Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frostskydd - Frostskyddsvätska, kylarvätska - Frostspricka - Frostsprängning - Frostvarningar - Frostviken - Frostvittring - Frot, Eugène - Frotté - de Frotté, Louis - Frottera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FROTTERA
till marken genom särskilt konstruerade ugnar,
vilka samtidigt sprida rök, som hindrar den
uppkomna värmen att för snabbt utstråla. Dels
användas transportabla ugnar, dels stationära till
ett stort antal, c:a x ugn pr 35—50 m2. — Mer
el. mindre enkla metoder att sätta luften i rörelse
användas också med fördel. Dessa o.a. metoder
för f. kombineras i USA med ett väl organiserat
underrättelsesystem och därav möjliga
förutsägelser. Även i Sverige meddelas under vår och höst
varning för nattfrost i samband med
väderleksrapporten i radio. Jfr Frostvarningar. [H.Kr]Eo.
Frostskyddsvätska, kylarvätska, lösning el.
enhetlig vätska, avsedd att skydda vattenkylda
motorer och vattenkylare m.m. från de skador,
som eljest uppkomma, när kylvattnet fryser. De
allmännast begagnade f. äro blandningar av vatten
med rödsprit, glycerin el. etylenglykol. För
nedsättning av fryspunkten till —70 fordras
inblandningar av resp. c:a 20, 25 och 15%. Dessa
blandningar verka emellertid skyddande långt under
sin fryspunkt, emedan vid fortsatt avkylning ned
mot den eutektiska temp. isen till en början
ut-fälles som en sörja utan sprängverkan. —
Lösningar av mineralsalter äro olämpliga som f.,
emedan de verka snabbt korroderande på
metalldelar. Mineraloljor, t.ex. transformatorolja, kunna
användas som f. endast om ev. slangförbindningar
i kylsystemet bestå av oljebeständigt material. A.Lg.
Frostspricka, skogsbr. Vid stark köld uppkomma
spänningar i skogsträdens stamved, som kunna bli
så kraftiga, att sprickor i radiär riktning uppstå
i de yttre vedlagren. När stammen tinar upp,
slu-tes sprickan åter, men någon sammanväxning av
sårytorna sker icke. I yttersta kanten av f. bildas
följ, år en övervallning, som på gr. av det
minskade barktrycket framträder som en upphöjning,
frostlist el. frostkam. F. äro ej ovanliga
på flera ädla lövträdarter, ss. ask och lönn m.fl.
Frostsprängning, geol., se Förvittring.
Frostvarningar. Till tjänst för jordbruket och
trädgårdsodlingen utsändas särsk. under hösten
och våren från väderlekstjänsten varningar för
frost, varmed i detta sammanhang främst avses
nattfrost, då väderleksläget inger farhågor för
temp.-sänkning under fryspunkten. Detta är fallet
vid inbrytande el. redan befintliga kalla
luftmassor, då samtidigt vädret väntas bli lugnt och klart
och fuktigheten låg (se Frost). Utom av de
synoptiska väderlekskartorna utgöras de
prognostis-ka hjälpmedlen av statistiska beräkningar rörande
frostförekomsten i olika trakter, den våta
termometerns angivelse på kvällen i förh. till nattens
minimitemp. samt daggpunktens läge över el.
under fryspunkten m.m. Man tar även hänsyn till
huruvida frostkänslig vegetation för tillfället finns
el. ej. Varningarna utsändas genom radio samt
i tryckta bulletiner, vilka spridas bl.a. genom
pressen. På sina håll har tidigare förekommit
signalering med särskilda flaggor. CJ.Ö.
