Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frosterus, 1. Theodor - Frosterus, 2. Benjamin - Frosterus, 3. Sigurd - Frostfjärilar - Frosthärdig - Frostkam - Frostknöl - Frostlist - Frostlänt - Frostman, Otto - Frostminskningsanslag - Frostmätare - Frostskada - Frostskadeförsäkring - Frostskydd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FROSTFJÄRILAR
i) Theodor Oskar F., författare (1862—1925),
se Pakkala.
2) Gustaf Benjamin F., geolog och
mineralog (1867—1931), blev 1889 statsgeolog, var 1893
—1919 e.o. lärare i mineralogi och geologi vid
Po-lytekniska inst. och Tekniska högsk. och
utnämndes 1926 till dir. för Statens markforskningsinst.
Förutom att F. utfört en del arbeten av mera lokal
betydelse har han som statsgeolog väsentligen ägnat
sig åt geotekniska frågor och agrogeologi.
3) Sigurd F., den föreg:s kusin, arkitekt och
skriftställare (f. 1876), arkitektexamen 1902, fil.
dr 1920. I en rad herrgårdar, affärshus och
bankhus ävensom i den arkitektoniska gestaltningen
av kraftverk och industrianläggningar har F.
bekämpat den romantiserande riktningen inom
finländsk arkitektur och gjort sig till förespråkare
för rationella stiltendenser. Jämte G. Strengell
utgav F. 1904 stridsskriften ”Arkitektur”. Som
konstteoretiker har F. huvudsaki. ägnat sig åt
ingående analyser av färg- och ljusproblemet i
måleriet, bl.a. i essäsaml. ”Olikartade
skönhetsvärden” (1915), ”Solljus och slagskugga”, 1 (1917)
och särsk. i ”Regnbågsfärgernas segertåg” (s.å.)
och ”Färgproblemet i måleriet”, 1 (1920,
gra-dualavh.). Intressanta kulturkritiska synpunkter
har han framställt i ”Stålålderns janusansikte”
(1935). _ . . [GV.JR.R.
Frostfjärilar, Operoph’thera (Cheimato’bia), släkte
av gruppen mätarfjärilar, utmärkt bl.a.
därigenom, att hannarna ha mycket tunna vingar och
att honornas vingar äro starkt förkrympta. Sitt
namn ha de därav, att de i sitt fullbildade
stadium visa sig sent på hösten efter de första
frostnätterna. — Frostfjärilens el.
frostmätarens, O. bruma’ta, hanne har en vingbredd av
23—28 mm, framvingarna äro gulgrå med otydliga,
mörkare tvärstrimmor, bakvingarna äro något
ljusare. Honans korta vingstumpar nå ej bakkroppens
mitt. De ljusgröna, med vitaktiga längslinjer
tecknade larverna, som fullvuxna nå ung. 25 mm i
längd, leva på bladen av ett stort antal lövträd,
bl.a. på våra fruktträd. De på våren nykläckta
larverna söka sig in i trädens knoppar just vid
löv-sprickningen. Omkr. midsommartiden äro de
fullvuxna och vandra då ned för trädstammarna el.
sänka sig på en fin tråd ned till marken, där de
förpuppa sig. Först i okt.—dec. flyga hannarna i
skymningen, medan honorna, som ej kunna flyga,
krypa upp på trädstammarna, där äggen läggas i
Frostfjäril, Operophtera brumata, hanne och hona, samt
(t.h.) björkfrostfjäril, O. fagata, hanne och hona.
barkspringor, knoppveck o.d. Honornas oförmåga
att flyga gör, att man kan infånga dem genom att
omge trädstammarna med fångstgördlar, bestrukna
med något klibbigt ämne.
Björkfrostmäta-ren el. björkfrostfjäriln, O. faga’ta
(bo-rea^aj, liknar föregående, men honans vingstumpar
äro något längre. Dess larver leva huvudsaki. på
björk. Båda arterna förekomma ända upp i
Norrland. E.Wn.
Frosthärdig, om en växt, som äger förmåga att
i vegetativt stadium uthärda låga temp. utan att
taga skada. Inom våra odlade växtarter finnas
mycket stora skillnader i frosthärdighet, vilket
förutom med protoplasmats konstitution även
sammanhänger med olika koncentration av socker i
cellsaften. Jfr Köldhärdighet.
Frostkam, skogsbr., se Frostspricka.
Frostknöl, med., se Förfrysning.
Frostlist, skogsbr., se Frostspricka.
Frostlänt, se Frost.
Frostman, Otto Albin, matematiker (f. 3/i
1907), disputerade för dr-graden vid Lunds univ.
1935, doc. i matematik där s.å., fil. dr 1936,
lektor vid Halmstads högre allm. lärov. 1941,
lektor vid Lunds katedralskola 1945. F. har givit
framstående bidrag inom potentialteorien och
funk-tionsteorien.
Frostminskningsanslag, statsanslag utan
återbe-talningsskyldighet till myrutdikning och
vattenav-tappning, som företrädesvis avse att minska
frost-ländigheten och icke ha karaktär av odlingsföretag.
Redan på 1840-talet ställdes dylika anslag till K.
m:ts förfogande att användas i Norrland. 1873—
1906 fick f. användas över hela landet och uppgick
1906 till 600,000 kr, men fr.o.m. 1907, då
avdik-ningsanslaget infördes för Norrland, beviljades
allmänna f. att användas inom det övriga riket.
Allmänna f. erhöllo aldrig större betydelse. I regel
användes endast något över 100,000 kr årl.
Anslaget sammanslogs 1912 med allmänna
avdik-ningsanslaget (se Statens avdikningsanslag).
Frostmätare, art av släktet frostfjärilar*.
Frostskada, 1) hos människor, se Förfrysning,
2) hos djur och växter, se Köldhärdighet.
Frostskadeförsäkring är ett slag av
elementar-försäkring*. I utlandet bedrives den tills, med
hagelskadeförsäkring; i Sverige torde den knappast
förekomma.
Frostskydd, lantbr. I flera olika länder, främst
USA och Finland, har man sökt skydda
växtligheten mot nattfroster på flera olika sätt, vilande
på huvudsaki. två principer. 1) Man väljer platser
för planteringarna så, att dels markens
beskaffenhet, dels läget är sådant, att sannolikheten för
nattfrost är den minsta möjliga. 2) Man söker
genom konstlade medel bekämpa frosten. a)
Genom dikning av marken minskas jordens
värmeförlust till följd av avdunstning, b)
Planteringar i sänkor skyddas genom vallar, som hindra
kall lufts nedströmning. I st.f. vallar kan också
plantering av träd el. häckar utgöra ett effektivt
skydd. Genom lämpliga trädplanteringar kan också
utstrålningen från marken minskas. Ett ännu
effektivare skydd mot utstrålningen är spridandet
av rök el. konstgjord dimma över det hotade
området (se Konstgjord dimma), c) Denna senare
metod kombineras oftast med tillförande av värme
— 687 —
— 688 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
