Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frost - Frost, Edwin Brant - Frost, Robert Lee - Frosta härad - Frosta kontrakt - Frosta och Eslövs domsaga - Frostatingslagen - Frostavallen - Frostdag - Frostdimma - Frostell, Gunnar - Frostenson, Anders - Frosterus, Henrik - Frosterus, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FROSTERUS
sänkorna, som således äro särskilt frostlänta.
Jfr Dagg- och rimfrostbildning. [H.Kr]C.J.Ö.
Frost [fråst], Edwin Brant, amerikansk
astronom (1866-—1935), prof, i astronomi vid
Dart-mouth College 1892, prof, i astrofysik vid univ. i
Chicago 1898, dir. för Yerkesobservatoriet 1905—
33, medred. av ”The Astrophysical Journal” från
1902. F. utförde undersökningar över B-stjärnornas
spektra och dessa stjärnors rörelser i rymden,
utgav 1933 självbiogr. ”An astronomer’s life”.
Frost [fråst], Robert Lee, amerikansk
författare (f. 1875), studerade vid olika univ.,
innehade en farm i New Hampshire och var vid
sidan därav tidvis lärare 1900—12, vistades i
England 1912—15, bodde sedan i New Hampshire,
där han delade sin tid mellan jordbruk,
univ.-undervisning och diktning, och har sedan varit
prof, vid skilda univ., bl.a. Harvard. F., som
blivit kallad den siste företrädaren för det
puritanska New England i amerikansk litteratur, har
vunnit stor popularitet med sin lyrik, som i
traditionell form besjunger naturen och kärleken.
Han har utg. diktsaml. ”A boy’s will” (1913),
”North of Boston” (1914), ”Mountain interval”
(1916), ”New Hampshire” (1923), ”A
West-run-ning brook” (1928), ”A lone striker” (1933), ”A
further range” (1936), ”From snow to snow”
(s.å.), ”The witness tree” (1942) och ”Steeple
bush” (1947), skådespelet ”A way out” (1929)
samt ”Collected poems” (1930 och 1939) och
”Poems” (1946, med inledning av F.). E.
Fro’sta härad i Malmöhus län, kring Ringsjön
i mellersta Skåne, omfattar kommunerna Harlösa,
Hammarlunda, Holmby, Gårdstånga, Borlunda,
Skeglinge, Skarhult, ö. Strö, Hurva,
Gudmun-torp, Högseröd, Lyby, Hörby, Hörby köping, ö.
Sallerup, Svensköp, Äspinge, Fulltofta,
Bosjö-kloster, S. Rörum, Höör, Höörs köping,
Munk-arp och N. Rörum; 744,93 km2, därav 701,11
land; 24,710 inv. (1948). F. utgör ett tingslag
(tingsställe: Hörby köping) i Frosta och Eslövs
domsaga, är delat på Hörby, Eslövs och Lunds
fögderier samt ingår (utom Svensköp, som tillhör
Gärds kontrakt) i Frosta kontrakt av Lunds stift.
—- Namnet är gen. av ett mansnamn Fr oste,
sannol. buret av en fogde över häradet. Det har
avlöst ett äldre Dapra hd, vilket likaledes är gen.
av ett mansnamn, urspr. ett binamn med bet. den
sorgsne. Se J. Sahlgren i ”Namn och bygd”,
1920, sid. 59. — Litt.: ”Sockenbeskrivningar från
F.”, utg. av G. Carlquist (1920); G. Björkelund,
”F:s historia” (1944); ”F., bygden och
sparbanken”, red. av J. Carlsson (1948). P.;Er.
Fro’sta kontrakt i Lunds stift omfattar Frosta
hd (utom Svensköp) samt delar av Torna, Färs,
Onsjö och V. Göinge hd. F. består av följ. 12
pastorat: ö. Sallerup och Långaröd; Hörby och
Lyby; Högseröd; Fulltofta och Äspinge; S.
Rörum och Häglinge; Höör och Munkarp; N.
Rörum och Hallaröd; Bosjökloster; Gudmuntorp
och Hurva; Harlösa, Hammarlunda, Silvåkra och
Revinge; ö. Strö, Skarhult, Borlunda och
Skeglinge samt Gårdstånga och Holmby; 27,404 inv.