Frostviken, socken i Jämtlands n. domsagas
tingslag och pastorat i Ströms kontrakt av
Härnösands stift, landskapets nordligaste socken; 4,213,70
km2, därav 3,789,95 land; 2,583 inv. (1948). F. är
till större delen obygd med fjäll, av vilka de
högsta äro Sipmege (1,424 m) på riksgränsen i
n. och Selkentjahke (1,314 m) ö. om St. Blåsjön
(433 m ö.h.). Bjurälvens dal inom silurkalken s.
om Lejpikvattnet uppvisar Skandinaviens enda
karstområde av någon betydenhet. I Hällingsån i
s. F. finns det vackra Hällingsåfallet*. Huvudsaki.
i ö. och s. förekommer skogsmark, 34 % av
landarealen, medan åkern blott utgör 0,3 °/o. F. är en
av Jämtlands allra glesast bebyggda socknar
(knappt 0,7 inv. pr km2); sin första bofasta
befolkning i nutiden erhöll den först 1750. Främst
är bebyggelsen samlad i Faxälvens rymliga,
sjörika dal (Ströms vattudal) i socknens s. och v.
delar. 1947 igångsattes omfattande sjöregleringar,
och flera kraftverksbyggen äro planerade. Vid
kyrkan mellan de långsmala sjöarna
Kvarnbergsvatt-net* el. Frostviken (311 m ö.h.) och Hetögeln
(294 m) ligger 4 km från norska gränsen
handelsplatsen G ä d d e d e (473 inv. 1946), turistort
med tullstation samt såg och kraftverk;
provinsialläkare. Åtskilliga värdefulla mineral förekomma
inom F. Av talk och täljsten ha sedan 1925 årl.
utfraktats 1,500—2,000 t; täljsten har av gammalt
även bearbetats hemslöjdsmässigt. Svavelkis och
krommalmer ha exploaterats under båda
världskrigen. Ren glimmer finns i brytvärda mängder,
särsk. på Väktarklumpen, och 1941—45 bröts här
sammanlagt 700 t. Även asbest, koppar, zink,
magnesit, fyllit- och takskiffer förekomma inom
F. Av trävarubolag ägas över 1,200 km2
huvudsaki. skog, Statens renbetes- och skattefjäll
omfatta c:a 2,520 km2. Såväl stenåldersboplatser som
järnåldersgravar förekomma, särsk. kring sjöarna
söderut. Kyrkan av trä byggdes 1839 och
restaurerades 1934. Kapell finnas i Viken vid
Kvarn-bergsvattnets n. strand (från 1793—99), i A
n-karede vid St. Blåsjön (det nuv. från 1896)
och i Sjougdnäs vid sjön Storsjoutens n.v.
ända (1919). F:s lappförs. upplöstes 1941. —
Namnet tillkom från början byn Frostviken, eg.
Brännan (se K. B. Wiklund i ”Namn och bygd”,
1913, sid. 15). — Litt.: L. Johansson, ”Bebyggelse
och folkliv i det gamla F.” (i ”Skrifter, utg.
genom Landsmåls- och folkminnesarkivet i
Uppsala”, ser. B, 3, 1947)- P.;Er.
Frostvittring, geol., se Förvittring.
Frot [frå], Eugène, fransk jurist, publicist
och politiker (f. 1889), socialistisk deputerad 1924,
invaldes 1928 av radikalsocialisterna. F. inträdde
1932 i Socialistiska och republikanska unionen,
för vars kammargrupp han blev ordf. Han var
medl. av flera regeringar, bl.a. som inrikesminister
jan.—febr. 1934 under Daladier. F. blev 1941 medl.
av nationalrådet i Vichy. Efter 2:a världskriget
har han icke spelat någon framträdande roll.
Frotté, eg. frottervävnad, en hel del på maskin
vävda på ena el. båda sidorna noppiga
bomulls-vävnader, som bl.a. brukas till badlakan och
handdukar. — F. kallas även en del tunnare glesa,
grova bomullsklänningstyger med knutig yta,
påminnande om badlakansväv. — Jfr Flossa.
de Frotté [da fråte’], Louis, greve, fransk
kontrarevolutionär krigare (1755—1800), emigrerade
1792 men återvände under direktoriet samt var en
av de upproriskas ledare i n. Frankrike; som sådan
förorsakade han 1795—96 de styrande åtskillig
förtret. 1799 åter i spetsen för en resning måste han
1800 ge sig fången och avrättades.
Frotte’ra (fra. frotter), gnida, gno, riva, särsk. i
— 689 —
— 690 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
