir 60
år. — I utländsk militär tjänst göra ofta
personer från annat land frivilligt tjänst under
krigs-förhållanden. Ex. härpå utgöra de svenskar, som
deltogo på finsk sida i vinterkriget 1939—-40.
Svenskarna tjänstgjorde härunder både som befäl
vid finsk trupp och i av enbart krigsfrivilliga
bestående förband (jfr Svenska frivilligkåren). S.E.B.
Frivilliga automobilkåren (FAK) bildades 1914
med uppgift att ställa förare och motorfordon till
K.m:ts förfogande vid mobilisering och krig. 1931
erhöll F. nya uppgifter, som inneburo, att kåren
skulle utbilda officerare för krigstjänst vid
motori-serade trängförband. F:s uppgift är sedan 1942 att
utbilda officerare, reservofficerare och
värnpliktiga officerare ur motoriserade förband i
motortjänst samt ungdomar i att föra bil. Utbildningen
bedrives på resp, motor- och bilförarkurser. F.
är ansluten till Centralförbundet för
befälsutbildning (jfr Frivillig befälsutbildning). K.m:t
fastställer regi, för kåren och tillsätter dess ordf. S.E.B.
Frivilliga försvarsorganisationer. De första f.
bildades omedelbart före och under i:a
världskriget under trycket av det dåv. utrikespolitiska
läget och voro ett utslag av rådande
försvarsvilja. Även under 2:a världskriget ha ett flertal
f. bildats, av vilka de betydelsefullaste äro
hemvärnet och Riksluftskyddsförbundet. Den
verksamhet, som f. utöva, syftar främst till att på
frivillighetens väg komplettera tillgången på
befäl och viss specialutbildad personal inom
riks-försvaret. Verksamheten finansieras dels med
statsmedel, dels med av organisationerna
insamlade medel. Till f. räknas (1949)
Centralförbundet för befälsutbildning (Cfb) med till detta
anslutna organisationer (se Frivillig
befälsutbildning) samt Frivilliga motorcykelkåren*, Frivilliga
skytteväsendet (se Skytterörelsen), hemvärnet*,
Riksförbundet Sveriges lottakårer (SLK) (se
Lottarörelsen), Svenska Röda korset (SRK) (se Röda
korset), Svenska blå stjärnan (SBS) (se Blå
stjärnan), Sjövärnskåren* och
Riksluftskyddsförbundet*. S.E.B.
Frivilliga motorbåtskåren, se Sjövärnskåren.
Frivilliga motorcykelkåren (FMCK) bildades
1929 som en underavd. inom Svenska
motorklubben med uppgift att ställa förare och maskiner
till K.m:ts förfogande i försvarets tjänst. 1938
godkändes kåren av K.m:t som frivillig
försvarsorganisation. F:s uppgift är sedan 1942 att
utbilda ungdomar, som ej gjort sin värnplikt, till
motorcykelförare samt att vidmakthålla övriga
medl:s förmåga som militära motormän.
Utbildningen bedrives på kurser och
tillämpningsövningar. K.m:t fastställer regi, för kåren och
tillsätter dess ordf. S.E.B.
Frivilliga radioorganisationen (FRO) bildades
1946 och har till uppgift att utbilda
sändarama-törer till militära radiotelegrafister. F. är en
underavd. av Föreningen Sveriges
sändaramatö-rer* samt är ansluten till Centralförbundet för
befälsutbildning (jfr Frivillig befälsutbildning).
Frivilliga skytteväsendet, se Skytterörelsen.
Frivillig befälsutbildning avser att, vid sidan
av den ord. utbildningen inom armén, ge befäl
(ej sådant på aktiv stat) en kompletterande
utbildning för att göra det ytterligare skickat för
sina uppgifter i krig. Den första f. anordnades
i Stockholm 1903. För att leda den under
början av 1900-talet alltmer omfattande f. bildades
1912 Sveriges 1 a n d s t o r m s f ö r e n i n g a r s
centralförbund. Detta arbetade på tre
linjer: landstormsofficersutbildning, ungdomsfostran
och kvinnoverksamhet.
Landstormsofficersutbild-mngen avsåg främst att tillgodose
landstorms-förbandens behov av befäl vid mobilisering (jfr
Landstorm). Den leddes av officerare ur armén
och omfattade föreläsningar,
korrespondensundervisning, krigsspel och tillämpningsövningar samt
bedrevs i form av kurser. Denna utbildning
om-händerhas sedan 1943 av Centralförbundet för
befälsutbildning (se nedan). Ungdomsutbildningen,
som tillkom 1915, avsåg främst att vara en
förberedelse till värnpliktstjänstgöringen. Denna
utbildning omhänderhas sedan 1947 till övervägande
delen av hemvärnet. Till centralförbundet var
även det 1924 bildade Riksförbundet Sveriges
lottakårer (se Lottarörelsen) anslutet. En
garantförening var organiserad för att ge ekonomiskt
stöd åt utbildningen. Centralförbundet omfattade
1939 en överstyrelse, ett verkställande utskott, 25
landstormsförbund med tills. 234
landstormsför-eningar (o. 30,000 medl.), 77 ungdomsavd. (o. 4,000
medl.) och 169 kvinnoföreningar (o. 26,000 medl.).
Enl. 1942 års försvarsbeslut upphävdes
indelningen av de värnpliktigas tjänstgöringstid i be-
— 671 —
— 672 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