(1948). P.
Fro’sta och Eslövs domsaga i Malmöhus län,
under Hovrätten över Skåne och Blekinge,
omfattar Frosta hd och Eslövs stad, utgörande var
sitt tingslag med tingsställen i Hörby och Eslöv;
31,729 inv. (1948).
Frostatingslagen, sedan 900-talet ett norskt
tings-förbund, tingslag, av urspr. 8 fylken, folkland,
kring Trondheimsfjorden och med tingsställe på
Frosta-halvön n.ö. om Trondheim, från 1500-talet
i Trondheim. Tinget upphävdes 1797 och uppgick
i Trondheims stiftsoverret. Av F:s gamla
rättsregler finnes, utom äldre rester, bl.a. en av
ärkebiskop Eystein (östen) ombesörjd uppteckning,
kallad ”Gullfjær”, utg. i ”Norges gamle Love”,
1 (1846). — Litt.: A. Taranger, ”De norske
folke-lovböker”, 3 (i ”Tidsskrift for Retsvidenskab”.
1928). K.
Frostavallen, sportplats inom Höörs kommun vid
Vaxsjön i mellersta Skåne, 4 km n.n.v. om Höörs
köping, c:a 140 m ö.h. F. har från 1934 av
Skid-främjandet utbyggts till ett omfattande skånskt
friluftscentrum med rymlig storstuga,
turistbyggnad, sportstugor, en mindre skidbacke, kälkbackar,
bandy- och curlingbanor, friluftsaula, lekplan,
badmintonbanor samt anordningar för simning och
simhopp. Den omgivande kuperade terrängen
lämpar sig väl för terräng- och orienteringslöpningar
samt vintertid för skidåkning. O.Kgh
Frostdag. I Sverige menas därmed ett dygn,
räknat från den tidpunkt, då minimitermometern
omställes, vilket numera sker kl. 19, under vilket
lufttemp. vid något tillfälle nedgått under o°C.
I internationell agrikulturmeteorologi räknas som
f. dygn, då luftens minimitemp. varit o°C e 1.
därunder. Det bör märkas, att lufttemp. ofta är
avsevärt olika på ställen endast några 10-tal m från
varandra. Jfr Frost.
Frostdimma, se Dimma.
Frostell’, Gunnar Carlo Emanuel, läkare (1889
—1948), med. lic. 1919, gymnastikdirektör 1927,
läkare vid Serafimerlasarettets gymnastikinst. 1926
—32, bataljonsläkare vid Svea livgarde 1928,
le-gementsläkare där 1938. F. var en av våra mest
kända idrottsläkare och utgav ett 100-tal skrifter
i socialmedicin, gymnastik och idrott, bl.a. ”Vad
varje idrottsman bör veta” (1910), ”Metodiska
kroppsövningar. Principiella synpunkter” (1933).
Frostenson, Anders, präst och psalmdiktare (f.
23A 1906), fil. kand, i Lund 1928, teol. kand. 1932,
pastorsadjunkt i Gustav Vasa förs., Stockholm,
1933, kyrkoadjunkt där 1940, utnämnd kyrkoherde
i Lovö 1948. F. är en av de mest betydande
nutida religiösa diktarna i Sverige och har i en rad
diktsaml. behandlat centrala religiösa motiv i
enkel, av äkta fromhet präglad vers. Bland hans
skrifter märkas ”Löftets båge” (1931, 2 uppl. 1935),
”Genom lyckta dörrar” (1938), ”Tisteln och
källan” (1943), ”Kring bordet i Ditt rike” (1945).
F. har utg. ”100 diktare vittna. Från Lidman till
Lindegren” (1947). I 1937 års psalmbok är han
representerad med ett flertal psalmer. K.Gw.
Froste’rus, Henrik, rättsvetenskapsman (1727
—72), jur. dr 1763, prof, i logik 1771 och i
lag-farenhet s.å., allt i Uppsala, främst känd genom
sitt arbete ”Inledning til svenska
krigslagfaren–heten” (2 bd, 1765—70).
Froste’rus, finländsk släkt, av vilken talrika medl.
verkat som präster i Österbotten. En gren av
släkten upphöjdes 1875 i adligt stånd med namnet a f F.
- 685 -
— 686 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
